Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Made in prison – här skapar kriminella senaste modet

De smidiga händerna på män som en gång arbetade som ficktjuvar, rånare och mördare har fått en annan uppgift i Perus största fängelse San Pedro. Genom att klippa, sy och trycka kläder för det franskperuanska märket Pietà kan internerna tjäna tillräckligt med pengar för att betala för sin frihet.
– För pengarna kan de korta sin tid och när de kommer ut har vi förhoppningsvis även ändrat deras inställning, säger modeskaparen Thomas Jacob.

Det bildas ett moln av damm när den slitna skåpbilen rullar genom den stora svarta porten och in på innergården. Den stannar med ett ryck och ut stapplar män med sänka huvuden, ihopkopplade tre och tre med hand- och fotbojor. De går med tunga steg mot ytterligare en svart port, denna gång med bokstäverna INPE (Nationella fängelseinstitutet) på sig. Troligtvis vet de vad som väntar på andra sidan. Troligtvis anar de att livet på det ökända fängelset San Pedro de Lurigancho i Lima (anpassat för att inhysa 2 000 fångar, men i september i år hem åt 10 827 intagna) inte kommer att bli någon dans på rosor.

Då rullar plötsligt en vit pickup genom porten och in på gården. Fångarna får kasta sig åt sidan och ut hoppar den franska modeskaparen Thomas Jacob och börjar lasta av högar ur färgglad bomullstrikå. Genast kommer en svärm interner till undsättning och börjar bära in säckar med tyg dubbelt så stora som dem. De är så effektiva att det hela är över på någon minut. Först när sista tråden är avlastad har Thomas Jacob tid att berätta varför han för åtta år sedan bestämde att Perus största fängelse skulle bli basen för det som idag är det supertrendiga klädmärket Pietà.

– Jag kom till Peru för att göra praktik på ett peruanskt-europeiskt klädmärke och en dag tog en väninna som undervisade interner i franska med mig till fängelset för att se en pjäs de skulle sätta upp. Jag började prata med killarna och de berättade för mig att några av dem visste hur man sydde, vävde och gjorde tryck, men att de inte fick användning av de kunskaperna när de satt inne.

Märket fick namnet Pietà efter Michelangelos skulptur där Jungfru Maria håller den döende Jesus i sitt knä. För likt Jungfru Maria tyckte Thomas Jacob att internerna hade en sällan skådad värdighet. Bild: Sara Johari
Märket fick namnet Pietà efter Michelangelos skulptur där Jungfru Maria håller den döende Jesus i sitt knä. För likt Jungfru Maria tyckte Thomas Jacob att internerna hade en sällan skådad värdighet. Bild: Sara Johari

Made in prison

Han berättar att internerna verkligen ville arbeta, speciellt för att fördriva tiden, men att det inte fanns några jobb inom textilproduktion inne i fängelset. Han insåg att det fanns en potential att göra något annorlunda och givande och bestämde sig för att starta ett klädmärke som skulle designas, produceras och distribueras från fängelset.

– 99,9 procent av alla märken göra sina kläder i Kina. Jag funderade på varför man inte kunde använda fängelset i sin marknadsföring och storytelling och tillsammans med killarna kom vi fram till att vi ville göra något coolt och kreativt.

Efter passkontroll, lämning av biometriska uppgifter och kroppsvisitering får jag och fotografen komma in på själva fängelseområdet. Där inne är det som ett litet samhälle med lekplats, små kiosker och matförsäljning. Vi går in i en stor sal och plötsligt blir det omöjligt att prata med varandra utan att skrika. I salen surrar minst 20 industrisymaskiner samtidigt som någon bestämmer sig för att sätta öljetter med regelbundna smällar. En annan intern lägger upp ett gäng röda tröjor på ett bord och börjar silkscreentrycka en kritvit text på framsidan.

Dyrare produktion

Men trots att internerna uppenbarligen är väldigt kompetenta går det inte att slå ifrån sig tanken att produktionen är förlagt till fängelset av främst ekonomiska skäl eftersom internerna är hyfsat billig arbetskraft. Så är absolut inte fallet enligt Thomas Jacob. Tvärtom så är det mycket dyrare att producera inifrån fängelset.

– Textilindustrin i Peru är ganska välutvecklad och eftersom vi har en hyfsat stor produktion skulle vi kunna sänka våra kostnader rejält om vi flyttade utanför fängelset. Men jag vill inte utnyttja människor och få dem att må dåligt. Vi är ett socialt projekt och det skulle inte fylla något syfte om vi flyttade produktionen, det skulle ta bort essensen ur projektet.

Verksamheten går runt på inkomsterna från plaggen som säljs från runt hundralappen och uppåt. Pietà har tre butiker, samtliga i Lima, men de flesta av plaggen säljs via hemsidan. Vanligast, förutom peruaner, är köpare från Australien, Tyskland, USA och andra länder i Sydamerika och allt överskott går direkt tillbaka in i projektet.

– Mitt mål har aldrig varit att göra vinst. Det är ingen mening att behålla pengarna själv och betala arbetarna dåligt. Jag såg Pietà som ett schyst och coolt projekt och det var det som var min motivation, säger Thomas Jacob.

Arbetar på provision

Vägen dit har dock inte varit enkel. Det var först för två år sedan som han kunde började att arbeta heltid med företaget och forma ett team. Innan dess var han tvungen att ha andra jobb för att försörja sig.

Idag har Pietà ett tiotal anställda och på fängelset arbetar runt 50 interner. Samtliga, från den mest erfarna arbetsledaren till han som ritar av mönster har olika brott och domar i bagaget. Gemensamt för alla är att de arbetar på provision och således får betalt efter hur mycket de producerar. Arbetstiderna är 9-17, men många arbetar längre dagar än så.

Bredvid en hög med svart tyg sitter Santos Arcel, 51, och syr så att fransarna fladdrar. För sex år sedan kunde han ingenting om sömnad, men efter att Thomas Jacob tog sig an honom och lärde honom att sy har han tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att både bidra ekonomiskt till familjen på utsidan samt starta ett eget klädmärke. Sammanlagt tjänar han 350-400 sol i veckan vilket motsvarar 1 050-1 200 kronor. Han visar stolt upp en tröja ur den egna kollektionen.

– Märket heter Igen och det var min dotter som valde namnet. De är gjorda av lamaull. Att arbeta för Thomas har gjort gott i hjärtat.

Med silkscreentryck märker Huaman de illröda tröjorna med texten ”peruano” (peruan). Bild: Sara Johari
Med silkscreentryck märker Huaman de illröda tröjorna med texten ”peruano” (peruan). Bild: Sara Johari

"Köper" sig kortare strafftid

Längst bak i en salen sitter Daniel Rojas Palacios, 26 år och syr ihop fram- och baksidan på t-shirts i rasande fart. Han har bara arbetat på Pietà i några månader och pengarna han tjänar går främst till att försörja dottern. En liten del av dem är dock vigda till att köpa ”frihet”. För Daniel Rojas Palacios innebär det att studera.

– Mitt straff är på fem år, men det går att komma ut snabbare om man studerar i minst två år. Så nu läser jag textildesign här i fängelset. Men det kostar och därför måste jag jobba mycket.

Sammanlagt producerar internerna på Pietà runt 1 000 plagg i veckan.

På väg ut ur fängelset är det återigen dags att passera säkerhetskontrollen. För fångarna tar det såklart stopp, men de i Lima ständigt närvarande gatuhundarna springer ut och in som de vill. Kontrollen går betydligt snabbare nu, vilket troligtvis beror på att vakterna är upptagna med att inspektera en lastbil fullastad med ännu mer tyg. Genom gallret ser vi hur lastbilen till slut fortsätter fram till fabriken. Genast kommer samma svär interner utflygande och börjar lasta av.

– Jag tror att de är glada över att ha något att göra. Deras motivation är att tjäna pengar och lära sig ett yrke. För pengarna kan de korta sin tid och när de kommer ut har vi förhoppningsvis även ändrat deras inställning, säger Thomas Jacob.

Textilproduktion i fängelsemiljöer

Pietà är inte det enda märke som har förlagt sin produktion i fängelser.

• Det finska märket Papillon producerar sina kollektioner i landets fängelser.

• Det danska märket Carcel producerar damkläder i fängelser i Peru och Thailand.

• Det brittiska märket Fine Cell Work producerar broderad hemtextil i över 30 fängelser i Storbritannien.

• I Sverige är det KrimProd, som består av Kriminalvårdens 39 produktionsenheter, som ansvarar för internernas sysselsättning. Det är en del av Kriminalvårdens återfallsförebyggande verksamhet och förutom bland annat mekanisk-, plast- och träindustri har de även en textilindustri. Till exempel syr de upp gardiner, draperier, kuddar, överkast och dekorationstavlor. Även tryck och broderi är möjligt. På anstalten Saltviks avdelning med grovkonfektion tillverkas en rad olika produkter i grövre textilier och skinn, bland annat tumhandskar och livremmar.

Etiketten formad som den sydamerikanska kontinenten anger att plagget är producerat i det peruanska fängelset San Pedro de Lurigancho. Bild: Sara Johari
Etiketten formad som den sydamerikanska kontinenten anger att plagget är producerat i det peruanska fängelset San Pedro de Lurigancho. Bild: Sara Johari

Fakta: Pietà

• Grundades 2012 av fransmannen Thomas Jacob.

• Har idag verksamhet i tre fängelser i Lima varav ett är kvinnofängelset Santa Mónica där den förre presidentens dotter, tillika presidentkandidaten Keiko Fujimori sitter.

• All textil är producerad i Peru.

• Har cirka 50 interner som anställda i fängelserna.

• Internerna får även agera modeller när plaggen ska marknadsföras.

• Producerar cirka 1 000 plagg i veckan.

Har tre butiker i Lima, men säljer majoriteten av sina plagg på sin hemsida.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.