Det var en historisk givarkonferens som arrangerades under värdskap av FN, Sverige och Schweiz i Genève i februari i år.
Aldrig tidigare har FN bett om så mycket pengar för att bekämpa en humanitär kris i ett enskilt land, enligt New Humanitarian 4 miljarder dollar, nära 40 miljarder kronor, skulle enligt FN:s humanitära chef Mark Lowcock ta "den extrema udden" av jemeniternas lidande.
Konferensen var lyckad – över två och en halv miljard dollar skramlades ihop av fyrtio länder. Mest generösa var Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som tillsammans lovade att stå för hälften av det totala beloppet.
Men sex månader senare ekar löftena tomma, enligt ett uttalande från FN nyligen. Inte ens hälften av de utlovade pengarna har betalats in.
Humanitär katastrof
I över fyra år har Jemen härjats av strider mellan den internationellt erkända regeringen, stödd av en Saudiledd militärallians, och Huthirebeller, lierade med Iran. På senare tid har nya frontlinjer åter uppstått i hamnstaden Aden i södra Jemen, där separatiströrelsen STC kämpar för ett självständigt Sydjemen.
Konflikten har drivit miljontals människor från sina hem och in i ett osäkert liv som flyktingar i sitt eget land. Över två tredjedelar av befolkningen, drygt 24 miljoner människor, är i behov av humanitärt stöd eller skydd, enligt FN:s humanitära samordningsorgan Ocha. Tio miljoner människor står på randen till svält. Häftiga regn och översvämningar förvärrar spridningen av vattenburna sjukdomar som kolera.
Särskilt hårt drabbas de små. FN varnar att 2,5 miljoner undernärda barn kommer att gå miste om livsviktiga insatser om de utlovade medlem inte kommer in.
"Av FN:s 34 största humanitära program i Jemen är bara tre finansierade för ett helt år. 22 program, som räddar liv, kommer att stänga inom två månader om pengarna inte kommer. Vi skäms över den här situationen. Att titta en familj i ögonen och säga att vi inte kan hjälpa, för det finns inga pengar, är hjärtskärande", säger Lise Grande, FN:s humanitära samordnare i Jemen, i uttalandet.
Sverige täcker upp
Sverige har gett drygt 300 miljoner kronor i bistånd till Jemen i år.
– Det som utmärker det svenska biståndet är att vi ger det vi lovar, och det snabbt. Vi inkom med största delen av medlen redan i februari och hoppades att andra stater skulle följa efter. Det är oroväckande när det inte sker, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för Sidas humanitära enhet, till TT.
Det svenska biståndet, som främst går till mat, vatten och sanitetsinsatser, har utökats med 50 miljoner kronor sedan dess.
– Men appellen ligger på 4 miljarder dollar. Det kan vi inte få ihop hur vi än gör. Förhoppningen är nu att andra givare bidrar, säger Susanne Mikhail Eldhagen.
Fanny Hedenmo/TT
Bakgrund: Konflikten i Jemen
Jemen, ett av världens fattigaste länder, ligger på Arabiska halvön och är till ytan något större än Sverige. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990. Landet har en uppskattad befolkningsmängd på drygt 28 miljoner invånare.
Växande protester mot regimen i samband med Arabiska våren ledde 2011 till att president Ali Abdullah Saleh avgick. Landet klövs återigen, och fick två konkurrerande maktcentra, huvudstaden Sanaa och Sydjemens forna huvudstad Aden.
De shiamuslimska Huthirebellerna, lierade med Iran, tog kontroll över Sanaa 2014. Mot dem står en militärallians, ledd av Saudiarabien, som stödjer Salehs efterträdare president Abd Rabu Mansur Hadi. Styrkor lojala med den tidigare presidenten Ali Abdullah Saleh har slagits på Huthirebellernas sida. Men sedan Saleh öppnat för förhandlingar med Saudiarabien dödades han av Huthirebeller i december 2017. Situationen kompliceras av att lokala miliser, extremistgrupper och separatister verkar i landet.
Sedan den saudiskledda militäralliansen började flygbomba Huthirebellerna i mars 2015 beräknas över 10 000 människor ha dödats, många av dem civila, och miljontals har drivits på flykt. Dessutom har vägar, viktiga byggnader och många flygplatser skadats svårt. FN har beskrivit läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.
I december i fjol hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Det ledde till en överenskommelse om bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah och tillbakadragande av trupper. Men därefter har den sköra processen vacklat.