Nederländernas handelsminister Sigrid Kaag och hennes parti D66 gick framåt starkt i veckans parlamentsval. Arkivbild.
Nederländernas handelsminister Sigrid Kaag och hennes parti D66 gick framåt starkt i veckans parlamentsval. Arkivbild. Bild: Manu Fernandez/AP/TT

Liberal bordsdans i Nederländerna

Handelsministern dansade på bordet efter mittenpartiernas seger i parlamentsvalet i Nederländerna. Men också coronaskeptikerna kan glädja sig åt resultatet.

ANNONS

Sigrid Kaag är den som alla talar om när Nederländerna vrider och vänder på resultaten i veckans parlamentsval.

Handelsministern från vänsterliberala och starkt EU-vänliga D66 lyfte sitt parti rejält i valspurten. Nu blir D66 med god marginal näst störst i parlamentet, vilket fick Kaag att dansa på bordet under valkvällen – en bild som nu finns på nästan varje förstasida i hela landet.

– Nu är det bekräftat: nederländarna är inte extremister, talade Kaag i tv under valkvällen sedan landets och regeringens två mittenpartier blivit etta och tvåa i valet.

Extra stolthet kände Kaag över att det var regeringens "vänsterflygel" som gick bäst. D66 ökar med minst 4 mandat, medan konservativa CDA tappar 4 och det lilla kristna partiet CU får oförändrat stöd.

ANNONS

– Vi är det enda progressiva parti som haft ett inflytande de senaste åren. Det förtroendet tar vi på allvar, sade Kaag.

Tio år till?

Hon kan nu hoppas på en ännu finare ministerpost när nya koalitionsförhandlingar ska till. Regeringen skulle visserligen kunna sitta kvar oförändrad, men eftersom den faktiskt redan avgått och bara är en övergångsregering sedan i januari, väntas ändå någon form av ombildning.

Ex-ministrarna Annemarie Jorritsma från valvinnande högerliberala VVD och Kajsa Ollongren från D66 fick på torsdagen i uppdrag att sondera terrängen för en ny regering. Målet är att lyckas "före sommaren", säger duon enligt nederländsk tv. Det kan låta långsamt, men är tämligen snabbt, med nederländska mått mätt. Senast tog det mer än 200 dagar att hitta en koalition.

Att VVD-ledaren Mark Rutte fortsätter som premiärminister ses ändå som givet. Han har suttit som regeringschef sedan 2010 och tycks inte ha några planer på att sluta.

– Jag har energi för tio år till, sade en nöjd Rutte i nederländsk tv på valkvällen, sedan VVD ökat med minst 2 mandat och blivit största parti för fjärde valet i rad.

Framgång för Baudet

Ytterligare en valvinnare finns i det lilla missnöjespartiet FVD som så sent som i december verkade ha imploderat i interna strider och anklagelser om antisemitism. FVD och partiledaren Thierry Baudet har dock uppenbarligen tjänat på det missnöje som finns med coronapandemins alla restriktioner och nedstängningar. Baudets krav på att öppna upp landet gör att partiet tycks fyrdubbla sitt stöd, från 2 till 8 mandat.

ANNONS

Ändå är han inte helt nöjd.

– Resultatet är en besvikelse om man jämfört det maximala vi kunde fått. Det finns fortfarande folk i Nederländerna som är rädda för corona, men också många som stöder vår åsikt, sade Baudet på torsdagen enligt tv-kanalen NOS.

Desto dystrare miner råder hos vänstern och det nederländska miljöpartiet Groen Links. Det sistnämnda var en av de stora vinnarna i valet 2017 då unge partiledaren Jesse Klaver lyfte de gröna från 4 till 14 mandat. Nu halveras man nästan i stället och landar på 8.

Wiktor Nummelin/TT

Nederländernas premiärminister Mark Rutte lägger in sin röst i onsdagens parlamentsval.
Nederländernas premiärminister Mark Rutte lägger in sin röst i onsdagens parlamentsval. Bild: Piroschka Van De Wouw/AP/TT

Fakta: Valet i Nederländerna

Så här ser mandatfördelningen ut preliminärt i Nederländerna, enligt den senaste prognosen på torsdagseftermiddagen:

VVD (högerliberalt): 35 mandat (+2 jämfört med valet 2017)

D66 (vänsterliberalt): 23 (+4)

PVV (högerpopulistiskt): 17 (-3)

CDA (kristdemokratiskt): 15 (-4)

SP (vänsterparti): 9 (-5)

PVDA (socialdemokratiskt): 9 (+-0)

FVD (nationalkonservativt): 8 (+6)

Groen Links (miljöparti): 8 (-6)

PVDD (djurrättsparti): 6 (+1)

CU (kristet parti): 5 (+-0)

JA21 (högerpopulistiskt): 3 (+3)

Volt (mittenvänster): 3 (+3)

SGP (kristet parti): 3 (+-0)

Denk (invandrarparti): 3 (+-0)

50+ (pensionärsparti): 1 (-3)

BIJ1 (yttervänster): 1 (+1)

BBB (landsbygdsparti): 1 (+1)

Parlamentets underhus, representanthuset, har 150 mandat. Den nuvarande regeringen består av VVD, D66, CDA och CU med tidigare totalt 76 mandat. Nu landar samma fyra partier på 78.

Källor: ANP, NOS.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS