Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Brittiska frigivningsregler har blivit föremål för debatt efter terrordådet i London under fredagen. Justitiedepartementet ska nu genomföra en översyn. Arkivbild. Bild: Alberto Pezzali/AP/TT

Londondådet sätter spår i valdebatten

Storbritanniens frigivningsregler ska ses över efter dådet i London. Enligt premiärminister Boris Johnson är attentatet ett bevis på att de inte fungerar.
Oppositionen håller inte med och hävdar i stället att uppföljningen efter frigivning måste bli bättre.

Bara ett dygn efter det att 28-årige Usman Khan med kniv högg ihjäl två personer, båda tidigare elever vid University of Cambridge, och skadade ytterligare tre blev attentatet en del av den pågående brittiska valrörelsen. När premiärminister Boris Johnson besökte platsen för dådet under lördagen valde han att ifrågasätta frigivningen av Khan förra året.

Lite senare meddelade regeringen att justitiedepartementet ska granska systemet med frigivningar. Så många som 70 fall kan bli föremål för departementets översyn, enligt BBC.

"Absurt och motbjudande"

Att någon "så farlig" som Khan kunde släppas efter åtta års fängelse är "absurt och motbjudande", säger Boris Johnson i en intervju under söndagen, i vilken han kritiserade tidigare beslut om att tillåta automatiska frigivningar.

– Jag var emot det både 2003 och 2008 och nu när jag är premiärminister kommer jag se till att personer som begår allvarliga sexualbrott eller gör sig skyldig till våldsamma terrorhandlingar inte släpps i förtid, säger han till BBC.

Innan dess hade Johnsons motståndare i det stundande valet, Labourpartiets ledare Jeremy Corbyn, ifrågasatt premiärministerns uttalande om förtida frigivning. Corbyn anser inte att dömda terrorister nödvändigtvis måste avtjäna hela sitt straff.

– Det beror på omständigheterna och själva domen, men också på vad de har gjort i fängelset, säger Corbyn i en intervju med Sky News.

Dåd på samma plats

– Jag tror att det behövs en granskning av hur vårt fängelsesystem fungerar men framför allt av vad som händer med dem efter frigivning.

På nästan exakt samma plats som fredagens dåd, på och i närheten av London Bridge, utfördes ett liknande attentat för knappt två och ett halvt år sedan. Då, i juni 2017, dödades åtta personer som antingen kördes över med en skåpbil eller höggs ihjäl med kniv av tre attentatsmän.

Det är fortfarande inte känt varför Usman Khan genomförde dådet på London Bridge. Terrorgruppen IS har sagt sig ligga bakom attentatet, något som inte bekräftats av brittisk polis. Khan frigavs villkorligt från fängelse i december förra året för delaktighet i en terrorcell som planerade attentat på brittisk mark.

Efter fredagens dåd har en tv-intervju med Khan från 2008 spridits i flera medier. I den förnekar han att han skulle vara terrorist, något som alla som känner honom i hemorten Stoke kan intyga, enligt Khan.

Julius Bengtsson/TT

15 september 2017:

En hemmagjord bomb detonerar på ett fullsatt pendeltåg på stationen Parsons Green i sydvästra London. 30 människor skadas. Sprängladdningen detonerade inte fullt ut vilket begränsade skadorna. En 18-årig man som tros ha tränat med terrorgruppen IS döms till livstids fängelse för dådet.

3 juni 2017:

Vid London Bridge mejar en skåpbil ner människor, varpå tre män hoppar ur bilen och går till attack med kniv. De skjuts ihjäl av polis. Åtta personer dör och omkring 50 skadas. Terrorgruppen IS låter meddela att man står bakom dådet.

19 juni 2017:

En skåpbil plöjer genom folkmassan som lämnar en kvällsbön vid en moské i Finsbury Park i norra London. En man dör och elva personer skadas. Föraren åtalas för terrorrelaterat mord och mordförsök och döms senare till livstids fängelse. Den 47-årige gärningsmannen hävdar att han ville "hämnas på islamistisk terror" och en övergreppsskandal mot barn.

22 mars 2017:

Fem personer dödas och över 50 skadas när en man kör på människor på Westminster Bridge i centrala London, varpå han knivhugger en polis till döds. Gärningsmannen skjuts sedan ihjäl av polis. Attacken beskrivs som "islamistrelaterad terrorism".

22 maj 2017:

En självmordsbombare spränger sig själv utanför i Manchester Arena i Manchester i slutskedet av sångerskan Ariana Grandes spelning. 22 människor dödas och 116 skadas. Sju av offren var under 18 år. Dådet genomfördes av en 22-årig man och terrorgruppen IS meddelade att man stod bakom attacken.

2016, 16 juni:

Den brittiske parlamentsledamoten och Labourpolitikern Jo Cox skjuts till döds av högerextremisten Thomas Mair. Han döms senare till livstids fängelse.

22 maj 2013:

Soldaten Lee Rigby huggs ihjäl av två män nära en arméförläggning i London. Vittnen säger att männen uppmanade dem att filma och skrek "Allahu akbar" (Gud är större). Männen, en 29-åring och en 22-åring, döms senare till livstids respektive 45 års fängelse.

7 juli 2005:

På morgonen den 7 juli 2005 genomför fyra brittiska självmordsbombare, inspirerade av al-Qaida, attacker mot kollektivtrafiken i London. Sprängladdningar detoneras på tre tunnelbanetåg och en buss i morgonrusningen. 56 människor dödas och fler än 700 skadas.