Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nej, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på frågan om Ryssland har något inflytande över om Sverige och Finland kan söka medlemskap i militäralliansen.
Nej, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på frågan om Ryssland har något inflytande över om Sverige och Finland kan söka medlemskap i militäralliansen. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Nato-chefen: Vi respekterar Sveriges beslut

Det är bara Sverige och Finland som avgör om de vill söka medlemskap i Nato, betonar militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Och ett medlemskap kan ordnas i hast, lovar Nato-chefen.

Jens Stoltenberg är glasklar när han tar emot i en radiostudio inne i militäralliansens nybyggda högkvarter i nordöstra Bryssel.

– Nej, lyder svaret när TT frågar om det är upp till Ryssland att avgöra om Sverige och Finland ska få vara med i militäralliansen.

– Det är bara Sverige och Finland som avgör om de vill söka medlemskap. Det är viktigt, för det handlar om grundläggande principer om staternas självbestämmande och små länders val att gå sin egen väg, även om de är grannländer till Ryssland, fortsätter Nato-chefen vid en sittning med TT, SR Ekot och finska nyhetsbyrån STT efter onsdagens Nato-Ryssland-möte.

"Tillhör historien"

Att Ryssland eller andra stormakter ska tillåtas ha "intressesfärer" är ingenting Stoltenberg kan acceptera.

– Det är en värld som tillhör historien och det är en värld som ska fortsätta tillhöra historien. Idén om självständiga länder som tar egna beslut är grundläggande för fred och stabilitet i Europa. Det gäller Finland. Det gäller Sverige. Det gäller Norge. Det gäller oss alla.

Stoltenberg trycker hårt på att Nato aldrig tvingat eller pressat något land att gå med i militäralliansen. Ländernas självbestämmande gäller även i det fallet, till exempel när det gäller Sverige.

– Vi respekterar Sveriges beslut att inte söka, precis som vi skulle respektera Sveriges (eventuella) beslut om att söka. Det är ett svenskt och ett finskt beslut och bara deras beslut, säger den 62-årige norrmannen.

Det nära samarbete som redan finns sätter han stort värde på.

– Vi kan förstärka det samarbete som vi redan har, som är omfattande och av stort värde. Vi har stor glädje av att vi övar tillsammans, att vi delar erfarenheter och lär av varandra, säger Nato-chefen.

"Kan gå fort"

Om det skulle bli aktuellt med en svensk ansökan, exempelvis vid ett utökat krisläge i Europa, tror han samtidigt att ett medlemskap snabbt kan ordnas.

– När det gäller de tekniska kraven så är jag säker på att Sverige och Finland möter Natos krav. Det kan gå fort, eftersom Sverige och Finland har så välutvecklade system, starka demokratiska institutioner, välskötta försvarsstrukturer och redan har ett så nära samarbete, säger Stoltenberg.

Viktigt att betona dock: Natos skyddsgarantier – alliansens omtalade artikel 5 – gäller inte under ansökningstiden.

– Säkerhetsgarantierna gäller medlemmar och de är väldigt absoluta och allvarliga. De säger att ett angrepp på ett Nato-land är ett angrepp på alla. Det är ingen man har delvis. Antingen har man det helt – eller inte. Vi har kommit väldigt långt med samarbetet med Finland och Sverige på många områden, men säkerhetsgarantin gäller inte. Den gäller först vid ett medlemskap, fastslår Stoltenberg.

Transatlantiskt band

Onsdagens Nato-Ryssland-möte var bara ett i raden av en mängd samtal mellan väst och Ryssland med anledning av den allt mer beska relationen, inte minst kring Ukraina.

Att inte EU formellt är med på något hörn har emellertid väckt irritation bland tunga EU-företrädare i Bryssel. Jens Stoltenberg konstaterar dock att även han företräder många européer.

– Nato är en institution som knyter ihop Europa och Nordamerika. Vi är 30 medlemmar, 28 av dem är europeiska och representerar 600 miljoner européer. Så när Nato sitter vid bordet så sitter i högsta grad Europa vid bordet, säger Stoltenberg.

Han är övertygad om ett fortsatt behov av Nato.

– Det finns ingen europeisk säkerhet utan ett transatlantiskt band. Läxan från de två världskrigen är att vi måste hålla samman i Europa och Nordamerika för att trygga freden. Det gäller för de 30 Nato-länderna men också för Sverige och Finland, som är så täta partner.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (mitten) visar Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko och företrädare för det ryska försvarsdepartementet var de ska sitta vid onsdagens möte i Bryssel.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (mitten) visar Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko och företrädare för det ryska försvarsdepartementet var de ska sitta vid onsdagens möte i Bryssel. Bild: Olivier Hoslet/AP/TT

Fakta: Jens Stoltenberg

Jens Stoltenberg (född 1959) är generalsekreterare i militäralliansen Nato sedan 2014, då han ersatte danske Anders Fogh Rasmussen. Han är nu inne på sitt sista år som chef och lämnar posten vid månadsskiftet september/oktober.

Stoltenberg har sedan tidigare en lång politisk karriär bakom sig för socialdemokratiska Arbeiderpartiet i hemlandet Norge. Han var industri- och energiminister 1993-96, finansminister 1996-97 och statsminister i två omgångar: 2000-01 och 2005-13.

Stoltenbergs far Thorvald var dessutom försvars- och utrikesminister i flera omgångar. Hans syster Camilla är i sin tur chef för norska Folkehelseinstituttet (FHI).