Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kvinnorna som jobbar för en humanare värld

Imorgon (19/8) är det World Humanitarian Day, som uppmärksammas för att hylla dem som jobbar med humanitärt arbete. Den årliga dagen instiftades av FN:s generalförsamling 2008 till minne av dem som miste livet vid terroristattacken mot FN:s kontor i Bagdad fem år tidigare. Temat för 2019 är kvinnliga hjälparbetare – vi listar fem toppnamn i den internationella biståndsvärlden.

Phumzile Mlambo-Ngcuka, Sydafrika

Som chef för FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women) är Phumzile Mlambo-Ngcuka en av de högsta när det kommer till biståndsarbete inriktat på kvinnor och jämställdhet. Organisationen har pekat på hur humanitär hjälp ofta missar behovet hos kvinnor och att kriser och konflikter många gånger ökar våldet mot kvinnor såväl som förekomsten av barnäktenskap.

Mlambo-Ngcuka har lobbat för vikten av att involvera kvinnor i beslutsfattande och mottagande av humanitärt bistånd för att uppnå bättre resultat. Hon har även tryckt på vikten av att ha fakta och statistik som grund för arbetet, som till exempel könsuppdelade siffror över flickors och pojkars skolgång i olika länder och hur många som slutar i förtid, för att kunna identifiera såväl orsaker som lösningar.

Antalet kvinnor på politiska maktpositioner ökar runt om i världen, men även om Mlambo-Ngcuka ser det som en viktig utveckling trycker hon på att det finns mycket kvar att göra. ”Vi har inte nått den kritiska massan runt om i världen som skulle försäkra att pendeln helt har svängt. Vi går i rätt riktning i en del fall. Vi går i rätt riktning specifikt på grund av aktivism från vanliga människor som försöker hålla sina ledare ansvariga” sade hon tidigare i år till Al Jazeera.

Mellan 2005 och 2008 var Mlambo-Ngcuka – som första kvinna på posten – vicepresident i Sydafrika, efter många år som parlamentsledamot och minister med ansvar över energifrågor, gruvor och handel.

Jemilah Mahmood, Malaysia

Läkaren och gynekologen Jemilah Mahmood är sedan 2016 del av ledningen för internationella Röda korset. Hon har tidigare varit chef över FN:s Humanitära toppmötessekretariat och twittrar aktivt om biståndsfrågor. I slutet av nittiotalet grundade hon organisationen Mercy Malaysia som under hennes tio år där bistod med akutsjukvård i över 15 länder drabbade av naturkatastrofer och konflikter.
 
På väg till ett barnsjukhus i Irak med mediciner 2003 utsattes hjälpkonvojen för beskjutning och två kollegor avled. Själv träffades hon av ett skott i höften, men sydde ihop såret med kulan kvar i kroppen innan hon gick ut och hjälpte till att förlösa ett barn med kejsarsnitt.
 
Mahmood har tagit emot flera nationella och internationella priser för sitt arbete inom civilsamhället och har talat om vikten av att öka människors motståndskraft vid kriser, genom sociala skyddsnät och förebyggande investeringar, snarare än att bara släcka akuta bränder. Dagens humanitära kriser pågår ofta i flera år och kräver mer än snabba punktinsatser. Mahmood har där pekat på hur nationella och regionala investeringar behöver stärkas, för att internationella aktörer snarare ska kunna fokusera på det hon anser de är bäst på: att rycka in i plötsliga kriser och när det finns ett tydligt ansvar att akut skydda människors liv.
 
Under åren 2009–2011 arbetade Mahmood för FN:s befolkningsfond UNFPA, med fokus på reproduktiv hälsovård, genusbaserat våld och befolkningsstatistik i katastrofer.

Melissa Fleming, USA

Som talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR leder Melissa Fleming organisationens kommunikationsarbete i över 120 länder. Hon har infört mer målgruppsanpassade budskap och kommunikationsformer för organisationen och har gjort det till standard att berätta om organisationens arbete genom personliga berättelser om dem de möter.
 
Genom sitt arbete har hon lobbat för att flyktingläger måste bli en plats där människor kan läka och utvecklas för att i framtiden, om möjligt, vara med och bygga upp sina hemstäder igen. Idag befinner sig över 70 miljoner människor på flykt och i TED-talks, artiklar och böcker har Fleming talat om vikten av att såväl enskilda som företag stöttar människor på flykt, vid sidan av insatser från stater och det internationella samfundet.
 
Hon har då framför allt syftat på insatser bortom rika filantroper som skänker pengar till ändamål de själva tycker är viktiga och tryckt på företagsmässiga möjligheter att verka för social utveckling, genom att exempelvis anställa flyktingar och stötta företagsinitiativ ledda av flyktingar, utveckla varor och tjänster som de kan ha nytta av, investera i fonder som satsar på utveckling snarare än konfliktdrivande affärer och föregå med gott exempel inför andra företag.
 
Tidigare arbetade Fleming vid Internationella atomenergiorganet IAEA, som 2005 mottog Nobels fredspris för sitt arbete med att förebygga att kärnenergi används för militära syften. Hon har även en bakgrund på Radio Free Europé.
 

Degan Ali, Somalia

Degan Ali vill förändra det rådande biståndssystemet. Som chef för organisationen African Development Soulitions, Adeso, har hon argumenterat för att lokala hjälporganisationer borde få mer makt och att internationella aktörer måste sluta med sin dubbelmoral.
“Vi kräver förändring. Förbered er på att känna er obekväma”, sade Ali till den samlade biståndstoppen vid en konferens i Genève för ett par år sedan. Efter åratal av arbete med små lokala organisationer som kämpar för förändring på plats, var hon trött på hur internationella aktörer norrifrån ständigt kom och gjorde sin egen grej, med mer pengar och utan att involvera lokala krafter. Hon anklagade biståndssektorn för rasism.
Medvetenheten om att man ofta misslyckats med att involvera lokala hjälporganisationer i kriser har länge funnits inom den internationella sektorn. Skillnaden var möjligen att där de sett ett problem med genomförandet, såg Ali snarare ett systemfel som grundar sig i maktobalans och lokala aktörers kamp för erkännande.
”Det är förödmjukande att behöva böna och be för att få vara med på ett möte om ditt eget land och folk. Du måste försöka förstå jargongen i ett rum fullt av vita människor – som säger att de vet vad som är bäst för oss”, har hon tidigare förklarat i en intervju med The Guardian.
Som motkraft har hon varit med och format ett fristående nätverk av organisationer i Syd, som bestämt sig för att organisera sig själva snarare än att försöka inlemma sig i ett system byggt på internationella erfarenheter.
 

Melinda Gates, USA

Enligt organisationen Oxfam har antalet dollarmiljardärer nästan fördubblats på tio år och 26 av världens rikaste personer äger förmögenheter lika stora som vad halva världens befolkning äger tillsammans. I en värld där de rikaste blir allt rikare samtidigt som nästan hälften av världen befolkning lever på mindre än 55 kronor om dagen har filantroper blivit en viktig spelare i biståndsvärlden.

Bill and Melinda Gates Foundation är den finansiellt största privata spelaren, som bildades av Microsoft-paret år 2000 och har tillgångar på över 50 miljarder dollar. Pengarna från datorjätten går idag till allt från malariabekämpning, vaccin och sanitetsfrågor till jordbruksutveckling och familjeplanering. Jämställdhet har vuxit fram som en hjärtefråga för Melinda Gates, som först insåg att hon måste börja i sitt eget hem, men idag även lobbar för betald föräldraledighet och fler kvinnor inom tech-industrin, såväl som tillgången till preventivmedel och mödrahälsovård i utvecklingsländer.

Filantroper och kändisar har blivit ett allt vanligare inslag i biståndssektorn. Vid sidan om sitt kanske något mer välkända arbete som skådespelare, har exempelvis Angelina Jolie engagerat sig starkt för flyktingar och 2012 utsågs hon till särskilt sändebud för FN:s flyktingkommission UNHCR. Som goodwill-ambassadör arbetar hon med opinionsbildning och representerar kommissionen vid större kriser. På listan över andra kändisar som engagerat sig i humanitära frågor finns även namn som Shakira, Demi More, Ben Affleck, Charlize Theron, George Clooney, Bono och Oprah Winfrey.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.