Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Rök stiger över himlen sedan gängmedlemmar från Sinaloakartellen stuckit bilar i brand och tagit kontroll över staden Culiacan i oktober 2019. Bild: Hector Parra/AP/TT

Mexiko fast i gängens våld – rekordmånga mord

Fler personer än någonsin tidigare mördades i Mexiko förra året. Nu fruktar befolkningen vad som ska hända om gängen växer sig starkare än polis och militär.

Mitt på dagen rullade gängmedlemmarna in i staden på pickuper och sköt med automatvapen. De tog kontroll över tunnelbanestationer och stängde flygplatsen. Lokalbefolkningen flydde striderna som varade i flera timmar. Minst åtta personer dödades.

Maktuppvisningen i oktober i staden Culiacán var ett direkt svar på att polisen gripit sonen till knarkbossen ”El Chapo” Guzman – Ovidio Guzmán López – som pekas ut som en av ledarfigurerna i den mäktiga Sinaloakartellen.

Polis och militär tvingades till slut att kapitulera. För många liv stod på spel. Kartellen vann och Ovidio Guzmán López släpptes.

"Ytterligare upptrappning"

Att staten fick vika sig för kriminella får många att frukta signalen det sänder till andra karteller, som kan tänkas ta tillfället i akt och prova sin styrka mot militären och polisen.

"Det finns risk för ytterligare upptrappning då makten gradvis har flyttats från staten de senaste åren", skriver Franko Ernst, Mexikoanalytiker vid tankesmedjan International Crisis Group i Bryssel, till TT.

Regeringens oförmåga att stävja kartellernas ökande våld har fått kritiker att tvivla på om landets ledning rår på situationen. Boende i områden där karteller konkurrerar om makten har vant sig vid att stå under deras kontroll.

– De ser efter oss och säger till när vi inte ska vara på vägarna. Vi vet vad de heter. De styr i princip här, säger en person som överlevde en attack i norra Mexiko till The Wall Street Journal. I den dödades nio amerikanska mormoner, varav flera kvinnor och barn.

Blev värre efter drogkrig

Om det är svårt att förstå hur präglat Mexiko är av gängvåld och ständiga hot från drogkarteller, kan det vara ännu svårare att förstå hur beslutet att bekämpa kartellerna med våld bara förvärrade saken. För sett till den dödliga statistiken var det just det som hände när Mexiko 2006 förklarade krig mot drogerna.

När stora drogkarteller splittrades bildades i stället dussintals nya mindre, men mer svårkontrollerade fraktioner som tog vara på det maktvakuum som skapades.

"Det, och statens oförmåga att begränsa korruption och brister i sina egna led, är vad som har drivit på det ökade våldet i Mexiko de senaste 13 åren", anser Falko Ernst.

Fler mördas än någonsin

Sedan 2006 har runt 60 000 människor i Mexiko försvunnit till följd av drogrelaterat våld enligt myndigheterna.

President Andres Manuel López Obrador är kritisk till drogkrigstaktiken och har i stället förespråkat en "kramar, inte kulor"-linje. Men trots löften om förbättring mördades över 35 000 personer 2019 – López Obradors första hela år vid makten. Det är fler än föregående års mörka rekordsiffra – 33 000 mord.

Ska Mexiko ha någon chans att förändra situationen måste samhället och dess institutioner byggas upp från grunden, så att människor inte ser kriminalitet som enda alternativet eller tvingas fly sina hem till följd av våldet. Korruptionen måste bekämpas och antalet uppklarade mord, som ligger på ynka fem procent, måste öka, anser Ernst.

Hyllas i drogballader

Samtidigt går det inte att tala om gott och ont, eller staten mot kartellerna i Mexiko, eftersom det aldrig har funnits någon tydlig gräns mellan den lagförande staten och organiserad brottslighet.

"De två sidorna har alltid samverkat på ett sätt som övergår vad vi som européer uppfattar som lagen", skriver Franko Ernst.

Mexikos tidigare säkerhetsminister Genaro García Luna greps exempelvis i december för att ha tagit emot miljontals dollar i mutor från Sinaloakartellen – under tiden han var ansvarig för landets polisorganisation.

Kartellerna har också fått något av hjältestatus hos vissa medborgare, exempelvis i delstaten Sinaloa. Att Ovidio Guzmán López släpptes i höstas tycks bara ha spätt på respekten för Sinaloakartellen som hyllades i så kallade drogballader efter händelsen, skriver The Times i ett reportage.

"Rykten säger att de tar Ovidio Guzmán. Mobiliseringen pågår just nu", sjungs det i en av dem.

"De kommer inte ta honom som fånge. Ett krig pågår och vi kommer att slåss."

Anna Hansson/TT

Militär kallas in som förstärkning till Culiacán i samband med våldsamheterna i staden i höstas. Bild: Augusto Zurita/AP/TT
Mexiko är hårt drabbat av gängkriminalitet. Här städar en anställd upp utanför stadshuset i Villa Unión efter det att 23 människor dödats i staden i strider mellan säkerhetsstyrkor och en kraftigt beväpnad drogkartell i december. Bild: Eduardo Verdugo/AP/TT
Ovidio Guzmán López greps av polis i mitten av oktober. Han släpptes efter det att Sinaloakartellen, vilken han pekas ut som ny ledare för, blev polis och militär övermäktig. Bild: CEPROPIE/AP/TT
Studenter håller upp skyltar med texten "Inget mer våld" och "Slut på tystnaden" sedan tre filmstudenter försvunnit. Kartellen CJNG hade slagit till mot studenterna eftersom de spelade in en film i en villa som används av ett rivaliserande gäng, enligt åklagare. Huset tillhörde en släkting till en av studenterna. Bild: Eduardo Verdugo/AP/TT

Mord i Sverige:

Antal 2018: 108

Antal 2017: 113

Mord per 100 000 invånare 2018: Drygt 1

Mord i Mexiko:

Antal 2019: Knappt 35 600

Antal 2018: Drygt 33 300

Mord per 100 000 invånare 2019: Drygt 27

Mord i USA:

Antal 2018: Drygt 16 200*

Mord per 100 000 invånare 2018: Cirka 5*

*Uppskattning enligt FBI.

Statistik för antalet mord i Sverige och USA för 2019 finns inte tillgänglig ännu.

Källor: SCB, Brå, FBI, The Washington Post