EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk, Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s president Donald Trump, Italiens premiärminister Paolo Gentiloni, Frankrikes president Emmanuel Macron, Japans premiärminister Shinzo Abe, Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid G7-mötet i Italien.
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk, Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s president Donald Trump, Italiens premiärminister Paolo Gentiloni, Frankrikes president Emmanuel Macron, Japans premiärminister Shinzo Abe, Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid G7-mötet i Italien.

Merkel inte nöjd med klimatet på G7

President Donald Trump lämnar besked nästa vecka om USA ska följa Parisavtalet eller inte. Väldigt otillfredsställande, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel om klimatdiskussionerna på G7-mötet.

ANNONS
|

I den gemensamma slutkommunikén från mötet på Sicilien konstaterar G7-ledarna att de misslyckats att överbrygga meningsskiljaktigheter i klimatfrågan.

Merkel, som anser att klimatavtalet är så pass viktigt att det inte finns utrymme för några kompromisser, säger att det inte finns några indikationer på hur USA kommer att hantera Parisavtalet.

USA håller på med en översyn av sin politik om klimatförändringarna och om Parisavtalet. Därför kan inte konsensus nås i de frågorna, heter det i kommunikén där övriga G7-länder åter bekräftar sin starka förpliktelse att snabbt omsätta Parisavtalet i praktiken.

ANNONS

Fri handel

Bättre gick det i diskussionerna om G7-ländernas ståndpunkter kring protektionism. Länderna har tidigare uttryckt motstånd mot protektionism, medan Trump varit starkt kritisk mot frihandel.

Nu enades de i att fri och rättvis handel är avgörande för att skapa jobb:

"Därför upprepar vi vårt åtagande att hålla våra marknader öppna och bekämpa protektionism, samtidigt som vi står enade mot allt orättvist handelsförfarande."

Länderna förbinder sig också att hjälpa dem som "akterseglats" av globaliseringen.

Skärpta sanktioner

En annan fråga med inbyggd friktion är sanktionspolitiken efter den ryska inblandningen i Ukrainakonflikten och annekteringen av Krim.

Enligt slutkommunikén är länderna eniga om att genomföra "ytterligare begränsande åtgärder" om situationen i Ukraina kräver det.

"Vi påminner om att sanktionernas varaktighet är klart kopplade till Rysslands fulla genomförande av sina åtaganden i Minsköverenskommelsen och respekten för Ukrainas suveränitet."

Skulle Ryssland inte följa den linjen hotar G7-länderna med en skärpning av sanktionerna för att öka kostnaderna för regeringen i Moskva.

Överens om Syrien

Under den inledande dagen av det årliga mötet kom G7-ledarna överens om att möta extremism genom att förmå internetleverantörer och sociala medier-företag att öka sina ansträngningar för att tygla extremistiskt innehåll.

Enighet rådde även i synen på situationen i Syrien och Libyen, liksom i Nordkorea, där gruppen är överens om att införa ytterligare sanktioner om inte den slutna diktaturen överger sitt kärnvapenprogram.

ANNONS

En av orsakerna till att Italien valde att förlägga mötet till Sicilien är att rikta uppmärksamheten mot Afrika och den ström av migranter som riskerar sitt liv när de korsar Medelhavet i jakt på ett bättre liv i Europa.

Ledarna från Tunisien, Kenya, Etiopien, Niger och Nigeria deltog och Italien vill att G7 ska stödja den ekonomiska utvecklingen i de länderna, för att uppmuntra unga afrikaner att inte ge sig av mot Europa.

TT-AFP-Reuters

Fakta: G7

G7, The group of seven, är ett internationellt informellt forum bestående av de ekonomiska jättarna USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada.

G7 bildades 1975 som G6, och Kanada kom med året därpå, för att ha ett forum för att samtala kring gemensamma ekonomiska frågor.

Ländernas ledare möts årligen för att diskutera bland annat global ekonomi, internationell säkerhet och energipolitik.

Ryssland var en del av gruppen, som då kallades G8, mellan 1998 och 2014, men stängdes av efter annekteringen av Krim.

EU har också representanter vid mötet.

Källor: NE, CFR

Fakta: Parisavtalet

Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras vart femte år med start 2018.

Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från 2020.

Sedan tillräckligt många länder ratificerat avtalet, däribland USA, trädde det i kraft den 4 november 2016.

ANNONS