Kvinnor utgör hälften av väljarna - logiskt sett borde vi också utgöra hälften av politikerna, anser Margot Wallström.
Kvinnor utgör hälften av väljarna - logiskt sett borde vi också utgöra hälften av politikerna, anser Margot Wallström.

Kräver varannan kvinna i toppen

ANNONS
|

I juni är det val till Europaparlamentet och i höst utses en ny kommission. Säger irländarna ja till Lissabonfördraget, på andra försöket, ska också en utrikespolitisk representant och toppmötesordförande utses. Initiativet 50-50 kräver att kvinnor ska tillsättas på hälften av posterna.

-Först och främst är det en fråga om rättvisa. Men vi tror också att en jämn könsfördelning gör politiken bättre. Förhoppningsvis kan det skapa en ny politisk kultur, sa Myria Vassiliadou, generalsekreterare på europeiska kvinnolobbyn, som ligger bakom initiativet.

Hittills har 11 000 personer skrivit under uppropet. Bland dem finns flera namnkunniga EU-politiker, bland annat kommissionär Margot Wallström.

Kvinnor utgör hälften av väljarna - logiskt sett borde vi också utgöra hälften av politikerna, säger hon på kampanjhemsidan.

ANNONS

Toppjobben tillsätts av EU-ländernas regeringar. Det är en komplicerad affär med mycket kohandel mellan länderna för att få fram rätt ideologisk och geografisk mix.

Men även om processen sker helt utan insyn tror Vassiliadou att kampanjen kommer att visa resultat.

-Vi har tvåhundra personer på höga poster inom EU som har skrivit under vårt upprop, däribland 14 kommissionärer. Om de sedan inte arbetar för någon form av kvotering finns det anledning att oroa sig, sa hon.

Också när det gäller Europaparlamentet ligger ansvaret för jämställd representation på medlemsländerna.

Än har ingen partigrupp i parlamentet drivit frågan om gemensamma normer för hur valsedlarna ska se ut.

I stället utformar partierna sina vallistor i enlighet med nationella lagar. I Sverige måste 40 procent av platserna vikas till män respektive kvinnor. En handfull andra länder har någon form av könskvotering.

När kommissionär Vladimir `pidla, ansvarig för arbetsmarknad och lika rättigheter, talade på en konferens i parlamentets socialistgrupp, betonade han partiernas ansvar.

-Vi måste se till att det finns kvinnor på valbara platser. 2009 är ett viktigt år och ett utmärkt tillfälle för medlemsstaterna att visa sin solidaritet, sa han.

Av de 785 ledamöterna i parlamentet är 238, eller 30 procent, kvinnor. Andelen kvinnor i Sveriges riksdag är 47 procent - högst bland EU-länderna. Kommissionen, EU:s verkställande makt, leds av 27 kommissionärer, varav 10 är kvinnor.

ANNONS

Representationen är skevare i de mindre kända institutionerna och i byråkratin.

I rådgivande regionkommittén och ekonomiska och sociala kommittén är andelen kvinnliga ledamöter 17 respektive 23 procent. Bara sex av de 34 EU-myndigheterna, utplacerade i olika medlemsländer, har en kvinnlig chef.

Samtidigt som jämställd representation har blivit något av ett modeuttryck i Bryssel är parlamentets jämställdhetsutskott hotat. En reformgrupp vill ta bort utskottet och i stället integrera jämställdhetsperspektiv i de andra utskotten. Förslaget har mött skarp kritik från parlamentariker.

-Det där köper inte jag. Vi har redan tagit ett principbeslut att alla utskott ska arbeta med jämställdhetsintegrering, men som ansvarig för jämställdhetsfrågor i inre marknadsutskottet kan jag säga att det inte är så i praktiken, sa Eva-Britt Svensson (V), vice ordförande i jämställdhetsutskottet.

Om utskottet skrotas så försvinner mycket av den kunskap som nu är samlad på ett ställe, menar Svensson. Hon ser förslaget som en illustration på den låga status som jämställdhetspolitik har i EU-parlamentet.

-Till och med ledamöter i jämställdhetsutskottet kan säga nej, nu måste jag gå, jag har ett möte med mitt viktiga utskott, när det till exempel handlar om jordbruk. Man skämtar också om jämställdhetsfrågor på ett sätt som jag inte kan föreställa mig i Sverige.

ANNONS

ANNONS