För exakt ett år sedan vandrade den nyvalde franske presidenten in till sin segerfest vid Louvren med EU-hymnen – ur Beethovens nionde symfoni – skrålande ur högtalarna.
Redan då rann glädjetårarna ur de varmaste EU-anhängarnas ögon.
Och det gör de nästan än.
- Han var supertrevlig! säger svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L) efter att ha träffat Macron i samband med hans framträdande i EU-parlamentet i Strasbourg i april.
- Det var ett fantastiskt fint tal i plenum. Och jag slogs av med vilken dignitet och respekt han bemöter oliktänkande. Vi har mycket att lära av honom, säger Wikström.
Gillas av Farage
Till och med motståndarna ger Macron en eloge för hans villighet – och förmåga – att diskutera.
"Han är troligen EU:s sista chans", hälsade en oväntat imponerad Nigel Farage från brittiska EU-motståndarna Ukip, efter framträdandet i Strasbourg.
Främst är det ändå mittenpartierna i EU som sätter sitt hopp till Macron och hans strävan efter ett djupare EU-samarbete. Liberala partigruppen Alde, där för svensk del både Liberalerna och Centern ingår, drömmer om att få med sig Macron och hans politiska rörelse La République En Marche (LREM) inför EU-valet i maj 2019.
- Vi jobbar ganska intensivt från Alde-partiet att få dem som en del av oss. Särskilt för vårt parti i Spanien, Ciudadanos, som nu är största parti i opinionsmätningarna där, med råge, så är En Marche ett väldigt viktigt parti, säger EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C).
Tar över från Merkel?
Vem Macron allierar sig med i EU-valet kan få stora konsekvenser för EU-politiken framöver. Opinionsmätningarna just nu siar att kristdemokratiskt konservativa EPP fortsatt blir största parti i nästa års val, även om man liksom socialdemokratiska S&D väntas gå kraftigt tillbaka.
Det öppnar för en rejält förändrad styrkebalans i den nuvarande lösa koalition mellan EPP, S&D och Alde som just nu backar upp EU-kommissionens politik.
Mycket hänger på om Macron lyckas få fart på den franska ekonomin, som han har utlovat. I så fall har han goda chanser att definitivt ta över rollen som EU:s dominerande politiker från Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
- Sedan kan vi byta namn till Alde-En Marche om det är viktigt för honom. Det är mindre viktigt för mig, säger Fredrick Federley.