Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180507-frankrikemacroneu-657603_se.gp_1.jpg
Frankrikes president Emmanuel Macron talade i EU-parlamentet i Strasbourg den 17 april. Arkivfoto.

Macron – nyckelfigur för EU:s framtid

Efter ett år som president har bilden av Emmanuel Macron blivit allt mer splittrad på hemmaplan. Men i EU – framför allt bland anhängarna – har han fortsatt en ren frälsarstatus. Hur Macron tänker agera inför EU-valet om ett år kan få stor betydelse för unionens framtid.

För exakt ett år sedan vandrade den nyvalde franske presidenten in till sin segerfest vid Louvren med EU-hymnen – ur Beethovens nionde symfoni – skrålande ur högtalarna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Redan då rann glädjetårarna ur de varmaste EU-anhängarnas ögon.

Och det gör de nästan än.

- Han var supertrevlig! säger svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L) efter att ha träffat Macron i samband med hans framträdande i EU-parlamentet i Strasbourg i april.

- Det var ett fantastiskt fint tal i plenum. Och jag slogs av med vilken dignitet och respekt han bemöter oliktänkande. Vi har mycket att lära av honom, säger Wikström.

Gillas av Farage

Till och med motståndarna ger Macron en eloge för hans villighet – och förmåga – att diskutera.

"Han är troligen EU:s sista chans", hälsade en oväntat imponerad Nigel Farage från brittiska EU-motståndarna Ukip, efter framträdandet i Strasbourg.

Främst är det ändå mittenpartierna i EU som sätter sitt hopp till Macron och hans strävan efter ett djupare EU-samarbete. Liberala partigruppen Alde, där för svensk del både Liberalerna och Centern ingår, drömmer om att få med sig Macron och hans politiska rörelse La République En Marche (LREM) inför EU-valet i maj 2019.

- Vi jobbar ganska intensivt från Alde-partiet att få dem som en del av oss. Särskilt för vårt parti i Spanien, Ciudadanos, som nu är största parti i opinionsmätningarna där, med råge, så är En Marche ett väldigt viktigt parti, säger EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C).

Tar över från Merkel?

Vem Macron allierar sig med i EU-valet kan få stora konsekvenser för EU-politiken framöver. Opinionsmätningarna just nu siar att kristdemokratiskt konservativa EPP fortsatt blir största parti i nästa års val, även om man liksom socialdemokratiska S&D väntas gå kraftigt tillbaka.

Det öppnar för en rejält förändrad styrkebalans i den nuvarande lösa koalition mellan EPP, S&D och Alde som just nu backar upp EU-kommissionens politik.

Mycket hänger på om Macron lyckas få fart på den franska ekonomin, som han har utlovat. I så fall har han goda chanser att definitivt ta över rollen som EU:s dominerande politiker från Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

- Sedan kan vi byta namn till Alde-En Marche om det är viktigt för honom. Det är mindre viktigt för mig, säger Fredrick Federley.

Fakta: EU-valet 2019

TT

I EU-valet den 23–26 maj 2019 ska samtliga 701 ledamöter i EU-parlamentet väljas för en mandatperiod om fem år. Från vart och ett av de 27 medlemsländerna – Storbritannien ska enligt planerna inte längre vara EU-medlem när valet hålls – väljs mellan 6 och 96 ledamöter, beroende på folkmängd. Sverige har just nu 20 mandat, men kommer att få 21 i nästa års val.

För EU:s politik har inte EU-valet alls samma avgörande betydelse som exempelvis riksdagsvalet har över styret av Sverige. Samtidigt krävs ändå stöd från en majoritet i EU-parlamentet för att godkänna allehanda lagstiftning och budget och EU-kommissionens ledning och sammansättning.

De ledamöter som väljs in i EU-parlamentet sluter sig oftast samman i partigrupper. För att bilda en grupp krävs minst 25 ledamöter som ska komma från minst sju olika länder. Samarbete mellan olika partigrupper ligger därefter till grund för vilka majoriteter som kan skapas.

Fakta: Grupperna i EU-parlamentet

TT

För närvarande består EU-parlamentet av åtta partigrupper, samt en mindre mängd fristående ledamöter:

Partigrupp svenska medlemspartier ledamöter just nu ledamöter från 2019 enligt opinionsläget just nu (med skillnad i procentenheter) EPP M, KD 219 180 (-3,6) S&D S, Fi 189 143 (-4,9) ECR - 71 42 (-3,5) Alde C, L 68 112 (+6,8) Gr/EFA MP 52 33 (-2,2) Gue/NGL V 51 60 (+1,7) EFDD SD 45 58 (+2,2) ENF - 36 46 (+1,7) grupplösa/oklara - 20 31 (+1,7) Totalt 751 701

Fotnot 1: Opinionsläget just nu bygger på allmänna opinionsmätningar i EU-länderna under mars 2018, sammanställda av den EU-vänliga tyska nyhetssajten Treffpunkt Europa. Siffrorna ovan bygger på en rad fortsatt oklara antaganden, exempelvis att president Emmanuel Macrons anhängare i Frankrike ansluter sig till Alde och att Sverigedemokraterna blir kvar i EFDD.

Fotnot 2: Av de partigrupper som saknar svenska ledamöter domineras ECR av brittiska Tories och polska Lag och rättvisa medan ENF innehåller bland annat franska Nationella fronten och nederländska PVV.

Källor: EU-parlamentet, treffpunkteuropa.de

Mest läst