Rena järnringen kommer att slås runt det anrika justitiepalatset i den belgiska huvudstaden. Betongsuggor har varit utplacerade i området redan sedan i december. Enbart på insidan väntas omkring 200 poliser finnas på plats för att säkra och skydda.
I själva rättegångssalen finns plats för 80 personer, däribland advokater, journalister, tecknare och anhöriga. Ytterligare ett par hundra journalister får hålla till godo med att följa händelserna via storbildsskärm i ett sidorum.
Abdeslam själv kommer dagligen att fraktas fram och tillbaka från ett fängelse i norra Frankrike, antingen med bil eller helikopter, beroende på säkerhetsläget.
Eldstrid i Bryssel
Ändå är det varken terrordåden i Paris den 13 november 2015 eller Bryssel den 22 mars 2016 som rättegången gäller.
I stället handlar det om den skottlossning med polisen som inträffade den 15 mars i Bryssel-kommunen Forest. Vid den tiden var den nu 28-årige Abdeslam Europas mest efterspanade man, sedan han snabbt kopplats till Paris-dåden, där hans bror Brahim var en av gärningsmännen.
I Forest blev belgiska och franska poliser beskjutna när de gjorde ett tillslag mot ett hus. I den efterföljande eldstriden dödades en person i huset medan två lyckades fly. Efteråt ringde de om hjälp till en person som avlyssnades av polisen – vilket bidrog till att de tre dagar senare kunde gripas i det ökända Molenbeek.
Långt straff väntar?
I jämförelse med Paris och den förödelse som inträffade i Bryssel bara fyra dagar efter gripandet är skotten i Forest närmast en bagatell. Ändå riskerar Abdeslam och den medåtalade Soufien Ayari hårda straff.
- För det här kan ha dömas till fängelse i upp till 40 år, säger domaren Luc Hennart till Reuters.
Ända sedan gripandet uppges Abdeslam i princip ha tigit hela tiden. Förhoppningen är ändå stor om att hans överraskande vilja att närvara vid veckans rättegång ska kunna ge några svar.
Frågorna är otaliga: vem gav egentligen order om Paris-dåden? Hur var kopplingen till attacken i Bryssel? Och vad var Abdeslams roll?
Olika uppgifter har pekat ut honom som planerare och chaufför, men också som en gärningsman som ångrade sig – eller en som inte fick sitt självmordsbälte att fungera.
Svensk-koppling
I sammanhanget finns också klara kopplingar till Sverige som väntar på att redas ut. Mannen som dödades i eldstriden i Forest var en 35-årig algerier, Mohamed Belkaid, som var folkbokförd i Märsta och som senare pekats ut som en av dem som understödde dåden i Paris.
I belgiskt häkte sitter dessutom Malmö-födde svenske medborgaren Osama Krayem sedan april 2016. Även Krayem har kopplingar till Paris-dåden, men framför allt till terrorn i Bryssel där han uppges ha backat ur i sista stund från att spränga sig själv i tunnelbanan.
Fakta: Dåden i Paris och Bryssel
Den 13 november 2015 dödas 130 personer i Paris när islamistiska terrorister går till attack mot krog- och restauranggäster, en musikkonsert och en fotbollsmatch. Merparten av gärningsmännen dödas eller dödar sig själva under dådet. Ytterligare ett antal dör vid ett polistillslag i en Parisförort några dagar senare. Den ende av deltagarna som tros ha överlevt var Salah Abdeslam, född 1989, som snabbt blir en av Europas mest jagade män.
Den 15 mars 2016 drabbar belgisk polis samman med misstänkta terrorister i en eldstrid i Bryssel-kommunen Forest. En misstänkt skjuts ihjäl och minst två lyckas fly. Efteråt uppges att en av de försvunna är den efterspanade Abdeslam.
Den 18 mars 2016 grips Abdeslam i ett hus i Bryssel-kommunen Molenbeek, där han är uppvuxen.
Den 22 mars 2016 dödas 32 personer i Bryssel när tre terrorister med klara kopplingar till Abdeslam utlöser självmordsbomber på stadens flygplats och i tunnelbanan.
