Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Soldater sitter stilla i fordon som parkerats längs med en väg i Myanmars huvudstad Naypyitaw. Militären tog makten i landet på måndagen, utan skärmytslingar.
Soldater sitter stilla i fordon som parkerats längs med en väg i Myanmars huvudstad Naypyitaw. Militären tog makten i landet på måndagen, utan skärmytslingar. Bild: AP/TT

Militären tog makten i morgonkupp i Myanmar

Myanmars militär har frihetsberövat ledaren Aung San Suu Kyi och gripit makten i en oblodig kupp.
Efter tio års kompromissartad väg mot demokrati drar militären i handbromsen – efter ett val som inte gick dess väg. I stället utlovas ett helt nytt val.

I gryningen – bara några timmar innan ett nytt parlament skulle sammanträda för första gången i huvudstaden Naypyidaw – fördes Aung San Suu Kyi, president Win Myint och flera andra medlemmar av regeringen bort från sina hem.

Väpnade soldater och militära fordon stängde vägarna in och ut ur huvudstaden, medan militärhelikoptrar flög ovanför. I den största staden Rangoon tog soldater kontroll över stadshuset när de fick klartecken.

Telefonnätet begränsades, internet stoppades och den statliga tv-kanalens sändningar avbröts.

Militären meddelade via sin egen tv-kanal att den tagit makten och att landet kommer att ledas av en junta under ett års undantagstillstånd. Den påstår att det förekom fusk i parlamentsvalet i november – där Aung San Suu Kyis civila parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) vann en jordskredsseger.

Manar till motstånd

Under den senaste veckan hade det förekommit spekulationer och uppgifter om att militären stod i begrepp att göra något. Från militärt håll varnades till exempel för att det mycket väl skulle kunna bli aktuellt att "upphäva grundlagen", vilket man senare tog tillbaka.

Aung San Suu Kyi tycks ha förberett sig på att något skulle ske. I ett förskrivet meddelande som publicerats i sociala medier uppmanar hon det myanmariska folket att inte acceptera någon statskupp.

Filmklipp som har nått ut visar bland annat hur en parlamentariker blir bortförd från sitt hem av en grupp soldater tidigt på morgonen.

Militärjuntan leds av överbefälhavaren Min Aung Hlaing. Åtminstone 24 ministrar har avskedats från landets breda kompromissregering och en rad nya ministrar har tillsatts ur de militära leden. Det

Min Aung Hlaing gör i ett första uttalande gällande att det ska införas ett "äkta" demokratiskt system med flera partier och "disciplin", under juntans översyn. Han lovar att det kommer att hållas ett nytt, rättvist val och att makten sedan kommer att lämnas över till det parti som vinner.

"Extremt upprörande"

Den oblodiga morgonkuppen ägde rum utan våld eller drabbningar i det offentliga. Den mäktiga militären tycks ha kunnat åsidosätta det civila styret utan nämnvärt motstånd.

I Rangoon har små grupper av anhängare till militären gått ut på gatorna för att fira maktövertagandet. Soldater och kravallpoliser har passivt stått vakt längs med de stora städernas gator.

På flera håll i landet försöker människor desperat hamstra mat, medan många andra har köat till bankomater med måttlig framgång. Bland många myanmarier finns en ilska över att militären sätter punkt för ett årtionde av demokratisk utveckling.

– Det är extremt upprörande. Jag vill inte ha någon kupp, säger en 64-årig man i Rangoonstadsdelen Hlaing.

– Jag har bevittnat många förändringar i det här landet och såg fram emot en bättre framtid, fortsätter mannen, som inte vill uppge sitt namn av rädsla för repressalier.

Myanmar tog ett kliv mot demokrati för ett årtionde sedan, då makten delades mellan den civila regeringen och landets generaler. Fram tills dess hade landet styrts av ett militärt välde i närmare 50 år.

Tveksamheter kring val

I valet som hölls den 8 november vann NLD med tillräckligt stor marginal för att få majoritet, detta även då fjärdedel av platserna i alla lägen vigs åt militären.

När valet utlystes i juli förra året larmades det om att det inte skulle vara möjligt att genomföra som vanligt i Myanmar. Man pekade på pandemin, men framför allt på det faktum att stora delar av landet är konfliktdrabbat och att hundratusentals människor drivits på flykt i militärens härjningar. Sedan valdagen har militären insisterat att resultatet därför bör underkännas.

Valobservatörer uppmärksammade också problem med valets förfarande, men det har också noterats att NLD vann med tillräckligt stor marginal för att det inte hade påverkat resultatet i det stora hela. Valkommissionen har också avfärdat anklagelserna om fusk.

Likväl hävdar den nya militärjuntan att dess kupp var nödvändig för att återupprätta en stabilitet i landet. Det håller landets nye president Myint Swe med om. Han tillförordnades på posten under kuppmorgonen och satte omgående sin formella signatur på alla juntans besked till allmänheten.

En av många vägspärrar i och omkring Naypyitaw, den unga huvudstaden som byggdes av den tidigare militärregimen och som karaktäriseras av dess breda boulevarder.
En av många vägspärrar i och omkring Naypyitaw, den unga huvudstaden som byggdes av den tidigare militärregimen och som karaktäriseras av dess breda boulevarder. Bild: AP/TT
Ett fordon där passagerarna utropar sitt stöd för den myanmariska militären passerar en lång rad av polisfordon i Rangoon.
Ett fordon där passagerarna utropar sitt stöd för den myanmariska militären passerar en lång rad av polisfordon i Rangoon. Bild: AP/TT
Aung San Suu Kyi. Arkivbild.
Aung San Suu Kyi. Arkivbild. Bild: Aung Shine Oo/AP/TT
Människor bunkrar upp med mat, i detta fall ris, i Myanmars största stad Rangoon efter beskedet att militären tagit makten.
Människor bunkrar upp med mat, i detta fall ris, i Myanmars största stad Rangoon efter beskedet att militären tagit makten. Bild: AP/TT
En bild på den tillträdande militärjuntan med tillförordnade presidenten Myint Swe i mitten och militärens toppgeneral Min Aung Hlaing ståendes till vänster om honom. Bilden har distribuerats av militärens eget propagandaorgan.
En bild på den tillträdande militärjuntan med tillförordnade presidenten Myint Swe i mitten och militärens toppgeneral Min Aung Hlaing ståendes till vänster om honom. Bilden har distribuerats av militärens eget propagandaorgan. Bild: The Military True News Information Team via AP/TT

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, år 2002. Tre år senare, 2005, tog det över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP