Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

USA:s försvarsminister Lloyd Austin och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till Natos försvarsministermöte i Bryssel.
USA:s försvarsminister Lloyd Austin och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till Natos försvarsministermöte i Bryssel. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

"Måste se mobbaren i ögonen" – Nato växer i öst

Fyra stridsgrupper i öst blir åtta – och snart också allt större.
Som en följd av Rysslands krig i Ukraina växer Natostyrkorna i öst.

Fortsatt uppbyggnad av Natos enheter i sina mest östliga medlemsländer dominerade när de 30 medlemsländerna avslutade sitt försvarsministermöte i Bryssel på torsdagen.

Nato har de senaste åren byggt upp fyra stridsgrupper av bataljonsstorlek, minst 2 000 man, i Polen, Estland, Lettland och Litauen. Det utökas nu med liknande grupper även i Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Ungern.

– Vi behöver en utplacering av större styrkor i länder som de baltiska länderna. Om man vill stoppa en mobbare måste man titta honom i ögonen och säga att "vi kan slå tillbaka", säger Lettlands försvarsminister Artis Pabriks på väg in till mötet.

I stället för bataljonsstorlek talas nu om huruvida stridsgrupperna borde vara i brigadstorlek, minst 5 000 man.

Ökar i öst

Just nu fattas dock inga beslut. Torsdagens möte handlar i stället mer om att förbereda inför det toppmöte som Natoländernas ledare ska hålla i Madrid den 28-30 juni.

– I dag har ministrarna diskuterat storleken och utformningen på vår framtida utplacering och hur vi kan utöka på alla områden, med betydande förstärkningar av vår närvaro, vår kapacitet och vår beredskap. Det här kommer att betyda fler stridsenheter längst fram för att förstärka våra stridsgrupper i vår östliga del, säger Natochefen Jens Stoltenberg på sin presskonferens efteråt.

Både Stoltenberg och USA:s försvarsminister Lloyd Austin betonar ändå att det inte bara är antalet "stövlar på marken" som räknas. Mer tung utrustning ska också placeras ut på förhand i länderna i öst.

– Vad vi fokuserar på är inte bara antalet soldater på plats, utan också kapacitet: i luften, till havs, mot cyberhot, säger Austin på sin presskonferens.

Enligt Stoltenberg har "flera" medlemsländer "indikerat" att de kommer att bidra till utökandet i öst. Han vill dock inte föregå några beslut om vilka och hur mycket.

Stöd för Sverige

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) deltog i Natoförsvarsministrarnas arbetsmiddag i onsdags, men var inte med på torsdagen. Men han får i alla fall färskt flankstöd från USA i frågan om Sveriges och Finlands ansökningar om medlemskap i Nato.

– De är starka demokratier och väldigt kapabla länder. Vi hoppas att processen snart går vidare, säger Lloyd Austin.

Natochefen Stoltenberg upprepar samtidigt sina nu sedvanliga fraser om att arbete pågår för att hantera Turkiets "oro" över Sverige och Finland.

– Jag är försiktig med att komma med spådomar. Det är Natomedlemmen Turkiet och Sverige och Finland som tillsammans med Nato behöver komma till en lösning. Men att säga något säkert när det blir klart är inte möjligt, säger Stoltenberg på en pressträff med nordiska journalister efter mötet.

Tar mer tid

Då konstaterar han också att Nato liksom alla andra togs på sängen av Turkiets motstånd och på förhand inte trodde att det skulle bli några problem med Sveriges och Finlands ansökningar.

– Det var en bedömning som vi gjorde här i Nato, men också i många Nato-huvudstäder. Här skedde det ett skifte och det gör att en process som man trodde skulle gå utan problem stött på problem. Då får vi göra som vi alltid gör i Nato och hitta en lösning. Det är Nato bra på – men det tar alltid lite mer tid, säger Stoltenberg I Bryssel.

Fakta: Toppmöte på gång

Militäralliansen Nato håller toppmöte i Madrid i Spanien den 28–30 juni. Förutom de 30 medlemsländernas stats- och regeringschefer deltar även ledare från en lång rad andra länder, exempelvis Sverige, Finland, Japan och Sydkorea. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas delta digitalt i mötet.

På agendan står bland annat att anta ett nytt strategiskt koncept för Natos verksamhet, i stället för det nuvarande som är från 2010 och exempelvis utmålar Ryssland som en partner.

Nato väntas även besluta om mer stöd till Ukraina och kraftiga förstärkningar av sina styrkor i medlemsländerna längst i öster. Även Sveriges och Finlands nyligen inlämnade ansökningar om medlemskap väntas bli diskuterade vid mötet.