Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/7

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Många skadade efter våldsamma protester i Barcelona

Omkring 60 personer — både demonstranter och poliser — har skadats i samband med protester i Barcelona. Tiotusentals människor har demonstrerat under dagen i protest mot att den spanske premiärministern Pedro Sánchez valde att hålla ett regeringsmöte i staden.

Madridregeringens beslut att samlas i Katalonien var delvis ett försök att lätta på spänningarna, men initiativet tyckts ha fått motsatt effekt. På fredagskvällen stod det klart att minst 13 personer hade gripits av polis. Och mer än hälften av de skadade är poliser, enligt de regionala myndigheterna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Detta är en provokation. De har kommit för att provocera oss, sade en av demonstranterna, textilarbetaren Carles Serra, till nyhetsbyrån AFP.

Vid regeringsmötet utlovades satsningar på löner och infrastruktur i regionen.

Fängslade separatistledare och självständighetsrörelsen ANC hade uppmanat till stora demonstrationer på fredagen. Tidigt på dagen blockerades ett 20-tal vägar i Barcelona och grupper av separatister drabbade samman med många av de tusentals poliser som kommenderats ut på gatorna.

Några hundra meter från platsen där regeringen samlades kastade demonstranter staket och stenar mot poliser som upprättat en barrikad.

Höjer minimilön

Vid själva mötet fattade regeringen beslut om att höja minimilönen i offentlig sektor med 22 procent — den största ökningen på över 40 år. Därtill avsatte man motsvarande närmare en miljard svenska kronor för satsningar på den katalanska infrastrukturen.

Man beslutade också att döpa en flygplats i Katalonien efter Josep Tarradellas, regionens första president efter fascismens fall på 1970-talet. Man öppnade också för att riva upp en dom från 1940-talet, där den katalanske ledaren Lluis Company dömdes till döden via arkebusering.

Med hjälp av eftergifter och löften om större autonomi hoppas premiärminister Sánchez säkra stöd från katalanska separatistpartier — och därigenom ställningen för sin egen minoritetsregering.

Avbröt hungerstrejk

I torsdags avbröt fyra fängslade katalanska separatister en hungerstrejk efter 20 dagar. De, och ytterligare andra frihetsberövade separatister, manade till stora men fredliga protester. Samtidigt ställde sig deras parti bakom centralregeringens budgetplaner för de kommande åren.

Tidigare i höst har Sevilla varit värd för ett regeringssammanträde och Extremadura står på tur. Flyttkarusellen är en del i premiärminister Pedro Sánchez ambition att visa upp Spaniens enighet.

Fredagen råkade vara årsdagen av det regionval som centralregeringen tvingade fram i fjol, som en följd av den olagliga folkomröstningen om självständighet och utropandet av Katalonien som republik. Tajmingen tolkades av många separatister som en provokation.

Krasst konstaterande

Att syftet att visa enighet inte skulle falla så väl ut i Katalonien kan inte överraska någon. Ungefär hälften av befolkningen vill bryta sig loss från Spanien och skapa ett självständigt Katalonien.

I torsdags kväll träffades Pedro Sánchez och Kataloniens regionpresident Quim Torra i Barcelona. Redan i samband med det mötet uppstod gatuprotester och vissa oroligheter.

I ett gemensamt uttalande efter mötet enades Sánchez och Torra om självklarheten att "det existerar en konflikt om Kataloniens framtid".

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli en självständig stat. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen. Valdagen präglades delvis av våld, bland annat från polisen när man försökte hindra väljare från att rösta. Insatsen har kritiserats av bland andra människorättsorganisationer, medan polisen pekat på att väljare blockerade deras inträde till vallokalerna.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen i Madrid reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som har gått i exil. Flera av ledarna sitter fortfarande häktade i Madrid i väntan på rättegång för anklagelser om uppvigling och uppror.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Under 2018 har spänningarna kylts av något mellan Katalonien och centralregeringen. Premiärministern och socialisten Pedro Sánchez tillträdde i juni och har visat upp en något mjukare attityd visavi Katalonien jämfört med den konservative företrädaren Mariano Rajoy. Men regionregeringen fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, vilket Madrid lika hårdnackat motsätter sig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.