Givmildheten är stor, åtminstone på pappret. USA och Saudiarabien kommer med utfästelser om nära tio miljarder kronor var, EU med fem miljarder. Upp till 80 givarländer är på plats i Sharm el-Sheikh, den egyptiska badorten vid Röda havet som lever på dykturism och internationella toppmöten.
Den tilltänkta mottagaren av allt detta stöd, president Mahmoud Abbas officiella palestinska regim på Västbanken, begär drygt 25 miljarder kronor i bistånd: hälften till Gazas återuppbyggnad, hälften till den övriga palestinska ekonomin.
Men många politiska pusselbitar måste falla på plats innan dessa jättesummor betalas ut. Bidragsgivarna kräver dels att palestinierna ska enas så att president Abbas får tillbaka en del av sitt inflytande i Gaza, dels att Israel och Egypten öppnar gränserna till Gaza.
Sverige lovar därför inga nya bidrag utan ligger lågt och "avvaktar förutsättningarna" på fältet.
- Vi anslår inga extra pengar. På mötet berättar jag vad vi redan har anslagit och snabbt betalat ut. Och att vi har beredskap för mer, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till GP.
- Mera bistånd förutsätter att palestinierna enas och tar ansvar, att pengarna inte hamnar på avvägar hos Hamas. Samtidigt krävs det israeliska eftergifter. Israel måste öppna gränserna så att det går att föra gods in i och ut ur Gaza.
- Vi hoppas på en konstruktiv israelisk hållning så att vi får in hjälp nu när människor lider, säger biståndsministern som understryker att Sverige i alla år varit en av de största bidragsgivarna till palestinierna.
Det svenska stödet uppgår i år till cirka 700 miljoner kronor av vilka 433 redan har betalats ut.
Liksom övriga EU-länder har Sverige inga politiska kontakter med terroriststämplade Hamas. Däremot förekommer "tekniska kontakter på lägre nivå" när det gäller biståndsfrågor, till exempel via UNRWA, FN:s organ för de palestinska flyktingarna", som handhar mycket av den internationella hjälpen.
Gunilla Carlsson hyser liksom övriga prominenta deltagare i konferensen - USA:s utrikesminister Hillary Clinton, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, Frankrikes president Nicolas Sarkozy med flera - stor tilltro till Mahmoud Abbas, palestiniernas kringskurne president. Han är det internationella samfundets stora och kanske enda hopp i den israelisk-palestinska konflikten.
Det är Abbas som forsätter att förhandla med israelerna om en tvåstatslösning, det är han som ska administrera biståndet till Gaza. Trots att han och hans parti Fatah sedan ett par år är utkörda från Gaza. Trots att islamiströrelsen Hamas, som har Israels utplåning på sitt program, går fram allt starkare också på Västbanken.
- Det är viktigt att stödja Abbas arbete för palestinsk försoning. Jag hoppas mycket på ett enat palestinskt ledarskap som erkänner Israel, accepterar en tvåstatslösning och avstår från våld. Jag tror det finns krafter inom Hamas som rör sig i den riktningen, säger Gunilla Carlsson.
Men om det internationella biståndet ska vara avhängigt av en politisk lösning, lär de nödlidande i Gaza få vänta länge innan de ser några pengar.
Egypten, som står värd för givarkonferensen, drar det tyngsta lasset när det gäller att lösa de politiska problemen. De bittra palestinska rivalerna Hamas och Fatah förhandlar om "försoning" under egyptisk ledning. Målet är en palestinsk samlingsregering med deltagande av båda partierna; det är en förutsättning för att biståndet ska kunna kanaliseras effektivt till Gaza. Men en sådan maktdelning verkar avlägsen. Tills vidare förhandlar de om att släppa sina respektive fångar, alltså de Fatahmän som sitter fångar hos Hamas i Gaza och de Hamasmän som är fångar hos Fatah på Västbanken.
Samtidigt försöker Egypten medla fram en vapenvila mellan Hamas och Israel, som skulle innebära att gränsövergångarna till Gaza öppnades. Men också detta hänger bland mycket annat ihop med frågan om palestinsk enighet; utan en roll för Abbas i Gaza lär varken Israel eller Egypten öppna sina gränser.
Tills vidare vägrar Israel släppa igenom cement, stål och annat som behövs för att bygga upp 15 000 helt eller delvis förstörda hem i Gaza. Israelerna fruktar att Hamas ska lägga beslag på leveranserna för att bygga bunkrar och raketer.
- Vi har inte råd att vänta på politiska förändringar på den palestinska sidan. Biståndet måste behandlas separat. Givarkonferensen måste inse att hjälpen behövs omedelbart. Det kräver en total förändring av den israeliska politiken, säger Michael Bailey, talesman för den internationella biståndsorganisationen Oxfam i Jerusalem, till GP.
- Allt tal om internationellt stöd är helt irrelevant om vi inte kan köpa varor och få in dem i Gaza. I dag kommer inget in utan långa förseningar och förhandlingar. Det måste bli en förändring så att Israel släpper in alla nödvändiga varor så länge de inte innebär allvarliga säkerhetsrisker, säger han.
Bailey nämner som ett exempel att det krävdes ingripande av Hillary Clinton för att Israel skulle släppa igenom ett lass pasta häromdagen.
