Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Alastair Grant

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

London vs Bryssel

På onsdagskvällen avgörs det. Ska London och Bryssel ha ett öppet förhållande? Eller ska de ta ut skilsmässa, klippa banden helt och gå vidare var och en för sig?

LÄS MER: Enat EU trött på bångstyriga britter

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Ödesstund för hårt pressad Theresa May

Mjuk brexit

Storbritannien stannar i EU:s tullunion och behåller full tillgång till EU:s inre marknad — en relation lik den som exempelvis Norge har med EU i dag. Det betyder att landet kan handla tullfritt med EU-länderna och inte behöver ha krångliga kontroller vid gränserna.

Den fria rörligheten för människor blir kvar.

Landet lämnar EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik.

EU-domstolens domar är fortfarande vägledande i Storbritannien. Landet lyder under Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, som i sin tur följer EU-domstolen.

Förslaget kritiseras för att innebära att Storbritannien anpassar sig till EU:s regler — samtidigt som man har mindre att säga till om när de skapas.

Hård brexit

Storbritannien lämnar helt EU:s tullunion och därmed alla avtal som EU har gjort med externa handelspartner. Det betyder att kontroller inleds vid gränserna, vilket spås skapa svåra förseningar för import av varor till Storbritannien samt prisuppgångar, åtminstone i ett inledningsskede.

Storbritannien lämnar också EU:s inre marknad. Troligt är dock en överenskommelse lik den som EU har med Kanada, där nästan alla varor (inte tjänster) kan handlas tullfritt mellan parterna, men där det finns en uppsättning regler som utgör vissa hinder för handel.

Ingen fri rörlighet för människor.

Förslaget skulle kunna innebära en övergångsperiod på två år, förutsatt att EU och Storbritannien enas om skilsmässan inom ramen för EU:s regler.

Vid en hård brexit har Theresa Mays regering lovat att en alternativ plan för gränsen mot Irland, kallad "the backstop position", aktiveras. Planen innebär att Nordirland stannar i både EU:s tullunion och den inre marknaden, för att undvika en skarp gräns mellan Nordirland och Irland — en mycket kontroversiell del av brexitdebatten i Storbritannien.

Förslaget kritiseras för att bli kostsamt för britterna och brittiska företag.

Mays hårda medelväg

Premiärminister Theresa Mays uppfattning är att hennes linje, kallad Chequers-planen, är en medelväg mellan en hård och en mjuk brexit, medan kännare anser att den lutar mer åt det hårda hållet eftersom den inte inkluderar fri rörlighet för människor och tjänster.

Bryssel och London behåller en del relationer. Till exempel blir gränserna mellan EU och Storbritannien ett "gemensamt tullområde". Storbritannien använder sina egna tulltariffer för varor som är tänkta för den brittiska marknaden. De tar ut EU-tull på varor som är ämnade för EU:s marknad och betalar dessa vidare till unionen.

Storbritannien behåller viss, dock begränsad, tillgång till EU:s inre marknad.

Den fria rörligheten begränsas kraftigt. Regler skapas för att EU-medborgare ska kunna turista, studera och arbeta tillfälligt i Storbritannien utan visum.

Landet lämnar EU:s gemensamma fiskeri- och jordbrukspolitik, men lovar att fortsatt ligga nära EU:s regelverk.

EU-domstolens domar gäller inte längre för Storbritannien, men parterna skapar ett gemensamt ramverk som gör att brittiska domstolar tar viss hänsyn till beslut från EU-domstolen.

Detta händer nu

När EU och Storbritannien väl har förhandlat fram ett utträdesavtal så ska förslaget läggas fram för rådet och Europaparlamentet. De måste ge sitt godkännande. Storbritannien måste också godkänna avtalet.

Om London och Bryssel inte lyckas enas om ett utträdesavtal kommer Storbritannien ändå att lämna EU den 29 mars 2019, i en avtalslös brexit.

Storbritannien faller då utanför EU:s inre marknad och den gemensamma tullunionen, som har gjort det möjligt för varor och tjänster att färdas friktionsfritt mellan länderna. Gränskontroller införs, vilket spås ställa till kaos vid stora importhamnar som till exempel Dover, med resultatet att varor försenas eller inte kommer in i Storbritannien, varpå butikshyllor gapar tomma och priserna går upp. Över 70 000 lastbilar i veckan passerar in i landet.

I de skräckscenarion som målas upp vid en avtalslös brexit kan också flygtrafiken stå helt stilla, tillverkningsindustrin få sakta ner i brist på komponenter och mängder av invandrare kan tvingas att hastigt lämna sina jobb.

Källa: TT

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.