Bayraren Manfred Weber har väntat och väntat på EU-valdagen för att på allvar kunna stiga fram som blivande kommissionsordförande i EU.
Men när han möter den samlade journalistkåren i Bryssel kan han ändå inte riktigt glädjas.
- För EPP är det inte en känsla av seger, för vi går tillbaka. Men vi är glada över att vi är den största gruppen, säger Weber, sedan kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP tappat upp emot 40 mandat jämfört med utgående EU-parlamentet.
Weber har varit EPP:s samlade toppkandidat och hoppas kunna kopiera det som luxemburgaren Jean-Claude Juncker gjorde för fem år sedan.
Den här gången är det dock inte alls givet att övriga partigrupper håller med.
- Inte med automatik. De har ju gått väldigt mycket tillbaka och inte ens om de går ihop med Socialdemokraterna kommer de kunna få majoritet för en kommissionsordförande. Så de måste ju söka stöd i mitten, till exempel hos den liberala gruppen som ser ut att ha gått ganska ordentligt framåt. Men kanske också hos De gröna som många har pratat om i kväll, säger svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström till TT.
Grön våg
Hon vill själv gärna se danska kollegan Margrethe Vestager som nästa EU-bas.
- Jag tror att hon skulle klara det alldeles utmärkt. Hon är en otroligt kompetent person som är duktig på att kommunicera, på att få saker och ting gjorda, säger Malmström i Bryssel.
EU-parlamentets prognoser ger EPP 178 mandat, mot 147 för socialdemokratiska S&D och 108 för liberala Alde.
Valdagen och valkvällen hade många olika segrare och förlorare i olika länder.
På flera håll var vågen grön, bland annat i Tyskland där De gröna landat på 22 procent i en vallokalsundersökning – mer än dubbelt så mycket som 2014.
- Vi är väldigt glada över resultatet, över det förtroende vi har fått. Det här är inte bara i ett land, utan något vi ser i flera. Den gröna vågen har spritt sig över Europa, säger EU-parlamentsledamoten Ska Keller till den församlade journalistkåren i EU-parlamentets plenisal i Bryssel.
Greta-effekt?
Framstegen får många att tala om en "Greta Thunberg"-effekt.
- Delvis är det kanske det. Inte bara Greta, utan över huvud taget de oerhörda dramatiska klimatuttryck som vi har sett de senaste åren och som har gjort att många människor – inte bara ungdomar – känner en oro för detta och att det måste lösas på en europeisk nivå, konstaterar Cecilia Malmström.
Frankrikekännaren Tomas Lindbom tror att de gröna frågorna verkligen lyft partier med samma färg.
- Absolut, det skulle jag verkligen vilja säga. De grönas framgångar uppmärksammas stort här i kväll, och kopplas till ungdomar som röstat grönt.
Även det franska miljöpartiet EELV gick oväntat starkt, med 12,7 procent av rösterna. Och systerpartiet i Finland gjorde ett rekordval och slutade tvåa med 16 procent, enligt en vallokalsundersökning.
Lycklig Le Pen
Många högerpopulister och EU-kritiker gjorde som väntat ett starkt val.
I Frankrike lyfte taket hos Marine Le Pens Nationell samling vid 20-tiden då vallokalsundersökningar gav hennes parti omkring 24 procent mot runt 22 för president Emmanuel Macrons Republiken på väg.
Stämmer siffrorna skiljer visserligen bara ett mandat till Le Pens fördel – men prestigemässigt är det en tung seger för henne.
- Med tanke på det demokratiska bakslag som makthavarna drabbats av i dag är det dags för presidenten att ta konsekvenserna. Enligt mig finns inget annat val än att åtminstone upplösa parlamentet och hålla nyval, säger Le Pen på sin valvaka, enligt tidningen Le Monde.
I Italien verkar samtidigt Le Pens kompisparti Lega bli störst med ett stöd på mellan 26 och 31 procent, enligt vallokalsundersökningar. Det är dock något sämre än väntat – ett öde som tycks ha drabbat flera av de populistpartier som annars gått framåt starkt under det senaste året.
Nederländske Geert Wilders får till och med se sitt parti, PVV, tappa alla fyra nuvarande mandat i parlamentet.
I Storbritannien tycktes ändå Nigel Farages Brexitparti som väntat bli klart störst, med runt 30 procent av rösterna.
Högt deltagande
En tydlig vinnare under valkvällen var samtidigt EU-politiken i sig – eller åtminstone det politiska intresset.
Efter att under år efter år ha backat tycks nu valdeltagandet ha tagit ett ordentligt skutt uppåt.
- Det viktigaste resultatet för mig är att den europeiska demokratin lever. Valdeltagandet är över 50 procent och det är en stor seger för den europeiska demokratin, säger Manfred Weber.
- Jätteviktigt. Människor har tyckt att det är viktigt, att det är mycket som står på spel. Det är bra, för då blir parlamentet mer legitimt och då blir det ett större intresse kring de frågorna, säger Cecilia Malmström.
Fakta: EU-parlamentet
EU styrs av tre institutioner: EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionens uppgift är att företräda EU:s gemensamma intressen och ministerrådets är att företräda medlemsstaternas. Europaparlamentets uppgift är att representera medborgarna.
Det huvudsakliga arbetet i parlamentet består i att besluta om nya lagar, men de folkvalda fattar också beslut om EU:s budget och ska även kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Europaparlamentet yttrar sig också i olika frågor genom att skriva resolutioner, eller lobbar för förslag som de tycker att kommissionen ska lägga fram. I den ordinarie beslutsprocessen, som är utgångspunkt för de flesta frågor, måste ministerrådet och EU-parlamentet vara överens för att en ny lag ska bli till.
Parlamentets verksamhet är förlagd både till Strasbourg i Frankrike och till Bryssel i Belgien. I parlamentet arbetar närmare 7700 anställda, utöver de 751 folkvalda.
Fakta: Valdeltagandet i EU-valen
Så här har det totala valdeltagandet utvecklats i EU-valen sedan inledningsåret 1979:
Källa: EU-parlamentet
Fakta: Resultatet i EU-valet
Så här kan nästa EU-parlament se ut, enligt EU-parlamentets egen sammanställning av vallokalsundersökningar och opinionsmätningar:
Fakta: EU-parlamentet
