Den första explosionen skedde vid en busshållplats vid den västra motorvägsinfarten till Jerusalem, där mängder av pendlare vanligtvis samlas om morgnarna i väntan på bussen. Den andra explosionen skedde kort därpå i bosättningen Ramot i den norra delen av östra Jerusalem.
En person har dödats – enligt israeliska Haaretz en 16-årig student – och runt 20 personer har skadats, tre av dem allvarligt. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret för dåden.
– Det var en galen explosion. Jag såg skadade, blödande människor överallt, säger läkaren Yosef Haim Gabay, som var på plats när den första explosionen skedde, till radiokanalen Galatz som drivs av Israels försvarsmakt.
Infrastruktur för terrorism
Israeliska politiker beskrev tidigt explosionerna som synkroniserade och uppgav att det handlar om palestinsk attack. Israelkännaren Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet, säger att mycket fortfarande är oklart men att det verkar röra sig om både ett ovanligt och oväntat dåd.
– Mycket tyder på en sofistikerad och koordinerad attack av ett slag vi inte sett i Jerusalem på väldigt många år. Vi vet inte var den härstammar från, men det troligaste är Västbanken och då talar det för en infrastruktur för terrorism som vi inte sett på mycket länge, säger han.
Regelrätta bombattentat av onsdagens typ har varit sällsynta sedan den andra intifadan i början på 2000-talet, enligt Persson.
Pojke sköts ihjäl
Explosionerna i Jerusalem kommer efter ett ovanligt blodigt år, där 19 israeler har dödats i olika dåd och angrepp av palestinska gärningsmän. Den israeliska militären har i sin tur genomfört en rad räder på Västbanken vilket har lett till våldsamheter. Under året har minst 130 palestinier dödats, en siffra som enligt palestinska hälsomyndigheter är betydligt högre.
2022 är hittills det dödligaste året i regionen sedan 2006.
– Det har egentligen varit oroligt på Västbanken hela året. Men det här är en klar och tydlig upptrappning, säger Anders Persson.
Under natten till onsdagen sköts en 16-årig pojke ihjäl av israeliska soldater på Västbanken, i samband med ett israeliskt ingripande i staden Nablus. Enligt den palestinska nyhetsbyrån Wafa kom en stor israelisk styrka till Nablus med en bulldozer i syfte att skydda israeliska bosättare. Under konfrontationer med palestinska invånare uppges pojken ha skjutits i hjärtat och flera andra palestinier ha skadats.
Den israeliska militären hävdar i stället att 16-åringen dödades i samband med att palestinska gärningsmän öppnade eld mot israeliska styrkor som eskorterade troende till en helig plats i Nablus.
Krav om hårda tag
Vid sidan av de upptrappade spänningarna håller Benjamin Netanyahu på att bilda en ny regering, stödd på högerextrema och ultraortodoxa partier som kräver allt hårdare tag mot palestinierna.
– Det blir definitivt ett första test för den tilltänkta regeringen vad gäller säkerhetssituationen. Röster på högerkanten har längre förespråkat en större militär operation på Västbanken för att avveckla militanta grupper. Men eftersom Israel befinner sig lite i limbo mellan två regeringar är det oklart hur man kommer att svara, säger Persson.
Ytterhögerpolitikern Itamar Ben-Gvir, som väntas bli minister med ansvar för inhemsk säkerhet och den israeliska polisen, skriver på Twitter efter onsdagsmorgonens explosioner att det är dags att ta i med hårdhandskarna.
Högerpartiet Tkumas (Religiös sionism) Bezalel Smotrich, som spås bli finansminister, säger i ett uttalande att Israel "måste forma en regering omedelbart" för att kunna svara på attackerna.
Fakta: En delad stad
Enligt FN:s delningsplan för Palestina 1947 skulle Jerusalem till en början vara en "internationell" stad. Först senare skulle stadens status i de två länder som skulle bildas, en judisk och en arabisk, avgöras.
När Israel året efter utropade självständighet anföll grannländerna. Jerusalems gamla stad och östra delar intogs av Jordanien. Judar kastades ut från många fastigheter, som palestinier nu bor i och anser sig ha rätt till, och judar gavs inte heller möjlighet att exempelvis besöka Klagomuren.
I sexdagarskriget knappt 20 år senare erövrade Israel dessa stadsdelar. Enligt israelisk historieskrivning "återförenades" därmed den heliga staden efter kriget sommaren 1967, en seger som numera högtidlighålls med Jerusalemdagen i maj varje år.
Större delen av omvärlden ser dock fortfarande Jerusalem som en delad stad och de östra delarna som ockuperad mark. Enligt flera fredsplaner som har lagts fram genom åren skulle Israel kunna behålla den västra halvan, och där ha sin huvudstad, medan den östra halvan skulle bli huvudstad i palestiniernas stat.