Labourpartiet vill i första hand utesluta att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Om oppositionspartiets alternativa brexitplan inte vinner stöd i parlamentet kommer man ta sikte på en andra folkomröstning i frågan. Det meddelade partiledaren Jeremy Corbyn Labours parlamentsgrupp på måndagskvällen, enligt ett skriftligt referat som partiet lagt ut på sin hemsida.
Partiet kommer att säga nej till ett utträde som bygger på det avtal som premiärminister Theresa May och Konservativa partiet (Torypartiet) förhandlat fram, något som parlamentet också röstade tvärt nej till.
"Därför... åtar vi oss också att lägga fram eller att stödja ett tilläggsförslag till stöd för en folkomröstning för att förhindra att landet blir påtvingat en skadlig Tory-brexit", lyder Corbyns uttalande.
Medlemmarnas val
Labourpartiets medlemmar har tidigare röstat för att partiledningen ska hålla dörren öppen för att folket ska få säga sitt om brexit.
"Om parlamentet säger nej till vår plan kommer Labour att följa upp det löfte vi gav vid vår årliga konferens och stödja en folkomröstning", skriver partiets brexittalesperson Keir Starmer på Twitter.
Det framgår dock inte hur en sådan omröstning skulle utformas, när den skulle kunna hållas och det är oklart om planen skulle få parlamentarisk backning.
Det brittiska parlamentet sammanträder på onsdag för att debattera vägen framåt och visa hur man ställer sig till Theresa Mays förhandlingar i en omröstning.
Två Labourledamöter har sedan tidigare aviserat ett förslag om att britterna ska få rösta om Mays slutgiltiga avtalsförslag, men det kommer inte läggas fram i parlamentet förrän inför en avgörande omröstning, rapporterar Reuters.
Brexitsnack i Egypten
Under EU-ländernas toppmöte med Arabförbundet i egyptiska Sharm el-Sheikh var brexit ordet på allas läppar, trots att det inte formellt stod på dagordningen.
- Vi gör framsteg, säger kommissionsordförande Jean-Claude Juncker på en presskonferens efter att ha hållit ett enskilt sidomöte med brittiska premiärministern Theresa May.
Permanente rådsordföranden Donald Tusk är samtidigt orolig för en "kaotisk brexit", utan färdigt utträdelseavtal, och skulle gärna skjuta upp det utträde som än så länge ligger inplanerat till den 29 mars.
- I den situation vi befinner oss så vore en förlängning det logiska beslutet. Men premiärminister May tror fortfarande att det går att undvika det, säger Tusk i Sharm el-Sheikh.
Omröstning väntar
Theresa May själv står på sig när hon håller presskonferens. Att försena processen innebär inget annat än en försening, tycker premiärministern.
- Det ger inget beslut i parlamentet, det ger ingen uppgörelse, säger May, som fortsatt hoppas på att diskussioner med EU ska leda fram till någon form av garantier kring utträdelseavtalets så omdiskuterade nödlösning om Nordirland.
- Vi har det inom räckhåll, hävdar May, som ska rapportera tillbaka till parlamentet i London på tisdagen.
Det som sägs vid onsdagens parlamentsomröstning kommer att spela tungt in på den nya avgörande omröstning om ett utträdelseavtal som May utlovat till senast den 12 mars.
Perfekt för May?
Framför allt diskuteras två förslag som på olika sätt bäddar för en förlängd förhandlingstid med EU. Båda kan komma att spela premiärministern perfekt i händerna, eftersom brexitvänner i ett sådant fall ställs inför valet att välja hennes avtal eller riskera att allt skjuts upp.
Om inget av dem godkänns hamnar i stället pressen på de som oroas av ett avtalslöst utträde – och som då får ta ställning till Mays avtal eller riskera ett oordnat brexit.
Samtidigt är det långt ifrån säkert att EU-sidan rakt av accepterar ett eventuellt brittiskt önskemål om en förlängning. Till tidningen The Guardian har EU-diplomater talat om att man i så fall vill ha en rejäl förlängning, fram till den 31 december 2020 för att undvika att det nuvarande dödläget bara skjuts upp till i vår eller i sommar.
Fakta: Viktiga datum kring brexit
Här är de senaste datumen att hålla koll på i brexitkalendern:
- 25 februari: Premiärminister Theresa May håller enskilda möten med flera av EU:s stats- och regeringschefer i samband med ett toppmöte med Arabförbundet i Sharm el-Sheikh i Egypten.
- 26 februari: May rapporterar om förhandlingsläget i det brittiska parlamentets underhus.
- 27 februari: Underhuset röstar om sin syn på vägen vidare.
- 11-14 mars: Planerat datum för EU-parlamentets godkännande av ett eventuellt utträdesavtal med Storbritannien.
- senast 12 mars: Ny avgörande omröstning i underhuset om det föreslagna utträdelseavtalet.
- 13 mars: Finansminister Philip Hammond presenterar sin vårbudget, med möjlighet att föra fram nödåtgärder utifall att ett avtalslöst utträde fortsatt är aktuellt.
- 21–22 mars: Årets första ordinarie EU-toppmöte i Bryssel – enligt planerna det sista med Storbritannien som medlem.
- 25–28 mars: EU-parlamentets sista sittning före brexit – och sista möjlighet att godkänna ett utträdelseavtal.
- 29 mars: Storbritannien ska lämna EU kl 23.00, brittisk tid.
- 30 mars: Om det föreslagna utträdelseavtalet har godkänts inleds omedelbart en 21 månader lång övergångsperiod för att underlätta för medborgare och företag.
- 23–26 maj: Val till nästa EU-parlament hålls i de 27 kvarstannande EU-länderna – men inte i Storbritannien.
- 1 juli: Det nya EU-parlamentet samlas.
- 31 december 2020: Den eventuella övergångsperioden löper ut.
Fakta: Nästa röstning om brexit
Det brittiska parlamentets underhus ska på onsdag den 27 februari debattera och rösta om brexitläget just nu. Omröstningarna gäller olika ledamöters förslag till hur regeringen bör gå vidare i brexitprocessen. Resultaten är i huvudsak inte bindande, men kan i ett senare läge tvinga regeringen att gå i endera riktningen.
Förhandsdiskussionen har dominerats av två förslag som väntas bli framlagda:
Det ena kommer från Labour-ledamoten Yvette Cooper och konservative Oliver Letwin från Konservativa partiet och är framför allt till för att utesluta att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal den 29 mars. Tanken är att kräva en omröstning om förlängd förhandlingstid med EU om ett färdigt utträdelseavtal inte har accepterats senast den 13 mars.
Det andra har förts fram av konservativa ledamöterna Simon Hart och Andrew Percy. Även det går ut på att be om förlängd förhandlingstid, men i lindrigare ordalag och med ett strikt slutdatum satt till den 23 maj, då årets val till EU-parlamentet inleds.
Vilka förslag som väljs ut till omröstning blir klart först på onsdag.
