Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Isabella Lövin (MP). Bild: Erik Simander/TT

Lättad Isabella Lövin efter klubbade klimatregler

Sent på lördagskvällen, efter utdragna förhandlingar, enades länderna på FN:s klimatmöte i polska Katowice om regelverket för Parisavtalet.
– Ett styrkeprov för världsamfundet, säger Isabella Lövin till GP.

Det satt långt inne men vid 22-tiden på lördagskvällen röstades regelboken för Paris-avtalet igenom i polska Katowice. Något förenklat så kan man säga att klimatmötet i Paris i slutet av 2015 definierade målbilden för klimatarbetet och fick länderna att förbinda sig till att sänka koldioxidutsläppen. Nu, nästan exakt tre år senare, är också de regler som ska göra att Paris-avtalet kan efterlevas, klubbade.

– Vår och EU:s bedömning är att det här är bättre än förväntat. Vi fick med oss hela världen trots att det fanns en väldigt stort misstro under delar av mötet. Det förefaller kanske tekniskt men det är ändå så att Paris-avtalet är inte värt så mycket om det inte finns regler för hur man ska kunna bokföra sina utsläppsminskningar. Nu har vi de reglerna. Det är ett stort steg framåt, säger Isabella Lövin (MP).

På vilket sätt är avtalet bättre än du förväntat dig?

– Det handlar om transparens och att vi har undvikit att få in delar som skulle leda till dubbel bokföring och kryphål, säger Isabella Lövin.

Beslutet om att rösta igenom regelsamlingen fattades med konsensus. Enligt Isabella Lövin är avtalet helt avgörande för det fortsatta klimatarbetet.

– Det är så viktigt för att vi ska kunna uppfylla Paris-avtalets mål med 1,5 graders uppvärmning. Då måste vi ha regler kring hur man rapporterar så att det går att följa upp. Annars har man ingen aning om vi är på väg mot 1,5, 3 eller 5 graders uppvärmning. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna bromsa klimatförändringarna.

"Vi jobbar vidare"

Sammantaget är avtalet en stor framgång, menar klimatministern. Men det finns även delar som Isabella Lövin önskar hade blivit tydligare. Sverige har tillhört den så kallade högambitionskoalitionen (high ambition coalition) som ville se mer kraftfulla formuleringar om de åtgärder som krävs.

– Vi är många som ville se starkare skrivningar om behovet om höjd ambition, att vi måste börja vända den här kurvan och minska utsläppen. Det var egentligen inget som mötet skulle komma fram till men många drev på om att det skulle innehålla sådana skrivningar. Det är inte så starka skrivningar som jag skulle önska men vi jobbar vidare med det.

LÄS MER: Klimattoppmötet riskerar att bli ett bakslag

"Det har varit en svår uppgift men vi har gjort vårt bästa för att lyssna på alla inblandade och inte lämna någon utanför", sa mötets ordförande Michal Kurtyka.. Bild: Czarek Sokolowski

Den fråga som kanske varit allra svårast att hitta en lösning på handlar om handeln med utsläppsrätter. Brasilien har varit drivande i arbetet att förenkla reglerna när det gäller handeln med tillstånd att släppa ut koldioxid. Andra länder menar att systemet redan nu går att komma runt och att Brasiliens linje hade inneburit ett svagare system än det befintliga.

Men även enskilda formuleringar har nagelfarits. USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait har tidigare gjort gemensam sak när det gäller huruvida FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport om 1,5-gradersmålet var "välkommen". De fyra länderna vill hellre att rapporten skulle "noteras".

Många knäckfrågor

Isabella Lövin fick ett särskilt uppdrag från det polska ordförandeskapet som innebar att försöka få de fyra länderna att falla in i ledet igen, bland annat genom att ersätta "välkommen" med "visa sin uppskattning för".

– Mitt uppdrag var att vara facilitator mellan de länder som hade starka åsikter om det skulle vara med eller inte. Jag är väldigt glad att vi ändå fick utförliga och bra skrivningar kring IPCC och att IPCC är grundläggande i det här väldigt viktiga arbetet. Vi har med både "välkommen" och "visa sin uppskattning" men också formuleringar om hur viktig kunskapen från IPCC är för ländernas klimatarbete framåt.

LÄS MER: Kolet förmörkar himlen över FN:s klimatmöte

Knäckfrågorna har varit många under mötet. Allt från enstaka formuleringar i beslutstexterna till mer övergripande delar. Michal Kurtyka, ordförande för mötet, var enligt TT påtagligt lättad när överenskommelsen röstats igenom.

– Förra natten var en lång natt, och den har följts av en mycket lång dag. Det här innebär att vi har ordnat så att Parisavtalet kan sättas i verket. Det har varit en svår uppgift men vi har gjort vårt bästa för att lyssna på alla inblandade och inte lämna någon utanför. Texten är balanserad på ett rättvist sätt för alla parter, sa han enligt TT.

FN:s klimatmöte i Katowice har pågått från andra december och skulle egentligen avslutats i fredags, den 14 december.

Fakta: Utsläpp per capita

Det är relativt välkänt att Kina står för de absolut sett största koldioxidutsläppen, med USA på andra plats och EU på tredje. Men när det kommer till utsläpp per capita ser siffrorna annorlunda ut. Länderna med störst koldioxidutsläpp 2017:

Kina, 10,92 miljarder ton.

USA, 5,11.

EU, 3,55.

Indien, 2,45.

Ryssland, 1,76.

Japan, 1,32.

Samma länders utsläpp per capita:

Kina, 7,71 ton per person/år.

USA, 15,74.

EU, 6,97.

Indien, 1,83.

Ryssland, 12,26.

Japan, 10,36.

De allra största utsläppen per capita har Qatar, 38,52 ton per person och år. Sveriges utsläpp per capita är 4,54 ton per person och år.

Källa: Netherlands Environmental Assessment Agency

Fakta: Parisavtalet

I december 2015 i Paris fattade världens ledare beslut om ett nytt klimatavtal.

De viktigaste punkterna i avtalet:

Den globala uppvärmningen ska begränsas till "klart under" 2 grader Celsius jämfört med slutet av 1800-talet.

Ansträngningar ska göras för att nå 1,5 grader.

De globala utsläppen av växthusgaser ska ha nått sin högsta nivå "så snart som möjligt" för att sedan minska.

Nettoutsläppen ska vara noll under andra halvan av århundradet.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020.

Källa: Parisavtalet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.