Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Försvarsminister Peter Hultqvist vid en pressträff på tisdagen med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov. Bild: Christine Olsson
Försvarsminister Peter Hultqvist vid en pressträff på tisdagen med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov. Bild: Christine Olsson

Krisen i Ukraina – ryskt hot om kärnvapen

Sverige fördjupar försvarssamarbetet med Ukraina. Samtidigt öppnar Ryssland för att flytta fram medeldistansrobotar i Europa. Både den svenska och tyska utrikesministern varnar för ett ökande kärnvapenhot.

Den svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) fick på tisdagen besök av sin ukrainske kollega Oleksii Reznikov. Det sker under, enligt regeringen i Kiev och västerländska underrättelsetjänster, under hotet av av en invasion av ryska förband.

Krisen var ett givet ämne för försvarsministrarnas samtal Stockholm. De är också överens om att fördjupa försvarssamarbete mellan länderna. Det innebär ökat utbyte av informationer och samverkan kring utbildning av militärer.

– I det här spända läget är det viktigt att arbeta på ett sådant sätt att vi kan upprätthålla freden, men också respekten för internationell rätt, säger Peter Hultqvist.

Sverige bjuder också in Ukraina till den internationella försvarsövningen Aurora 2023, där ett tiotal länder kommer att delta.

Ser hot mot säkerheten i Europa

Båda ministrarna ser de ryska sammandragningar av trupp vid gränsen mot östra Ukraina som ett hot mot säkerheten i Europa och Ukrainas suveränitet.

– Ukrainas folk behöver vår solidaritet och ska självständigt kunna välja sitt lands säkerhetspolitiska framtid. Vårt mål är att skapa fred och stabilitet tillsammans, säger Peter Hultqvist.

De tog också upp Belarus och regimens användning av migranter från framför allt Mellanöstern som ett politisk vapen mot EU. De tar den belarusiska regimens agerande gentemot Litauen, Lettland och Polen, och följaktligen mot hela EU och Europa, på största allvar.

– Den belarusiska regimen använder människor på ett mycket cyniskt sätt för att uppnå sina politiska mål och för att splittra Europa, heter det.

Läget diskuterades mellan USA:s och Rysslands presidenter vid ett videomöte förra veckan. Joe Biden varnade Vladimir Putin för följderna. Detsamma gjorde utrikesministrarna inom G7-gruppen under helgen, och EU:s utrikesministrar i måndags.

– Signalerna från det internationella samfundet är tydliga. Ukraina kommer inte att stå ensamt om Ryssland invaderar, säger Oleksii Reznikov.

Kärnvapenhotet större än på länge

Han hade ett möte inplanerat även med utrikesminister Ann Linde. Hon mötte i sin tur utrikesministrarna från Tyskland och Norge, Annalena Baerbock och Anniken Huitfeldt, med anledning ett ministermöte inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

De konstaterade att risken för användning av kärnvapen är större än på mycket länge och att det innebär ökande risker mot mänskligheten och den gemensamma säkerheten.

Dagen innan hade Rysslands vice utrikesminister Sergei Ryabkov sagt att hade de kan bli tvungna att placera ut medeldistansrobotar med kärnvapen i Europa om Nato vägrar samarbeta för att förhindra en upptrappning. Det skedde i en intervju för den ryska nyhetsbyrån RIA.

Enligt Ryabkov finns "indirekta indikationer" på att Nato rör sig närmare att omplacera egna medeldistansrobotar. Han nämnde återställandet förra månaden av ett artillerikommando som skötte kärnvapenkapabla Pershing-robotar under det kalla kriget.

”Värt svar blir av militär karaktär”

– Bristen på framsteg mot en politisk och diplomatisk lösning på detta problem kommer att leda till att vårt svar blir av militär karaktär, sa ryssen enligt Al Jazira och tillade i en något mer diplomatisk ton:

– Det här kommer nästa omgång, uppkomsten av sådana resurser på vår sida. Just nu finns det inga, vi har ett ensidigt moratorium. Vi uppmanar Nato och USA att ansluta sig till detta moratorium.

Vladimir Putin har sagt sin vilja ha garantier för att Nato inte flyttar fram sina positioner till Ryssland och att tidigare Sovjetrepubliker som Ukraina får bli medlemmar. Finlands president Sauli Niinistö har de senaste dagarna talat med både Putin och Biden för att uppmana till en diplomatisk lösning. I samtalet med ryssen på tisdagen ska han ha uttryckt sin oro över situationen i östra Ukraina.

LÄS MER: Ukraina kastar djup skugga

LÄS MER: Fortsatt dialog - men ingen lösning

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.