Efter flera dagar av oro kom på måndagen rapporter om att soldater hade gjort myteri i huvudstaden Ougadougou. Det hände vid flera armékaserner och skottlossning hördes nära statschefens bostad. Den statliga televisionens kontor omringades.
Säkerhetskällor och en västafrikansk diplomat bekräftade för Reuters att president Roch Kaboré hölls fängslad i ett militärläger. Så sent som på söndagen förnekade regeringen ett förstående kuppförsök.
Senare framträdde soldater i Burkina Fasos statliga tv-kanal och meddelade att militären har tagit makten i landet.
EU:s utrikeschef Josep Borell krävde att presidenten omedelbart ska släppas.
Militärerna kräver, enligt flera källor, bättre stöd och mer resurser till kampen mot väpnade jihadistgrupper, flera med koppling till al-Qaida och IS. Det finns även ett utbrett missnöje mot löner, kompensation till drabbade och allmänna levnadsförhållanden. I det har officerare och meniga stöd av civilbefolkningen.
Protester har förekommit mot landets styre med krav på presidentens avgång sedan i november då 53 personer dödades i ett terrordåd. Det var det hittills blodigaste angreppet i en lång rad av blodiga attacker mot militär och civila under den nästan sju år gamla konflikten med aktiva islamistiska terrorgrupper.
Presidenten skakad av terrorn
Roch Kabore kom till makten 2015 efter att ett folkligt uppror störtade president Blaise Compaore, som lett landet i nästan tre decennier. Kabore omvaldes i november 2020 för en andra femårsperiod. Men under en drastiskt ökad våg av terrorism, jämte andra ekonomiska och sociala utmaningar söder om Sahara, har allt fler ifrågasatt hans förmåga att hejda spridningen av våld i landet.
Attacker av grupper med anknytning till al-Qaida och IS eskalerar. Tusentals människor har dödats och uppskattningsvis 1,5 miljoner har flytt sina hem. Militären har lidit stora förluster. Soldater uppger för AP att regeringen är frånkopplad från sina styrkor på fältet, att deras kollegor var döende och att de vill ha militärt styre.
"Vi vill ha tillräckliga resurser för striden" mot väpnade grupper, sade en soldat från Sangoule Lamizana-basen i en röstinspelning som AFP tagit emot.
Det är osäkert om hela försvarsmakten står bakom upproret. Men det ökar instabiliteten och spänningen söder om Sahara, i Sahel. Det undergräver ytterligare västs bräckliga allians med de av fattigdom, terrorism och etniska spänningar splittrade staterna i regionen.
Internationella styrkor kan lämna Mali
I grannlandet Mali styr en militärjunta, isolerade av grannar och kritiserad av omvärlden. På plats finns den ryska legostyrkan Wagner. Det får länder som Sverige, Frankrike och Tyskland att hota med att ta hem sina trupper från det farligaste uppdraget. Den svenska riksdagen ska få besked inom kort. Ett dilemma är dock: om de försvinner öppnar det för terrorgrupperna och ryssarna.
I söndags utsattes basen i Gao för en attack. En soldat stupade, men ingen svensk skadades. Samma kväll angreps förläggningen i Ménaka. Inte heller där kom svensk personal till skada. I Ménaka finns specialförbandsinsatsen Task Force Takuba,
Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, och 150 till Task Force Takuba, enligt försvarsmakten. Åtta officerare ingår i EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali.
LÄS MER:Soldatuppror och strider i Burkina Faso
LÄS MER:Stupad soldat på Malibas med svenskar
LÄS MER:USA: Ryska legosoldater i Mali
