Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Natos generaldirektör Jens Stoltenberg.  Bild: Fred Tanneau
Natos generaldirektör Jens Stoltenberg. Bild: Fred Tanneau

Natos generalsekreterare: ”Verklig risk för konflikt”

Natos Jens Stoltenberg anser att det fortsatt finns en ”verklig risk för konflikt” med Ryssland. De sistnämnda säger å sin sida att relationen med försvarsalliansen nått ”en kritiskt låg nivå”, rapporterar The Guardian.

Försöken att diplomatiskt avvärja en eventuell rysk invasion av Ukraina har hittills inte burit frukt. Under onsdagen satte sig tunga företrädare för Ryssland, USA och Nato ner vid förhandlingsbordet i Bryssel, men efter flera timmar av samtal var tonläget detsamma som innan.

LÄS MER: Kreml: Sanktioner mot Putin över gränsen

Jens Stoltenberg anser att gårdagens möte innebar ett ”definierande ögonblick för europeisk säkerhet”, enligt The Guardian, och att det fortfarande återstår en lång väg innan man kan nå en överenskommelse. Dessutom kvarstår det ryska invasionshotet in i Ukraina.

– Det finns en verklig risk för en ny väpnad konflikt i Europa, sade Stoltenberg efter gårdagens möte.

Rysslands vice utrikesminister Alexander Grushko delgav dessutom att deras hållning fortsatt är att militärt ”neutralisera hoten” man upplever att Nato skickar, förutsatt att frågan inte kan lösas politiskt. Vice försvarsminister Alexander Fomin stämde i, och sade att relationen parterna emellan var på ”kritiskt låga nivåer”.

Svenska experter: Det blir inga Nato-trupper på marken

I onsdagskvällens Aktuellt diskuterades den rysk-ukrainska konflikten och enligt Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier, är Rysslands slutgiltiga mål att få ett ökat geopolitiskt inflytande.

– Ryssland har flera mål med sitt aggressiva beteende. Man vill ha kontroll över Ukraina och andra grannländer i en slags rysk inflytelsesfär där man kan bestämma över deras utrikes- och säkerhetspolitik, säger han i Aktuellt, och tillägger att man vill ”rasera den europeiska säkerhetsordningen”.

LÄS MER: Kristersson: Möte på 15 minuter räcker inte

Trots detta är det inte troligt att Ukraina, om Ryssland skulle invadera, kommer få hjälp från vare sig USA eller Nato rent militärt. I bästa fall kan de bistå med materiella resurser, menar Utrikespolitiska institutets forskningsledare Jan Hallenberg.

– Ukraina är inte med i Nato. Försvarsgarantin gäller bara de 30 medlemmarna. Presidenten i USA har gjort klart att man inte kommer skicka amerikanska trupper, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.