Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vallokalerna har öppnat i USA. Bild: Tony Dejak

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mellanårsvalet är igång

Vallokalerna har öppnat i USA och köerna ringlar långa. Donald Trump har storsatsat för att republikanerna skall vinna. Men utgången är oviss. Och Trump tonar nu ned förväntningarna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Trump har åkt från delstat till delstat in i det sista för att försöka säkra att republikanerna vinner och kan hålla kvar majoriteten i kongressens båda hus, representanthuset och senaten. Men utgången är osäker med en rad jämna val där valdeltagandet kan bli avgörande.

Den förtida röstningen har samlat rekordmånga, över 35 miljoner väljare. Men vad det betyder för valdeltagandet i stort är också oklart. Unga har lägre valdeltagande än äldre och även minoriteter har lågt deltagande.

Rekordet 1966 för ett mellanårsval var 48,7 procent medan bottensiffran noterades 2014 med 35, 9 procent. Medeltalet i mellanårsval ligger kring 40 procent.

Taktiken kritiseras internt

Donald Trump har förvandlat valet till en folkomröstning om sig själv genom att vid valmötena uppmana alla att inte fundera så mycket över kandidaterna som ställt upp till representanthuset och senaten utan att istället se rösterna som ett godkännande av den förda presidentpolitiken.

Det är en strategi som kritiserats internt i det republikanska partiet som helst vill att valet skall handla om den förbättrade ekonomin, den låga arbetslösheten och utlovade skattesänkningar för medelklassen.

Trump har dock valt att koncentrera sig på karavanen av flyktingar från Honduras som till fots närmar sig den amerikanska gränsen och presidenten har beslutat att sända uppemot 15 000 soldater till området för att hindra karavanen att ta sig in på amerikansk mark.

Videoklipp har spridits

En kort videosnutt med en illegal invandrare som mördat två personer - och som säger att han bara ångrar att han inte dödat fler - har blivit ett kontroversiellt inslag i slutfasen av kampanjen. Donald Trump har retweetat videon där demokraterna beskylls för att ha släppt in mannen. Det visar sig dock att han kom in under demokraten Bill Clintons presidenttid men deporterades under samma period, att han därefter tog sig in igen under republikanen George W Bush, dömdes för brott men släpptes under den republikanske sheriffen Joe Arpaios tid, sheriffen som Trump hyllat och benådat efter att han anklagats för maktmissbruk.

Efter interna republikanska kontroverser om videoinnehållet ville Trump avsluta årets kampanj med videon som reklam i tv men tv-bolagen Fox News, CNN och NBC med hänvisning till att innehållet kan beskrivas som rasistiskt och missvisande mot demokraterna.

Fokuserar på vården

Demokraterna har hårdsatsat på hälsovården i kampanjen som ligger i topp när väljarna får lista vad som är viktigast.

Opinionsmätningarna är osäkra i mellanårsvalen och varken demokraterna eller republikanerna vågade, när vallokalerna öppnade, att sia om utgången. Alltför många val är osäkra. Demokraternas minoritetsledare i representanthuset, Nancy Pelosi, är den enda som hela tiden varit segerviss och tror på en stor demokratisk upphämtning som ger partiet en klar övervikt. Demokraterna behöver vinna 23 platser i representanthuset för att få majoritet men helst 30 för att effektivt kunna driva partiets frågor.

I senaten ser det ut som om republikanerna klarar att behålla sin majoritet.

Det har fått Donald Trump att ändra strategi från att säga att republikanerna har medvind både i valet till representanthuset och senaten till att koncentrera sig på endast senaten. Han har också det senaste dygnet tonat ned att valet är en folkomröstning om hans presidentskap.

GP:s Britt-Marie Mattsson rapporterar från mellanårsvalet i USA..

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.