Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Militären och omvärlden nyckelspelare i Venezuelas vägval

Med den pågående maktkampen har den politiska krisen i Venezuela gått in i en helt ny fas. Massdemonstrationer och dussintals döda räknas till veckans saldo, men såväl militären som omvärlden har viktiga roller att spela innan striden är avgjord.

När oppositionsledaren Juan Guaidó i onsdags utnämnde sig själv till Venezuelas president motiverade han det med att regeringen saknar legitimitet och att landets parlament är den enda delen av statsapparaten som är demokratiskt vald.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Parlamentet – där oppositionen sedan valet i december 2015 är i klar majoritet – har bit för bit bakbundits av president Nicolás Maduro och blev i och med bildandet av en parallell nationalförsamling 2017 i praktiken helt maktlös. Dess nya ordförande var fram till i veckan en nästintill okänd figur, men som det främsta hotet mot socialistregeringen på flera år har Juan Guaidó nu blivit världskänd.

Att USA, Kanada, Brasilien, Colombia och flera andra länder snabbt valde att erkänna oppositionsledaren som Venezuelas rättmätiga president, tog maktstriden till en ny nivå. Hotet om en militär invasion från USA går inte att ignorera och den diplomatiska krisen kan få långtgående konsekvenser. Utökade sanktioner från Venezuelas främsta handelspartner för att stoppa importen av olja skulle slå hårt mot landets redan krälande ekonomi präglad av hyperinflation.

Våldsamma sammandrabbningar

Samtidigt som Maduro och Guaidó nu båda gör anspråk på att vara landets president håller Venezuela andan i väntan på nästa steg. Tidigare protester och försök att tvinga fram nyval har slagits ner med våld och regeringsvänliga institutioners hjälp. Flera länder manar nu till förhandlingar, men Maduro tycks inte har några planer på att avgå och har i stället gått till motoffensiv mot vad han kallar en statskupp stödd av USA.

Än så länge har regeringen haft polis och militär på sin sida och nu är frågan om de kommer att stanna där, eller om missnöjet och förändringsviljan har vuxit sig större än förmånerna och lojaliteten till presidenten. Skulle militären sälla sig till oppositionen är Maduros tid vid makten ofrånkomligen över, men precis som för presidenten kan priset för ledande militärer bli högt. Även om Guaidó har utlovat amnesti, lär risken för åtal den dag en ny regering tar plats finnas med i kalkylen.

Förra årets val där socialistpartiet enligt officiella siffror fick 68 procent av rösterna bojkottades av oppositionen och erkändes inte av stora delar av omvärlden utifrån att ledande oppositionspolitiker förbjöds att delta och rapporter om köpta röster i utbyte mot pengar och matbidrag.

Folkligt uppror

Den politiska, ekonomiska och humanitära krisen har gjort demonstrationerna mot Maduro långt större än de till hans stöd och enligt en opinionsundersökning från i november var över 60 procent av befolkningen positiv till förhandlingar för att avsätta presidenten. Förra helgens protester utgjorde det första större folkliga upproret sedan 2017 och utspelade sig till skillnad från tidigare i hög grad i fattiga stadsdelar som traditionellt sett varit starka fästen för socialistpartiet.

Men missnöjet med Maduro ska inte likställas med stöd för Guaidó, som har uppmanat människor att stanna på gatorna tills en ny tillfällig regering är på plats. Håller han sig kvar genom stormen väntar enorma utmaningar. Inte bara med att få landet på fötter, utan också för att oppositionen är splittrad och inte har någon gemensam politisk plan, utöver kravet på Maduros avgång.

Om Guaidó lyckas bilda en interimsregering är dock det första omvärlden behöver hålla ögonen på att han verkligen genomför de demokratiska val han utlovat och respekterar utgången. Kommer oppositionen och regeringsanhängare inte överens om en miniminivå av respekt inför nya val, riskerar det att leda till ytterligare blodbad.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.