Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

May vill omförhandla skilsmässan med EU

Storbritanniens premiärminister Theresa May vill omförhandla utträdelseavtalet med EU. På så sätt hoppas hon få med sig parlamentet – som snart ska fälla sin dom över vägen framåt mot brexit. Nu är det dags att visa Bryssel vad ni vill, manar May inför omröstningen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det brittiska brexitdramat rullare vidare. Med bara två månader kvar till EU-utträdet ska parlamentsledamöterna i London under tisdagskvällen rösta om en rad olika förslag för att ge vägledning till vad May och regeringen bör göra härnäst. De handlar om allt från krav på förlängd förhandlingstid till en andra folkomröstning om brexit.

– I dag har vi chansen att visa EU vad som krävs för att få ett avtal genom underhuset, vad som krävs för att gå vidare från den förvirring och splittring och osäkerhet som hänger över oss, sade May när hon inledde den brexitdebatt som föregår omröstningen.

– Jag accepterar också att underhuset inte vill ha det avtal som jag har lagt fram, i dess nuvarande form. Nu måste vi skicka en signal om vad vi vill ha.

Vill omförhandla

För att få med sig ledamöterna säger sig May vara villig att ändra på det utträdelseavtal som hon förhandlat fram med EU – och som röstades ner med stor majoritet i parlamentet i mitten av januari. Informella kontakter med EU väntas under tisdagen. Bryssel har dock hittills i princip sagt blankt nej till alla omförhandlingar – men från Mays kontor framhålls att det är uppenbart att den inställningen aldrig kommer att accepteras av parlamentsledamöterna i London.

När May träffade ledamöter från det egna Konservativa partiet i måndags kväll bad hon dem att ge sitt stöd till det ändringsförslag som ledamot Graham Brady har lagt fram, med krav på att ersätta den omdiskuterade nödlösningen om Nordirland med ett "alternativt arrangemang". Tanken är att May i så fall ska kunna tala med övriga EU och ge ett klart besked: Om "alternativa arrangemang" kan hittas så går det att få en majoritet att ställa sig bakom utträdelseavtalet.

Då kan ett avtalslöst brexit uteslutas – och parterna i stället gå vidare till förhandlingar i lugn och ro om den framtida relationen, medan brexitdramat glider in i en övergångsperiod, där de flesta knappt ens kommer att märka att Storbritannien har lämnat EU.

Om May kan få till sitt "alternativa arrangemang" hoppas hon kunna lägga fram utträdelseavtalet igen framför det brittiska parlamentet för en ny avgörande röst. May har lovat att återrapportera till parlamentet om läget senast den 13 februari.

Sju förslag

Men först måste May få tillräckligt många parlamentsledamöter att gå på Bradys linje. Hennes parti är väldigt splittrat kring synen på brexit. Underhuset kommer att få rösta om sju förslag – och kampen väntas stå mellan Bradys förslag och ett från Labourledamoten Yvette Cooper som går ut på att be om förlängd förhandlingstid.

Parallellt har ledamöter inom Konservativa partiet föreslagit en flerstegsplan där May ska försöka förmå EU att ändra nödlösningen mot att i gengäld acceptera en längre övergångsperiod. Om inte det går ska man lämna EU i mars, men lova att uppfylla delar av utträdelseavtalet – om britternas finansiella åtaganden och om medborgarnas rättigheter – om EU i så fall accepterar en övergångsperiod fram till 2021. Det är dock högst oklart om EU skulle acceptera den typen av lösning.

Fakta: Talmannen väljer förslag

Totalt 15 ändringsförslag hade lämnats in inför brexitdebatten i det brittiska underhuset. Talman John Bercow har beslutat om att omröstningen ska gälla sju av dem:

Förslag A (från Jeremy Corbyn, Labour) manar regeringen att överväga olika alternativ för att undvika ett avtalslöst utträde, exempelvis en permanent tullunion med EU eller en andra folkomröstning.

Förslag B (Yvette Cooper, Labour) manar till omröstning den 5 februari om att kräva förlängd förhandlingstid om inget utträdelseavtal är klart den 26 februari.

Förslag G (Dominic Grieve, Tories) ger parlamentet löfte om att en dag i veckan under februari och mars hålla egna debatter om brexit med rådgivande förslag till regeringen.

Förslag I (Caroline Spelman, Tories) vill utesluta ett avtalslöst utträde.

Förslag J (Rachel Reeves, Labour) kräver att regeringen ber om förlängd förhandlingstid om inget avtal är klart före den 26 februari.

Förslag N (Graham Brady, Tories) kräver att nödlösningen om Nordirland ersätts med ett "alternativt arrangemang" för att undvika en hård gräns.

Förslag O (Ian Blackford, Skotska nationalistpartiet) vill utesluta ett avtalslöst utträde, be om förlängd förhandlingstid – och påpekar att Skottland inte får tas ut ur EU mot sin vilja.

Källa: Brittiska underhuset

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.