Den åtalade för attacken vid en synagoga i Halle förs till rättssalen i tyska Magdeburg under en av de första rättegångsdagarna, i juli.
Den åtalade för attacken vid en synagoga i Halle förs till rättssalen i tyska Magdeburg under en av de första rättegångsdagarna, i juli. Bild: Ronny Hartmann/AP/TT

Livstid för högerextremist efter synagogedåd

Livstids fängelse och säkerhetsförvaring. Det blir domen för den tyska högerextremist som i fjol gick till attack mot en synagoga i Halle.

ANNONS

Det var den 9 oktober 2019 som mannen försökte gå till angrepp mot en synagoga, men misslyckades med att ta sig in. Han sköt i stället ihjäl en förbipasserande kvinna och en man på en kebabrestaurang.

Inne i synagogan befann sig över 50 personer, som den då 27-årige gärningsmannen enligt åklagaren planerade att döda.

"Vedervärdigaste" sedan kriget

Måndagens dom gäller två fall av mord och flera mordförsök i vad åklagaren Kai Lohse beskriver som "det vedervärdigaste antisemitiska dådet sedan andra världskriget", enligt Mitteldeutscher Rundfunk (MDR).

Rättsprocessen har pågått i ett halvår. Utöver livstids fängelse döms mannen till säkerhetsförvaring, en påföljd som kan ges till brottslingar som anses särskilt farliga för allmänheten och i praktiken innebär att personen i fråga aldrig kommer att friges.

ANNONS

I rättssalen fick såväl anhöriga till de mördade som de judar som var attentatsmannens egentliga måltavla berätta sin historia. Flera av synagogebesökarna vittnar om skräcken då de första skotten avlossades, medan pappan till mannen som sköts ihjäl brast i gråt då han berättade om hur stolt han var över sin son, rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Gärningsmannen själv förklarade att han ansåg att Tyskland invaderats av judar och araber. I samband med detta förnekade han även Förintelsen, och fick då en reprimand från domaren, eftersom detta är straffbart enligt tysk lag.

Debatt om högerextremism

Attentatet i Halle är ett av flera rasistiskt motiverade våldsdåd i Tyskland de senaste åren. De har utlöst en politisk debatt om huruvida hoten från högerextrema har underskattats.

I slutet av 2019 fanns enligt underrättelsetjänsten BFV omkring 32 000 aktiva högerextremister i landet, nästan 8 000 fler än året innan. 13 000 av dem betraktas som våldsbenägna.

Pontus Ahlkvist/TT

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS