Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Oppositionsledaren Juan Guaidó i Caracas på fredagen.

Krisen i Venezuela – detta har hänt

Dödliga gatuprotester och två politiska läger som gör anspråk på presidentmakten. Med en ekonomi i fritt fall har Venezuela rasat ner i en djup politisk kris den senaste veckan. Detta är det viktigaste som har hänt:

• 10 januari – Maduro svärs in på nytt

Nicolás Maduro svärs in för sex nya år som Venezuelas president. Ceremonin utförs av landets regimlojala högsta domstol eftersom nationalförsamlingen, som kontrolleras av oppositionen, sattes ur spel genom ett omstritt val 2017.

• 11 januari – Maduro får en utmanare

Oppositionen uppmanar till massprotester mot Maduro. Nationalförsamlingens nyvalde ordförande, Juan Guaidó, hänvisar till landets författning och säger att han är redo att ta över presidentposten tills val kan hållas.

• 15 januari – löfte om amnesti

Nationalförsamlingen utlovar amnesti till alla militärer som överger Maduro.

• 21 januari – ett mindre uppror slås ner

En grupp militärer tar kontrollen över en postering norr om huvudstaden Caracas. De publicerar en video i sociala medier där de tar avstånd från president Nicolás Maduro och uppmanar folket att gå ut på gatorna för att stötta dem.

Det lilla upproret slåss snabbt ner av polis och militär.

Venezuelas högsta domstol slår fast att nationalförsamlingens ledning saknar legitimitet och att besluten som fattas där inte gäller.

• 22 januari – USA kallar Maduro för diktator

USA:s vicepresident Mike Pence uttrycker sitt stöd för oppositionen i Venezuela och kallar Maduro för diktator.

I ett tal som sänds i tv och radio anklagar Maduro Washington för att ge order om fascistisk statskupp i Venezuela.

• 23 januari – Guaidó utropar sig till tillfällig president

Tiotusentals människor demonstrerar i flera städer runt om i Venezuela – för och emot Nicolás Maduro – vilket leder till oroligheter och sammandrabbningar i Caracas.

Juan Guaidó utropar sig till interimspresident. Han säger att han ska leda en övergångsregering och utlovar fria val.

USA:s president Donald Trump erkänner Guaidó som tillfällig president. Även Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Peru och flera andra länder uttrycker sitt stöd för honom. EU efterlyser fria val i Venezuela.

Turkiet, Kuba, Bolivia och Mexiko uttrycker sitt stöd för Nicolás Maduro.

Maduro bryter de diplomatiska förbindelserna med USA. USA svarar att Maduro saknar befogenhet att avsluta ländernas relation.

• 24 januari – Guaidó erbjuder amnesti

Storbritannien går ut och stöttar Guaidó. Frankrikes president Emmanuel Macron hyllar de oppositionella demonstranternas mod.

Rysslands president Vladimir Putin uttrycker sitt stöd till regimen. Putin varnar också USA och andra stater för att ingripa militärt i Venezuela.

Juan Guaidó säger att han inte utesluter amnesti för Maduro om denne lämnar ifrån sig makten.

• 25 januari – nobbar förhandling

Maduro säger att han kan tänka sig att träffa "denne unge man", den 35-årige Guaidó. Men oppositionsledaren säger tvärt nej till förhandlingar, om dessa inte innebär att Maduro avgår och det utlyses nyval.

• 26 januari – press från Europa

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez meddelar att landet kommer att erkänna Guaidó som Venezuelas president om nyval inte utlyses inom åtta dagar.

President Emmanuel Macron twittrar att han kommer att erkänna Guaidó som tillfällig president, om inte val utlyses nästa vecka. Även Tyskland är beredd att erkänna Guaidó som tillfällig president.

Källor: AFP, Reuters, Utrikespolitiska institutet