Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Kolla in migranternas matkuponger

I en liten italiensk stad i Kalabrien har det tryckts nya pengar att handla för i staden. De nya sedlarna skänker nytt liv till en stad som tidigare betraktats som en avfolkningsort.

Affärsinnehavare i Gioiosa Ionica accepterar inte bara den nya valutan. De uppmuntrar den.
Motiven på sedlarna är inte de sedvanliga, här gäller kommunister och antirasister. Till exempel Che Guevara på den falska € 10 (SEK 100), Hugo Chavez på € 20 (SEK 200) och Karl Marx på 50 euro, ungefär 500 svenska kronor. 

– Vi har valt att ha dessa personer på sedlarna för att de var män och kvinnor som kämpade in i det sista. Det är precis så vi tänker och är, menar doktor Antonio Larosa, administrativ assistent för projektet.

På baksidorna av sedlarna finns Giovanni Maiolos namnteckning. Han är samordnare av stadens flyktingtjänster.

I det lilla samhället bor 7 000 innevånare, varav några är en grupp nyanlända asylsökande. Nu får de oäkta pengasedlar eller "biljetter" som de kallas, som en del av ett kupongsystem. Flyktingarna kan spendera pengar på vad de vill, men bara i staden, så att lokala företag gynnas.

– Jag har just varit i affären och köpt lite läsk, berättar en av de asylsökande som är nyinflyttad i stan.

Alla vinner på det nya konceptet. Flyktingarna får köpa mat och spendera lite fickpengar medan handlarna få nya kunder. Det bidrar till att minska spänningar gentemot nyanlända.

35 euro per dag till migranter

Stadshuset får 35 euro, motsvarande 350 euro, per asylsökande per dag från myndigheterna i Rom. Det ska räcka till allt från boende, mat och medicinsk vård till italienska språklektioner, praktikplatser och hjälp med asylbyråkrati. Dessutom ska man kunna ha lite fickpengar över.

– Det bidrag vi får av regeringen är absolut tillräckligt för att säkerställa att alla migranter inom projektet får tillgång till hälsovård, skolan och så vidare. Men de finansierar även projektet i sin helhet: 20 anställda, leverantörskostnader och hyreskostnader, förtydligar doktor Larosa.

Totalt får migranterna 200 euro, ungefär 2 000 kronor, per månad i handen. 140 euro är öronmärkta för inköp av livsmedel i affärer som undertecknat ett särskilt avtal. Resterande 60 euro får migranterna i "fickpengar".

Gioiosa Ionica har tidigare varit känt som avfolkningsort, så det nya kapitalet som svämmar in gör verkligen skillnad. Tidigare tomma hus drar nu in hyresintäkter och fler människor spenderar pengar i de lokala butikerna. Och nyheten om deras sedlar sprids över världen.

– Gioiosa var och fortsätter tyvärr vara ett samhälle människor flyttar ifrån. Många har flyttat till Turin, USA eller till och med i Australien. Vårt område har en bräcklig ekonomi med låg efterfrågan på arbetskraft. Men trots det upprätthåller Gioiosa glöden, särskilt i jämförelse med många andra närliggande städer, resonerar doktor Larosa.


De falska pengarna garanterar att de asylsökande kan köpa mat på en regelbunden basis, även när bidragen från Rom är sena. Så småningom löser det italienska migrationsverket in butiksägarnas kuponger mot riktiga euros. På så vis kan man säga att affärsinnehavaren tar risken och ger det italienska migrationsverket kredit, inte migranten.

– Jag tycker att initiativet är en underbar idé!!! Det skriver Maria Luisa Gómez Roda på italienska SOS-Facebooksida.


Flyktingmottagandet i den lilla staden har hittills skapat 20 välbehövliga arbetstillfällen i staden. Det hela är en liten del i borgmästarens större planer för samhället.

Vänster-center politikern Salvatore Fuda valdes till borgmästare i staden för tre år sedan. Han lovade då att få fler invandrare att flytta till staden. Detta har möjliggjorts genom att delta i regeringens projekt för skydd av asylsökande. Det är alltså genom detta program som flyktingar får 35 euro per dag.

– Vi har lyckats bra med integrationen av migranter. Många har redan lyckats etablerade sig inom Gioiosaföretag: de går i skolan, spelar fotboll, blivit kompisar med andra unga i stan och hittat jobb, menar den administrativa assistenten för projektet.

Han medger förvisso att det även finns utmaningar. Men inget som Gioiosa-andan inte kan råda bot på.

– Vi har inte haft några allvarliga incidenter av rasistisk intolerans. Men det finns naturligtvis en del problem. Vi anser att dessa till stor del beror på att det är svårt, särskilt i kristider, att acceptera tanken på att den italienska regeringen lägger ekonomiska resurser på invandrares internationella skydd, fortsätter han.

Men kommunen är övertygad om att det är en sund investering. 

– På medellång sikt är vi säkra på att de flesta Gioiosaföretag förstår varför dessa projekt är nödvändiga. Invandrare är verklig en resurs och inte ett problem, säger den administrativa assistenten för projektet, doktor Antonio Larosa.

– Vi har ett projekt med 75 flyktingplatser, det ger oss en miljon euro per år totalt. Pengarna går till staden, inte migranterna. Vår årliga stadsbudget ligger på ungefär åtta miljoner euro. Det här projektet innebär alltså en betydande ekonomisk hjälp för oss. säger Fuda till BBC.

"Barnen ska vara mångkulturella"

Men det är inte bara intäkterna som lockar. Borgmästaren vill även skapa ett mer mångkulturellt samhälle för de lokala ungdomarna.

– Barn som växer upp i Gioiosa Ionica lära sig att umgås med alla typer av, oavsett färg, kultur eller religion. De kommer till exempel ha lärt sig att folk i Afghanistan och Indien spelar cricket, inte fotbol. De kommer även att ha sett och testat att spela cricket, säger Fuda till BBC

Borgmästaren menar att på så vis kommer barn från södra Italien att bli lika världsvana som barn som växer upp i storstäder som Milano, Paris och London.

Italien är ökänt för sina flyktingläger. De nyanlända som kommit hit till Gioiosa Ionica är mycket nöjda med att få komma till en stad som satsar på nyanlända. Här vill man så snart som möjligt ge dem arbetslivserfarenhet och erbjuda dem att dela hus med andra flyktingar, där de kan laga mat själva. En ung kille från Somalia har bland annat fått en praktikplats på ett lokalt tryckeri.

Genom satsningarna på migranter har det skapats en starkare gemenskap i staden. Framöver förväntas staden bara växa än mer.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.