Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Regeringstrogen paramilitär i Masaya, Nicaragua. Masaya har en starkt symbolisk betydelse i landet då tusentals gerillasoldater vid inbördeskriget 1979 samlades här inför den sista offensiven och störtandet av diktatorn Anastasio Somoza. I den upptrappade konflikten och protesterna mot president Daniel Ortega har staden blivit ett fäste för oppositionen. Bild från den 18 juli.

Nicaragua på randen till inbördeskrig

Stängda universitet, polisvåld, krypskyttar och brist på mat. Läget i Nicaragua blir allt mer akut när protesterna mot presidenten växer och regeringen och dess lierade slår tillbaka. På några månader har det upptrappade våldet krävt nära 300 dödsoffer.

Det startade i april som protester mot regeringens pensionsreform. Människor, främst unga och studenter, gick ut på gatorna för att visa sitt missnöje med den redan starkt ifrågasatta presidenten Daniel Ortega. När Ortega drog tillbaka sitt förslag hade protesterna och regeringens våldsamma behandling av demonstranterna redan utvecklats till en konflikt.

- Det blir bara värre och värre. Det tycks som om regeringens instruktioner är att öka på våldet och repressionen för att man tror att man då kan tysta folk, säger Eva Zetterberg, tidigare Sveriges ambassadör i Nicaragua och vänsterpartistisk politiker.

Krypskyttar och paramilitär

Hennes kontakter i huvudstaden Managua och andra stora städer vittnar om krypskyttar längs gatorna. Under juli har flera våldsamma sammandrabbningar rapporterats och fler väntas, då torsdagen markerar årsdagen av revolutionen 1979. Människor uppmanas att hålla sig inne och universiteten håller stängt sedan två månader tillbaka.

Centrala i den växande konflikten är de paramilitära grupper som är lierade med regeringspartiet. De tros samarbeta med polisen och blir alltmer organiserade.

- De går besinningslös bärsärkagång. Många säger att det redan är för sent för Ortega att stoppa dem, säger Eva Zetterberg.

Härsklysten ledare

Stödet till president Ortega och hans fru, som är vicepresident, minskar nu snabbt i takt med det upptrappade våldet, den minskande yttrandefriheten och presidentparets alltmer auktoritära stil.

Ortega, som själv var en av revolutionshjältarna som befriade Nicaragua från diktatur, har bland annat gjort om grundlagen så att han kan stanna på presidentposten.

Demonstrationerna kräver Ortegas avgång, men Fredrik Uggla, professor i latinamerikastudier vid Stockholms universitet, tror inte att presidenten är villig att ge upp makten utan snarare att regimen kommer att försöka hålla ut.

- Oppositionen vill att presidentvalet 2021 tidigareläggs för att få bort Ortega. Han har dock nyligen helt avvisat detta, och hans anhängare kallar kravet från motståndarna för ett kuppförsök, säger Uggla.

Lämnar landet

- Vissa röster inom oppositionen kräver också att militären ska gå in och stoppa våldet, men det tror jag inte kommer att hända då mycket tyder på att militärens sympatier snarare ligger hos de styrande, säger Uggla.

De som har möjlighet lämnar Nicaragua av rädsla för det dödliga våldet, säger Eva Zetterberg och varnar för ett inbördeskrig. Även omvärlden reagerar nu. FN-chefen António Guterres gick i måndags ut och kritiserade regeringen i Managua i skarpa ordalag.