Roberto Micheletti som tillförordnades presidentposten efter statskuppen i söndags säger att övergångsregeringen går med på att tidigarelägga presidentvalet för att luckra upp dödläget som råder. Valet var planerat till den 29 november. Om det hålls tidigare ska det avgöra om den avsatte presidenten Zelaya återfår makten fram till januari nästa år, då hans mandatperiod går ut.
-Jag tror att ett tidigare val vore bra. Om den redan väldigt svaga regeringen ska leda landet i sex månader till kommer ekonomin att försvagas allvarligt och arbetslösheten öka, säger Waleska Pastor, Honduras ambassadör i Sverige.
Omsvängningen var oväntad, tidigare har övergångsregeringen vägrat att under några som helst villkor lämna tillbaka makten till Zelaya, trots kraftiga påtryckningar från många av världens ledare som fördömt statskuppen.
Micheletti har sagt att en överrenskommelse är omöjlig eftersom det finns en arresteringsorder på Zelaya. Utrikesministern Enrique Ortez har varit lika bestämd i sina uttalanden.
Inga förhandlingar
-Vi förhandlar inte om vår nationella suveränitet eller om presidentämbetet. Zelaya kommer inte tillbaka till makten, sade han tidigare i veckan.
Nu har alltså tonen mjuknat en aning. Den nya attityden kan vara ett sätt att slingra sig ur det ultimatum som OAS ställt: Honduras utesluts ur samarbetsorganisationen om regeringen inte avgår inom tre dygn. Den tidsfristen går ut på lördagen.
Zelaya ska återvända till Honduras idag, lördag och övergångsregeringen har sagt att han kommer att gripas så fort han landar. OAS generalsekreterare José Miguel Insulza reste till Honduras igår, enligt Zelaya "för att ställa krav, inte för att förhandla".
-Övergångsregeringen kritiserar Insulza för att vara en del av Alba (en allians mellan flera vänsterländer i Latinamerika). Men Honduras är med i OAS och har godtagit ett medlemskap där. Då måste de också samarbeta med OAS, säger Waleska Pastor.
En ny folkomröstning går inte att genomföra på bara några dagar, vilket gör att interimsregeringen med Micheletti som president kan sitta kvar åtminstone ett tag till om deras förslag accepteras.
Eftersom inget land erkänt övergångsregeringen som legitim är den mycket isolerad och skulle få svårt att styra landet. Regeringen har redan utsatts för hårda prövningar från omvärlden. Den interamerikanska utvecklingsbanken IADB har stoppat alla lån till Honduras tills demokratin återinförs och USA ska den 6 juli fatta beslut om att dra in biståndet till landet. Flera europeiska länder har kallat hem sina ambassadörer.
Nya sammandrabbningar
Protesterna kommer också från den egna befolkningen och i torsdags ska demonstranter och polis återigen ha drabbat samman. Den här gången i industristaden San Pedro Sula, som ligger i nordväst. En allierad till Zelaya sa enligt TT att polisen skottskadat två av demonstranterna.
I onsdags godkände kongressen ett dekret som ger säkerhetsstyrkorna rätt att gripa människor i deras hem utan arresteringsorder, och hålla dem där i 24 timmar.