Löfven är en av deltagarna i toppmötet i Ukrainas huvudstad, där Krimplattformen invigs. Mötet handlar om Krimhalvöns framtid och är tänkt att hjälpa till att koordinera arbetet för att "återställa relationerna" mellan Ryssland och Ukraina.
– Sedan Ukraina blev självständigt för 30 år sedan har landet gjort imponerande framsteg mot att bli en reformerad och levande europeisk demokrati. Samtidigt är det tydligt att visionen av ett demokratiskt och självständigt Ukraina ses som ett hot i andra delar av Europa, säger Löfven vid mötet.
Global säkerhet
Löfven lovordar, precis som många andra talare, initiativet till Krimplattformen.
– Det pågående brottet mot Ukrainas självständighet och integritet handlar inte bara om Ukraina. Det är allvarligt i sig själv, men det har också konsekvenser för alla länder och för säkerheten i Europa och globalt, säger han.
På sin Facebooksida skriver statsministern:
"I samband med besöket träffade jag företrädare för organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i det av Ryssland annekterade Krim och i det krigsdrabbade östra Ukraina. De vittnade om tortyr, svåra övergrepp och hur mänskliga rättigheter har begränsats samt om sitt svåra och viktiga politiska och humanitära arbete. Detta kräver vårt och omvärldens reservationslösa stöd, till exempel måste Röda korset få tillträde till frihetsberövade."
46 länder och internationella organisationer deltar i toppmötet, och samtliga har gett sitt stöd till en gemensam deklaration.
– - Det är 46 starka indikationer på att den här världen inte har eroderat till en där alla slåss för sig själva, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Förutom Sverige har även bland annat USA, Spanien, Tyskland, Finland och en rad andra EU-länder skickat representanter till invigningen. Flera av länderna representeras av sina presidenter eller statsministrar.
Ökade spänningar
Under början av året eskalerade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina då Ryssland mobiliserade längs gränsen.
– Vi brukade tänka på Krimhalvön som en del av en stabil zon men nu är det mer som en krutdurk, säger Volodymyr Zelenskyj vid mötet, och lägger till att halvön numera liknar en militärbas.
– Ockupationen av Krim sår tvivel kring effektiviteten i hela det internationella samfundets säkerhetssystem, framför allt när det gäller gränsers okränkbarhet. Det betyder att inget land kan vara säkert på att inte bli nästa offer för nästa ockupation, hävdar presidenten.
Brett stöd
EU-rådets ordförande Charles Michel uppmanar till brett internationellt stöd för Ukraina:
– Jag är här för att än en gång bekräfta EU:s ståndpunkt: Varken nu eller senare kommer vi att erkänna Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol, säger han.
– Vårt mål är att säkerställa att den olagliga annekteringen inte på något sätt kommer att erkännas.
Konflikten i Ukraina bröt ut 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön och ryskstödda separatister i Donbass utropade två utbrytarrepubliker som i dag har mycket nära band till Ryssland. Över 13 000 människor har dödats, däribland tusentals civila.
Ryssland deltar inte i toppmötet, men i sitt sluttal bjuder Volodymyr Zelenskyj in landet att delta i Krimplattformens arbete för att hitta ett fredligt sätt att avsluta ockupationen.
Fakta: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014.
Motprotester på Krim-halvön ledde samtidigt fram till en snabb folkomröstning med krav på anslutning till Ryssland, vilket följdes av en rysk annektering i strid med internationell rätt.
Parallellt utbröt även protester i länen Donetsk och Luhansk, där läget sedan urartade till öppna strider. Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.