Medan kravaller för tredje kvällen i rad rasade på Beiruts gator tillkännagav Libanons hårt pressade premiärminister Hassan Diabatt han tillmötesgår det krav som ekat under protesterna.
– I dag följer vi folkets vilja och dess krav på att de ansvariga för detta brott ställs inför rätta, säger Diab i ett tv-sänt tal, där han lägger skulden för den dödliga explosionen på "inhemsk korruption".
– I ljuset av denna sanning meddelar jag i dag att regeringen avgår.
Rykten om beskedet hade varit i omlopp under måndagen. Både hälsoministern Hamad Hasan och idrottsministern Vartine Ohanian hade varslat om att beskedet skulle komma.
Enligt Ohanian fattades beslutet på ett regeringssammanträde tidigare under dagen, där "de flesta ministrarna uppmanade regeringen att kliva åt sidan". Ett sammanträde som föregicks av att fyra ministrar lämnat sina poster.
Libanons president Michel Aoun har godtagit avgången men bett regeringen att sitta kvar under en övergångsperiod fram tills att en ny regering kan bildas.
Fyra ministrar har gått
Både finansminister Ghazi Wazni och justitieminister Marie Claude Najem lämnade under måndagen in sina avskedsansökningar och uppgav explosionen som orsak. Under söndagen avgick landets miljö- och informationsministrar och flera parlamentsledamöter av samma anledning.
Men det är inte alla libaneser tror inte att en förändring är möjlig, ens med en ny regering.
– Det kommer inte att gå, det är bara samma människor. Det är en maffia, säger Antoinette Baaklini som arbetar på ett företag vars lokaler förstördes vid explosionen.
Över 150 döda
De regeringskritiska protesterna de senaste dagarna har varit de största sedan i oktober, då den politiska eliten anklagades för att utnyttja statliga resurser för egen vinning.
Missnöjet har fått nytt bränsle av den katastrofala explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti, som skördade över 150 människoliv.
President Michel Aoun har tidigare uppgett att explosiva ämnen lagrats på ett osäkert sätt i hamnen under flera år samt att en utredning av händelsen inletts. Redan innan beskedet om regeringens avgång hade premiärminister Diab dessutom föreslagit att tidigarelagda parlamentsval genomförs för att lösa Libanons politiska kris.
Linde: Möt befolkningens krav
"Det är viktigt att regeringens avgång nu leder till större ansträngningar för att möta den libanesiska befolkningens rättmätiga krav på reformer. Den ekonomiska krisen och korruptionen måste bekämpas", skriver utrikesminister Ann Linde (S) i en kommentar till TT om den libanesiska regeringens avgång.
Hon tillägger att alla makthavare behöver ta sitt ansvar.
"Landet behöver ekonomiska och politiska reformer för att hämta sig från krisen och för att det internationella samfundet ska kunna bistå i en mer långsiktig återuppbyggnad."
Rättad: I en tidigare version fick Libanons finansminister fel namn.
Bakgrund: Libanons politiska kris
I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.
Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. Först i januari 2020 tillkännagav Libanon den nya regering som nu har avgått i kölvattnet av explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti.
Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget 1975–1990, förlorat sina jobb eller tvingats gå ned i lön. Coronapandemin förvärrat den ekonomiska situationen ytterligare.
Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten i den sekulära republiken bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.