Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Behandling av patienter med symtom på covid-19 i Aden i södra Jemen. Arkivbild. Bild: Wail al-Qubaty/AP/TT
Behandling av patienter med symtom på covid-19 i Aden i södra Jemen. Arkivbild. Bild: Wail al-Qubaty/AP/TT

Nödrop från viruskrisen i krigshärjade Jemen

Redan rådde det som FN kallar världens värsta humanitära kris i det krigshärjade Jemen.
Nu kräver dessutom liemannen covid-19 fler och fler dödsoffer i landet – och Läkare utan gränser (MSF) varnar för att det kommer att bli värre och att hjälp behövs.

– Viruset sprider sig mycket snabbt i landet och vi ser många smittade och döda. Det är en riktig katastrof som pågår, säger Caroline Seguin, operativt ansvarig för MSF i Jemen, till TT.

Organisationens klinik i Aden i södra Jemen behandlar smittade i landet. Mellan den 30 april och den 20 maj har kliniken fått in knappt 200 patienter med främst svår andnöd, varav 88 har dött.

Ingen har någon tillförlitlig översikt över smittspridningen i landet, men de som dör på kliniken har tydliga symtom på covid-19, enligt MSF – som uppger att många också dör i hemmen.

Caroline Seguin talar om att bara toppen av ett isberg syns att endast 6 000 tester tagits i landet sedan utbrottet började.

– Det är mycket svårt att med säkerhet säga hur många som smittats, eftersom regeringen inte har kapacitet att sätta in något storskaligt testprogram.

"Mycket sårbar"

Samtidigt finns ledtrådar att hitta när det gäller spridningen – och dödstalen. Officiell statistik visar att åtta gånger fler begravningar per dygn i genomsnitt nu genomförs i landet jämfört med före utbrottets början, enligt MSF.

Kriget i Jemen, där de Iranstödda Huthirebellerna strider mot en saudiskledd allians som stödjer regeringssidan, har lett till en enorm humanitär kris. Omkring 100 000 människor har dödats, många av dem civila, enligt uppskattningar från i fjol. Miljontals människor har också drivits på flykt och bor i mer eller mindre primitiva läger – och undernäring samt andra sjukdomar än covid-19 kräver också mängder av liv.

– Efter fem års krig är befolkningen mycket sårbar, säger Caroline Seguin.

Smittad personal

Kriget har också sargat landets sjukvårdssystem mycket svårt, och bristen på skyddsutrustning är enorm.

– Det viktigaste nu är att få fram skyddsutrustning till vår klinik och till sjukhusen i Jemen. Många av sjukvårdspersonalen har blivit smittade, säger Seguin.

– Vi behöver också väldigt många syrgaskoncentratorer och mängder av läkemedel, fortsätter hon.

Hennes budskap till FN och det internationella samfundet är att det snabbt krävs både materiel och personalresurser. Dessutom måste pengar till för att betala sjukvårdspersonalens löner, understryker hon.

Måste jobba

För att minska smittspridningen har regeringen, liksom i många andra länder, uppmanat befolkningen att bara gå ut i nödfall. Men det fungerar inte för många av Jemens redan utsatta internflyktingar.

– Vi är rädda för coronavirus men vi kan inte stanna i lägret eftersom vi inte har tillräckligt med mat för ens en dag. Att stanna här innebär att svälta, säger Jamil al-Saboot, en 40-årig tiobarnsfar, till nyhetsbyrån Reuters.

Familjen bor sedan 2017 i ett tält i ett läger utanför staden Taiz i sydvästra Jemen.

Varje dag försöker al-Saboot hitta enklare jobb för att föda familjen, och därför måste han lämna lägret.

Nu oroas han dessutom för att viruset ska få storskaligt grepp över lägret, där familjen och flera hundra andra bland annat delar toaletter.

– Det är överbefolkat. . . sjukdomen skulle spridas på ett dramatiskt sätt, säger han.

Tomas Bengtsson/TT

Sjukvårdspersonal på en karantänavdelning för covid-19-patienter i Jemens huvudstad Sanaa. Arkivbild. Bild: Hani Mohammed/AP/TT
Sjukvårdspersonal på en karantänavdelning för covid-19-patienter i Jemens huvudstad Sanaa. Arkivbild. Bild: Hani Mohammed/AP/TT
En kvinna i Jemens huvudstad Sanaa tillverkar ansiktsmasker under virusutbrottet i landet. Arkivbild. Bild: Hani Mohammed/AP/TT
En kvinna i Jemens huvudstad Sanaa tillverkar ansiktsmasker under virusutbrottet i landet. Arkivbild. Bild: Hani Mohammed/AP/TT

Jemen, ett av världens fattigaste länder, ligger på Arabiska halvön och är till ytan något större än Sverige. Nuvarande Jemen bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990. Landet har en uppskattad befolkningsmängd på drygt 28 miljoner invånare.

Protester mot regimen i samband med Arabiska våren ledde 2011 till att president Ali Abdullah Salih avgick. Landet klövs återigen och fick två konkurrerande maktcentrum, huvudstaden Sanaa och Sydjemens forna huvudstad Aden.

Huthirebellerna, lierade med Iran, tog kontroll över Sanaa 2014. Mot dem står en militärallians, ledd av Saudiarabien, som stödjer Salihs efterträdare president Abd Rabu Mansur Hadi.

Styrkor lojala med den tidigare presidenten Ali Abdullah Salih har slagits på Huthirebellernas sida. Men sedan Salih öppnat för förhandlingar med Saudiarabien dödades han av Huthirebeller i december 2017.

Situationen kompliceras av att lokala miliser, extremistgrupper och separatister verkar i landet.

Sedan den saudiskledda militäralliansen gick in på regeringssidan i kriget mot Huthirebellerna 2015 har omkring 100 000 människor dödats, många av dem civila, enligt uppskattningar från 2019. Miljontals har drivits på flykt. Dessutom har vägar, viktiga byggnader och flygplatser skadats svårt. FN har beskrivit läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Det ledde till en överenskommelse om bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah och tillbakadragande av trupper. Men därefter har den sköra processen vacklat.