Demonstrationer mot polisers skjutningar av svarta har lett till protester de senaste åren. För ett par dagar sedan sköts två svarta av polis vid skilda incidenter. Dessa dödsskjutningar har gjort att protesterna flammat upp igen och rörelsen Black Lives Matter , Svarta liv har betydelse, har arrangerat demonstrationer i flera amerikanska städer. I Washington samlades tusentals människor vid Vita huset igår och avspärrningar kring kongressbyggnaden Capitolium forcerades.
Men arrangörerna har varit angelägna om att protesterna skall vara lugna och att budskapet inte skall försvinna i en debatt om protestmetoderna.
Krypskyttarnas uppenbart väl planerade anfall i Dallas sätter frågan i helt nytt ljus. Det finns ingenting som ännu tyder på att demonstranterna har något att göra med skjutningen av elva poliser - varav fem är döda och sex kritiskt skadade . Men risken är att de rättmätiga kraven på respekt för svarta liv försvinner i en våg av sympati för poliserna och deras utsatta yrke.
Krypskytte för tankarna till mordet på president John F Kennedy 1963 då han sköts till döds av Lee Harvey Oswald som placerat sig i ett fönster i ett skolbokslager med utsikt över kortegevägen i Dallas. Krypskytte med så många offer som nu är extremt ovanligt och allt tyder på att det handlade om rena avrättningar.
Mord på poliser innebär dödsstraff av skälet att polisen är en av samhällets grundpelare. Det finns inga förmildrande omständigheter och fördömandena är enhälliga från både demokratiska och republikanska politiker. Att attacken sker mitt under den amerikanska presidentvalskampanjen, som redan är infekterad, är illavarslande.
Debatten om polisers övervåld mot svarta sönderfaller i två delar. Å ena sidan finns kritiken mot att polisen drar sina skjutvapen oftare mot svarta än mot vita och de mest uppmärksammade fallen har gällt svarta som dödats vid mer bagatellartade och rutinmässiga ingripanden. Här har president Barack Obama och Justitiedepartementet begärt en översyn av polisens agerande och krävt en bättre utbildning med klar värdegrund om att alla skall behandlas lika.
Å andra sidan finns polisens kritik av att de som patrullerar på gatorna är undermåligt skyddade vad gäller vapen och utrustning och därför utsätts för onödiga faror när de ingriper på plats eller kallas till våldsamma områden. Poliser riskerar ofta stenkastning och skottlossning och har tidvis vägrat att rycka ut. Den debatten har förekommit sedan 1980-talet då slutsatsen från polisen var att grupper av kriminella och våldsverkare förfogar över bättre vapenmakt än hela polisdistrikt.
Tuffa tag från polisen har hyllats , bland annat i New York där kriminaliteten en tid gick ned. Men den nye borgmästaren Bill de Blasio har förändrat polisens befogenheter med hänvisning till att svarta och andra minoriteter drabbats. Det har å sin sida lett till kritik och anklagelser om slappa tag mot både småbrottslighet och allvarlig kriminalitet.
Masskjutningen i Dallas förflyttar dock fokus från det vanliga polisarbetet och problemen med det som uppfattas som rasistiskt betingat våld. Krypskyttarnas attack beskrivs som terrorhandlingar med avsikten att sätta skräck i hela det amerikanska samhället. Fredliga demonstranter hamnade mitt i den massiva skottlossningen men undkom denna gång av skälet att prickskyttarna noga valde sina offer.
Om två veckor hålls republikanernas konvent då Donald Trump väljs och två veckor senare är det dags för demokraternas då Hillary Clinton blir partiets val. Krypskyttarna i Dallas har satt skräck i USA och oron tilltar för våldsamheter vid konventen.
