Rumäniens premiärminister Viorica Dancila vid ett besök i Grekland tidigare i år. Arkivfoto.
Rumäniens premiärminister Viorica Dancila vid ett besök i Grekland tidigare i år. Arkivfoto.

Kritik mot Rumänien: Inget att hålla i handen

Kritiken är skarp från både vänster och höger mot rättsstatsläget i Rumänien. Även EU-kommissionen oroas över utvecklingen.

ANNONS
|

Gång på gång under de senaste åren har det blåst snålt kring den socialdemokratiska regeringen i Bukarest. Partiledaren Liviu Dragnea har efter valsegern i december 2016 flitigt bytt ut sina premiärministrar, men fortsatt att dra i trådarna i bakgrunden. Själv får han nämligen inte sitta som regeringschef på grund av en tidigare dom för valfusk.

Framför allt riktas kritiken mot regeringens (o)förmåga att bekämpa den utbredda korruptionen.

I ett gemensamt uttalande från EU-parlamentet tas det även upp frågor som polisvåld, underrättelsetjänstens inflytande och regler för oberoende organisationer.

"Mota Olle i grind"

Flera svenska ledamöter hade velat gå längre. Oron är stor för att vänsterstyret i Rumänien ska gå i samma riktning som högerstyret i Polen och Ungern, som båda kritiserats för bland annat ökad politisk kontroll över rättsväsendet.

ANNONS

- Det (uttalandet) hade kunnat vara mycket starkare, mycket tydligare för att mota Olle i grind. Tänker man på situationen i Ungern och Polen så är Rumänien på god väg, säger Anna Hedh (S).

- Nu är det ju frågan om ett EU-domino där land efter land faller ner i ett allmänt moras, säger kollegan Cecilia Wikström (L).

Hedh och de svenska S-ledamöterna i EU-parlamentet suckar över att många av deras europeiska partikollegor inte vill kritisera Bukarest-regeringen lika skarpt.

- De mesar lite grann och det gillar inte vi, säger Hedh.

Oro inför årsskiftet

Parallellt får Rumänien också kritik från EU-kommissionen, som i sin årliga så kallade CVM-rapport ger en mörk bild av vad som sker.

ANNONS

- Det som skett de senaste månaderna ifrågasätter all den utveckling som skett de senaste tio åren, varnar förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Strasbourg.

Situationen blir extra prekär i och med att Rumänien står näst på tur för att vara ordförandeland i EU:s ministerråd, under det första halvåret 2019.

- Självfallet är jag orolig. Det är så löjligt att de har "ett Europa baserat på gemensamma värderingar" som sitt ledord. Det är helt enkelt inte trovärdigt. Jag tvivlar på hur det här ska gå, säger Cecilia Wikström.

- Det är klart att man är orolig, inte minst med tanke på de politiska vindar som blåser. Då vet jag inte om Rumänien är ett ordförandeland som man vill hålla i handen, säger Anna Hedh.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Ordförandeskap i EU

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Polens förre premiärminister Donald Tusk.

Så här ser ordförandelistan ut under de närmaste åren:

  1. Hösten 2018: Österrike
  2. Våren 2019: Rumänien
  3. Hösten 2019: Finland
  4. Våren 2020: Kroatien
  5. Hösten 2020: Tyskland
  6. Våren 2021: Portugal

Sverige har sitt nästa ordförandeskap under våren 2023.

ANNONS