Därmed blir två kontroversiella presidenter föremål för granskning – Filippinernas Rodrigo Duterte och Venezuelas Nicolás Maduro.
ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda säger att hon sedan 2016 noga har följt utvecklingen i både Filippinerna och Venezuela.
"Efter en noggrann, oberoende och opartisk översyn [...] har jag beslutat att inleda en preliminär undersökning av bägge situationerna", skriver hon i ett uttalande.
Våld mot demonstranter
När det gäller Venezuela handlar anklagelserna om övervåld under de politiska protesterna mot president Nicolás Maduros regering sedan april 2017.
"Det har i synnerhet framförts att de statliga säkerhetsstyrkorna ofta har använt övervåld för att skingra och slå ner demonstrationer, och gripit och kvarhållit tusentals personer som är eller tros vara oppositionella", säger Bensouda.
Det är andra gången ett land i Sydamerika kommer under ICC-åklagarnas lupp. Tidigare har ICC inlett utredning av konflikten med Farc-rebellerna i Colombia.
"Slöseri med tid"
Utredningen av Filippinerna, den första som ICC gör i Sydostasien, rör brott som kan ha begåtts under det krig mot narkotikan som startats av president Rodrigo Duterte. Sedan Duterte tog över presidentposten i juni 2016 har cirka 4000 filippinier dödats av polisen i jakten på narkomaner och knarkhandlare. Enligt Bensouda finns anklagelser om utomrättsliga avrättningar i samband med polisens insatser.
Dutertes talesman Harry Roque säger att presidenten har informerats av ICC om granskningen och avfärdar alla anklagelser. Roque kallar ICC-utredningen för "ett slöseri med tid och resurser".
Fakta: Internationella brottmålsdomstolen
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag i Nederländerna är den enda internationella domstol som är permanent inrättad för att granska misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Romstadgan från 1998, som lägger grunden för ICC, skrevs under av 120 länder. För att den skulle träda i kraft krävdes att minst 60 länders parlament godkänt den, ett mål som nåddes 2002. Det är endast brott begångna därefter som kan tas upp.
Det är medlemsländerna själva, eller FN:s säkerhetsråd, som kan föra olika händelser till ICC för utredning. ICC har ingen egen polisstyrka utan bygger på medlemsländernas vilja att agera genom att till exempel lämna
Flera viktiga länder är inte med, däribland USA, Kina, Ryssland och Indien. USA skrev under stadgan under president Bill Clinton, men hans efterträdare George W Bush drog tillbaka avsikten att ratificera den.
Källa: ICC