Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Barcelonabor i protest mot domarna mot de separatistledare som dömdes under måndagen till mångåriga fängelsestraff. Bild: Emilio Morenatti
Barcelonabor i protest mot domarna mot de separatistledare som dömdes under måndagen till mångåriga fängelsestraff. Bild: Emilio Morenatti

Långa fängelsestraff för katalanska ledare

Nio separatistledare döms till fängelse i Katalonienmålet – det som kallats Spaniens mest känsliga rättegång. Direkt var folk ute på gatorna i Barcelona för att protestera.
– Domen är hård, men inte så hård som det hade befarats, kommenterar Niklas Bremberg på Utrikespolitiska institutet.

Redan i förra veckan rapporterades det i spanska medier om var det barkade hän i separatisträttegången där tolv katalanska ledare stod åtalade för uppror mot den spanska staten och riskerade 25 års fängelse. Och när domarna kom under måndagen visade sig de sig vara i linje med vad som hade läckt ut.

En enig domarkår i Spaniens högsta domstol dömde nio katalanska separatistledare till mellan nio och 13 års fängelse. Brotten rör uppvigling och förskingring av offentliga medel i samband med folkomröstningen om självständighet i den spanska regionen Katalonien hösten 2017. Tre personer slapp fängelse och dömdes istället till böter.

Oriol Junqueras. Bild: Paul White
Oriol Junqueras. Bild: Paul White

Den tidigare vice regionpresidenten i Katalonien och ledaren för det katalanska vänsterpartiet ERC, Oriol Junqueras, fick det hårdaste fängelsestraffet – 13 år.

Redan nu står det klart att domarna kommer att överklagas till den spanska författningsdomstolen, den högsta instansen i Spanien, med hänvisning till att mänskliga rättigheter har kränkts. Förmodligen kommer de dömda också att ta målet till Europadomstolen, spår Niklas Bremberg, forskare på Utrikespolitiska institutet (UI).

– Första kapitlet i det juridiska efterspelet av det som hände 2017 i Katalonien är avslutat, men det här kommer såklart att fortsätta, säger han.

En konsekvens märktes direkt i Barcelona och på andra platser i regionen under måndagen när människor gav sig ut för att protestera mot domarna.

– Flera vägar är blockerade av folk. Det är också en protest på Barcelonas flygplats och i Girona har de blockerat tåg. Det påminner mycket om protesterna som hölls efter självständighetsomröstningen 2017, säger Marçal Morell, katalan boende i Göteborg och aktiv i självständighetsorganisationen ANC-Sverige (Assemblea Nacional Catalunya).

Marçal Morell och många andra i självständighetsrörelsen anser att rättegången och domarna är politiska.

Niklas Bremberg håller inte med:

– Jag kan tycka att det man har kunnat se från processen är att domstolen har skött det väldigt noggrant och man har gjort det transpararent – alla har kunnat följa rättegången. Dessutom valde domstolen att döma de åtalade för uppvigling och inte uppror. De anser därmed inte att det fanns tillräckliga bevis för att de åtalade med våld försökt överkasta den spanska staten.

Vilka politiska konsekvenser som domarna kommer att få lär snart märkas. Den 10 november går Spanien till nyval – det fjärde parlamentsvalet på fyra år. Frågan är då vem som kommer att vinna respektive förlora på domstolsprocessen?

– Inget är givet, men alla kommer så klart att försöka använda domarna i sin retorik, säger Niklas Bremberg.

Enligt de senaste opinionsmätningarna ser det inte ut att bli några större överraskningar i det kommande valet jämfört med vårens val där ingen blev en klar vinnare. Socialdemokratiska PSOE fick 123 av de 350 platserna i kongressen (parlamentets underhus), konservativa Partido Popular 66, liberala Ciudadanos 57 och vänsteralliansen Unidas Podemos 42. Dessutom finns ytterhögerpartiet Vox med 24 platser samt en rad nationalistpartier från regionerna.

Premiärminister Pedro Sánchez försökte bilda en minoritetsregering men fick inte tillräckligt stöd. Därför upplöstes parlamentet i somras och sedan dess har landet varit utan regering.

– En regering måste komma på plats, allt annat är otänkbart. Det som krävs är att de stora aktörerna, PSOE, Partido Popular, Ciudadanos och Podemos, på något sätt får till en lösning. Antingen via en minoritetsregering i samarbete med ett eller flera partier eller en koalitionsregering. Inget av det här har Spanien haft tidigare, men nu om någon gång är dags att ta det steget, säger Niklas Bremberg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.