Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En ung herde med sina djur utanför Lafia, huvudstaden i staten Nasarawa i Nigerias mittenbälte. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Marktvist i Nigeria blodigare än Boko Haram

Våldsamheter mellan boskapsskötare och jordbrukare skördar många liv i Nigeria. Under 2018 har konflikten varit sex gånger dödligare än Boko Harams uppror, enligt International Crisis Group. Drabbningarna riskerar att växa till en storskalig politisk strid.

I takt med ökad ökenutbredning och avskogning i Nigerias norra delar har boskapsskötare som i generationer har hållit till där börjat röra sig söderut. Norra Nigeria är också Boko Harams fäste, och den islamistiska terrororganisationens hänsynslösa härjningar har bidragit till herdarnas förflyttning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Längre söderut, i den folkrika statens så kallade mittenbälte, brukas marken i större utsträckning och böndernas intressen har kommit i konflikt med herdarnas. Det har lett till blodiga sammandrabbningar. Herdar har satt byar i brand och raserat odlingar. Bönder har attackerat herdefamiljer och slaktat boskap. Lynchmobbar har överfallit grupper av människor och dödat dem, och lokala milisgrupper har skapats.

Allt fler dödsoffer

Under det första halvåret 2018 fick 1 300 människor sätta livet till, enligt organisationen International Crisis Group (ICG). Det är sex gånger fler personer än dem som under samma period dog i Boko Harams uppror.

- Så var det egentligen redan förra året, men den här konflikten har fått mindre uppmärksamhet, säger Henrik Angerbrandt, Nigeriaexpert och forskare vid Stockholms universitet, till TT.

Hundratusentals, mest kvinnor och barn, har tvingats att fly sedan markkonflikten intensifierades förra året. Många bor i trånga flyktingläger där sjukdomar sprids.

- Vårt folk svälter ihjäl i sitt eget land och det ironiska är att vi är jordbrukare, säger en lokalpolitiker i centrala Nigeria till ICG.

Men konflikten har fler dimensioner än tillgången på resurser i klimatförändringarnas spår.

Religiösa slitningar

Nigeria är ett religiöst delat land där tro ofta är orsaken till motsättningar. De norra delarna lyder under sharialagar. Herdarna tenderar att tillhöra den muslimska gruppen Fulani, medan de flesta jordbrukare i mittenbältet är kristna. Det gör att markkonflikten blir en del av de större religiösa spänningarna i landet och riskerar att elda på polariseringen och vidga de etniska och regionala klyftorna inför valet våren 2019. Då ska den bräckliga demokratin genomgå sitt andra demokratiska maktskifte.

- President Muhammadu Buhari tillhör samma etniska grupp som många av herdarna. Hans motståndare ser det som att han behandlar herdarna för milt på grund av det, säger Angerbrandt.

Det är anklagelser som har tillbakavisats av presidentens stab.

Protester sker allt oftare i de centrala delarna, där bönder kräver stopp för Fulani-attackerna och konspirationsteorier sprids om att striderna har som syfte att islamisera Nigerias mittenbälte.

Förbud förvärrar

ICG:s rapport kallar konflikten för "Nigerias största utmaning" och uppmanar staten till krafttag. Ordningsmakten kämpar, men har svårt att hålla jämna steg med konfliktmakarna. I vissa delstater har ledningen helt enkelt förbjudit herdarna. Men lagarna, vars poäng var att stävja konflikten, kan ha förvärrat den. Herdefolket ser förbuden som en attack på deras sätt att leva och kallar konflikten för starten på en etnisk rensning. Den federala regeringen är också skeptisk till inskränkningarna.

- Det finns i dag inte något bra system för att reglera de olika ekonomiska intressena, säger Angerbrandt.

Risken för att fler dras in och konflikten växer är nu stor, bedömer både han och ICG.

- Vapnen är mer sofistikerade nu än tidigare. Dödstalen är högre. Samtidigt får konflikten nu uppmärksamhet. Så det skulle kunna gå åt båda håll.