Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Lina var på plats vid katastrofen på Haiti för 10 år sedan

Minnena från jordbävningen i Haiti får göteborgaren Lina Gustins ögon att tåras än idag.
Som sjuksköterska verkade hon mitt i förödelsen.
– När jag ser tillbaka på situationen då och hur det ser ut i dag blir jag än mer ledsen. Det rådet brist på allt, säger hon.

Ett decennium har gått sedan Haiti i Karibien drabbades av en av världens svåraste jordbävningar i modern tid. Intensivvårdssjuksköterskan Lina Gustin, 42, minns det väl.

– Jag kommer ihåg när jag gick upp på morgonen när jordbävningen hade hänt. Jag var precis utexaminerad barnmorska och satt i köket hos mina föräldrar. Redan då tänkte jag att kunde åka till Haiti om det behövdes. Sen ringde Läkare utan gränser och det var inget snack om saken, jag skulle åka.

Lina Gustin hade kort innan skrivit på ett kontrakt med intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Halmstad, men fick snart tag i chefen som gick med på att skjuta på anställningen.

På plats efter knapp vecka

En knapp vecka senare var Lina Gustin och resten av de svenska hjälparbetarna på plats i Haitis huvudstad Porte-au-Prince. Det var en förödande bild som mötte dem. Hundratusentals människor dog i naturkatastrofen.

– Det låg fortfarande döda kroppar på vägarna som vi kunde se. På något sätt fick man skärma av sig litegrann för att inte krascha redan vid ankomsten. Vi ville verkligen bara börja jobba så vi gick alla in i vår medicinska roll.

Lina Gustins uppdrag var som intensivvårdssjuksköterska, men hon ryckte också in som barnmorska. Eftersom hon är van vid fältarbete och har varit ute på flera uppdrag via hjälporganisationen Läkare utan gränser, framförallt i fransktalande länder i Afrika, blev hon också arbetsledare för de andra sjuksköterskorna.

Jordbävningen i Haiti var en av Läkare utan gränsers största akutinsatser någonsin. Det var en stor utmaning att ge vård i ett land där 60 procent av sjukvårdsystemet hade förstörts.

Byggde tillfälliga vårdinrättningar

Hjälporganisationen byggde tillfälliga vårdinrättningar, som containersjukhus och ett uppblåsbart sjukhus, intill de förstörda sjukhusen.

– Jag jobbade i ett tält som var uppsatt för skadade patienter. Det fanns inga sängar utan de låg på madrasser. Alla patienter ville vara utomhus, de var rädda för efterskalv. Men intensivvården hade vi inomhus, säger Lina Gustin.

Lina Gustin på uppdrag med Läkare utan gränser.
Lina Gustin på uppdrag med Läkare utan gränser.

Hennes starkaste minne är från dagen när den första patienten skulle skrivas ut från tältsjukhuset. Det var en kvinna med båda benen amputerade och vars hus enbart bestod av rasmassor.

– Hon var överlycklig att få komma hem, även om hon inte hade något hus. Det gav mig verkligen perspektiv. Att det materiella är sekundärt, det viktiga för henne är att hon lever och får vara med sin familj i sin hemby, säger Lina Gustin och tankarna på det får henne att börja gråta.

Igång dygnet runt

Under de två första veckorna i Haiti hade de personal igång dygnet runt. Därefter kom det inte lika många nya patienter. Då brast det för Lina Gustin.

– Det funkade när jag hade mina skygglappar på och jag gick från patient till patient. Men när jag fick det lite lugnare och kunde lyfta blicken blev jag jätteledsen. Jag började ta in vad som hade hänt: hur extremt många som hade dött, alla infektioner, mängden för tidiga förlossningar… Jag frågade mig själv varför det här fattiga landet drabbades av en jordbävning och hur Haiti någonsin skulle kunna återhämta sig?

Efter fyra veckor lämnade Lina Gustin sitt uppdrag och åkte hem till sin sambo och dottern som då var ett och ett halvt år.

Tio år senare

Tio år har nu passerat och idag bor hon i Göteborg tillsammans med familjen, som utökats till två barn, och hon arbetar som enhetschef på ett ätstörningscenter i Varberg.

– Jag slås av hur lätt det är att glömma och fastna i sin vardag. Men vi måste påminnas om vad som hände och att världen inser hur det ser ut i dag. Det råder brist på allt, som sjukhusmaterial, mediciner och blod. Sjukhusen är bristfälliga och säkerhetsläget är långt ifrån bra. Jag blir så ledsen när jag hör om det, haitierna är värda så mycket mer, säger Lina Gustin.

Fakta: Jordbävningen på Haiti

En jordbävning med magnituden 7,0 på Richterskalan drabbade Haiti den 12 januari 2010.

Den tätbefolkade huvudstaden Port-au-Prince med omnejd fick ta de hårdaste stötarna. Förödelsen där var enorm.

Totalt dog mellan 220 000 och 300 000 (finns ingen officiell dödssiffra) och miljoner människor förlorade sina hem.

Tio år efter jordbävningen är läget mycket instabilt i Haiti. De ekonomiska och politiska spänningarna har ökat i den karibiska nationen som till ytan är något mindre än Småland. Utbredd fattigdom, korruption, våld och brist på arbete är några av problemen.

Utöver 2010 har Haiti drabbats av flera naturkatastrofer.

Enligt hjälporganisationen Läkare utan gränser har landet svårt att tillhandahålla medborgarna grundläggande vård. Det råder brist på läkemedel, syrgas, blod, bränsle och personal.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.