Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Isabella Lövin tror på ett klimatsmart samhälle, men det är ont om tid. Bild: Stefan Berg

Lövin: Misstro och brist på ledarskap i klimatfrågan

STOCKHOLM: – Det är ingen uppoffring att ställa om till ett klimatsmart samhälle. Tvärtom, det är vår räddning, säger Isabella Lövin (MP). Men hon är pessimistisk. Eufori och framtidstro efter klimatavtalet i Paris har ersatts med misstro mellan länderna.

Klimatavtalet 2015 sätter målet för den globala temperaturhöjningen till under två grader, med en strävan mot 1,5 grader. Enligt en ny rapport från FN:s klimatpanel räcker det inte. Mer måste göras snabbare. De närmaste tio åren blir avgörande för att förhindra katastrofala klimateffekter, heter det.

– Fönstret är fortfarande öppet, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. Vi kan begränsa uppvärmningen till 1,5 grad. Men vi har ungefär till 2020 på oss att se till att vända utsläppskurvan ordentligt nedåt. Men vi kan inte vara säkra vid 1,5 grad heller.

Avsmältningen av is på Grönland och Antarktis får havsnivån att stiga.

– Redan vid 1,5 grad kommer uppskattningsvis 90 procent av korallreven att dö. Uppvärmning av havet påverkar fiskebestånden i grunden. Det minskar människors möjligheter att få mat, inte minst i fattigare länder, säger Isabella Lövin och tillägger:

– Vi pratar ofta om att fattiga länder kommer att drabbas svårt av klimatförändringar. Men titta på den här sommaren i Skandinavien, i Europa, i Kanada, på hela norra halvklotet. Vi har drabbats av en värmebölja som ingen hade kunnat förutspå. Skördarna minskar med 40-50 procent. Nu pratar vi om att vår egen livsmedelsförsörjning kan vara hotad.

Isabella Lövin möter fritidsfiskare på Riksbron, i maktens centrum i Stockholm.. Bild: Stefan Berg

Saknar politisk mot och ledarskap

Isabella Lövin saknar det politiska mod och ledarskap som krävs för att bryta utvecklingen.

– Det ledarskap jag kan se är EU. Men den tyska regeringen svajar, Storbritannien är på väg att lämna och Sverige har en övergångsregering. Vem ska dra i frågan?

Samhällena måste ställas om i en aldrig tidigare skådad takt om vi ska kunna undvika de allvarligaste klimateffekterna, enligt Isabella Lövin.

– Men världen sitter fortfarande fast i gamla spasmer kring vems fel det är och vem som ska betala. Det finns en rädsla inför vad som ska komma, istället för en rädsla för följderna av klimatförändringarna. Man är mer rädd för klimatåtgärderna än den nya brutala värld som kommer: ett allt mer extremt väder och händelser som kommer att driva 100-tals miljoner människor på flykt när krig uppstår i spåren av torka, översvämmad jordbruksmark och brist på vatten och mat.

– Det är det verkliga hotet om vi inte agerar. Ändå är man mer rädd för en omställning där man behöver se över sitt konsumtionsmönster, som kanske till och med, om vi ska vara ärliga, skulle vara positivt för väldigt många i västvärlden. Den stora känslan av stress och meningslöshet handlar om att vi sitter fast i ett konsumtionssamhälle.

Vi har i själva verket en fantastisk möjlighet idag, menar Isabella Lövin:

– Vår generation har till uppgift att ställa om samhället till ett fossilfritt samhälle, och det går att göra det. Teknologin finns, pengarna finns. Men vi behöver politiskt mod och ledarskap och styra de pengar, den forskning och innovation som finns i en hållbar riktning.

Globalt går det fem gånger mer subventioner till fossila bränslen än till förnybara bränslen.

– Skulle man bara rikta om den politiken till hållbarhet och omställning, skulle vi komma oerhört långt. Men det det handlar om ofta är en politisk rädsla och feghet. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har sagt något som jag brukar citera: ”Alla vet vad som ska göras, men ingen vet hur man blir omvald efteråt". Det är korta mandatperioder och en utväxling tar tid. Det är där rädslan sitter.

"Väldigt oroväckande"

Donald Trump lämnade Parisavtalet och nu har Jair Bolsanaro i Brasilien valts till president bland annat på att säga att man ska lämna Parisavtalet och återuppta avverkningen av skog i Amazonas.

– Det är väldigt oroväckande, säger Isabella Lövin. Och vi har andra länder i klimatförhandlingarna som använder det som argument. Det farliga med att USA drog sig ur är att det sprider en känsla av uppgivenhet och aggression mellan länderna.

Nästa månad håller FN ett viktigt klimatmöte i Katowice i Polen. Isabella Lövin var på ett förmöte för ministrarna och kom hem med en dyster bild:

– Om det var eufori och framtidstro i Paris 2015, är det återigen misstänksamhet inte minst mellan fattiga och rika länder. Utvecklingsländerna vill ha betalt för de klimatförändringarna som de industrialiserade länderna har åstadkommit och frågar om de verkligen behöver redovisa sina utsläppsminskningar. Några av de rika länderna tycker att de har så stora inhemska problem att de är ovilliga att ta på sig några utsläppsminskningar.

Isabella hoppas att mötet i Katowice ska översätta Parisavtalet i en regelbok för hur länder ska genomföra sina åtaganden och rapportera sina utsläppsminskningar på ett transparent sätt.

– Som Parisavtalet är uppbyggt har alla lämnat sina nationella åtaganden och beskrivit dem som de vill. Det finns inget gemensamt basår eller hur man ska jämföra olika åtgärder. Vi vill att det ska vara så enhetligt som möjligt. Men jag kan redan nu säga att det inte blir så. De fattiga länderna behöver ha längre tid på sig. Men risken är att de stora tillväxtekonomierna Kina och Indien inte heller rapporterar. Då har vi väldigt stora osäkerheter.

Ambitionsnivån måste också höjas.

– Det som världen har lämnat in kan leda till tre graders uppvärmning, eller kanske till och med fyra grader. Jag hoppas verkligen att mötet leder till att vi ger en tydlig signal om att vi måste höja ambitionerna.

Stort gap mellan mål och verklighet

Gapet mellan klimatmål och dagens verklighet är stort, med ökade globala utsläpp av koldioxid i atmosfären.

– Ju längre vi väntar, desto större blir riskerna. För varje år blir det svårare att dra i handbromsen. Vi måste vidta allt mer drastiska åtgärder.

Det viktigaste hon har bidragit till nationellt är det klimatpolitiska ramverket. Det innebär bland annat att utsläppen av koldioxid i Sverige år 2045 ska ha minskat med 85 procent jämfört med 1990.

– Alla partier utom Sverigedemokraterna är med. Det ger ett exempel till världen på att det faktiskt finns ett land som går före. Varje kommande regering ska redovisa hur det går och vidta åtgärder så vi uppnår målet.

Isabella Lövins vision är en omställning av hela samhället till hållbarhet.

– Vi sluter kretsloppen och har en biobaserad ekonomi. Vi kommer att behöva göra mycket för att komma dit. Vi måste ge alternativ till flyget, bygga höghastighetståg, ha en grön skatteväxling och sätta ett högt pris på det som släpps ut och sänka priset på arbete och tjänster som inte förstör miljön. Vi behöver se över konsumtionen. Det är svårare för här måste alla vara med. Alla måste förstå att alla måste vara med i omställningen och att alla har en uppgift.

Allt för länge har man från politikens sida sagt att det är ett personligt val, om du vill ha ett miljösamvete kan du få betala för det, och göra dina val i affären. Men det räcker inte hela vägen, enligt Lövin:

– Vi måste ställa hårdare krav på tillverkare och industrin och även hjälpa jordbruket med en omställning. Men vi måste också möjliggöra för människor att göra klimatsmarta val utan att det ska vara extremt dyrt och jobbigt, att man ska behöva leva som en undantagsmänniska. De som inte bryr sig om miljön ska vara undantagen.

Läs också:

Parisavtalet

• För två år sedan, den 4 november 2016 trädde det globala klimatavtalet från Paris ikraft. Avtalet förhandlades fram under perioden 2011-2015 och beslutades i Paris i december 2015. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.

• Liksom Kyotoprotokollet är Parisavtalet kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, som är ett internationellt avtal under FN. Av de 197 länderna som är parter till konventionen har 194 skrivit under Parisavtalet. Hittills (april 2017) har 141 av dessa ratificerat avtalet och därmed blivit parter till det.

• Några av de viktigaste punkterna i avtalet är: Hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader. Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år. Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.

Källa: Naturvårdsverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.