Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jytte Guteland (S) är den enda svenska officiella förhandlaren i Katowice från Europaparlamentet. Bild: FREDRIK PERSSON / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Klimattoppmötet riskerar att bli ett bakslag

Förhandlingarna kärvar och flera länder vägrar att erkänna FN:s alarmerande forskarrapport som viktig.
– Jag är arg och irriterad, säger svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) som är på plats under FN:s klimattoppmöte i Polen.

FN:s klimattoppmöte COP24 är inne på sin sista och avgörande vecka i den polska staden Katowice. Ländernas ministrar är på plats och avgör om årets konferens blir ett steg framåt för klimatet eller en besvikelse.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

COP24 ses som det viktigaste internationella klimatmötet sedan Parisavtalet slöts för tre år sedan. Ledarna ska nämligen försöka komma överens om ett regelverk för hur Parisavtalet – som har ratificerats av 184 länder – ska förverkligas. Målet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Förväntningarna inför konferensen var höga och många talade om att det finns en bred vilja att enas om en sådan regelbok. Men än så länge går det långsamt och bedömare anser att det går kärvare än i Paris för tre år sedan.

– Det går oväntat trögt. Det var en stark uppladdning inför Katowice och när vi träffade ordförande för COP24, Michał Kurtyka, uttryckte han att ”utan Katowice – inget Paris”. Därför är det oväntat att förhandlingarna tar så lång tid, säger Jytte Guteland (S) som är den enda svenska officiella förhandlaren från Europaparlamentet.

Svåra knäckfrågor

En förklaring till de utdragna processerna är att det är många tekniska förhandlingar som måste hållas innan man når upp till den politiska nivån där ministrarna fattar beslut. Det rör sig bland annat om regler för mätning och rapportering av utsläpp, samt regler kring mekanismer för utsläppshandel.

Några svåra knäckfrågor är att det finns olika tolkningar av avtalet och ansvarsfördelningen länder emellan. Utvecklingsländer vill inte minska utsläppen i samma grad som de rika länderna, de vill inte göra det i samma snabba takt och de vill ha pengar till grön teknik.

En annan bidragande orsak är att klimatskeptiker som amerikanske Donald Trump och brasilianske Jair Bolsonaro valts som presidenter sedan Pariskonferensen hölls.

Andra förändringar är att viktiga maktspelare inom EU tampas med stora problem på hemmaplan. I Tyskland är ett nytt ledarskap på gång och Frankrikes president Emmanuel Macron försöker hantera krisen med de gula västarna. Dessutom är inte Storbritanniens premiärminister Theresa May, som har fullt upp med brexit, på plats.

– Det är klart negativt att problemen hemma gör att det här progressiva medlemslandet inte kan visa den politiska signalen när det kommer till klimatet. Men så länge Storbritannien är en del av EU så kanske det spelar mindre roll än om de hade stått själva. Nu blir de en del av EU-ländernas ambition, säger Jytte Guteland.

"Häpnadsväckande inställning"

En av de mest uppmärksammade händelserna under klimatmötet är att länderna inte kunnat enas om att ställa sig bakom den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Den visar bland annat att haven blir varmare, glaciärerna smälter och extremväder orsakar katastrofer. I rapporten har tonen skärpts kring vad som krävs för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader – helst 1,5 grader. Enligt IPCC:s ordförande Hoesung Lee ”kräver det aldrig tidigare skådade ansträngningar i hela samhället”.

USA, Saudiarabien, Ryssland och Kuwait vill inte att texten från Katowice ska säga att man "välkomnar" rapporten, utan bara "noterar" den.

–Det gör mig arg och irriterad. Här har vi tusentals forskare som bidragit till en rapport som ger väldigt tydliga rekommendationer. Jag tycker det är häpnadsväckande att toppolitiker år 2018 kan ha en sådan in inställning till forskning, säger Jytte Guteland.

Hur den slutliga formuleringen blir återstår att se. Det är också oklart om det blir en ny regelbok för Parisavtalet och i så fall om dokumentet blir robust eller urvattnat.

Fredag är sista dagen för COP24, men det diskuteras redan nu om att förhandlingarna kan fortsätta under lördagen. Än är det för tidigt att säga om toppmötet blir en framgång för miljön eller ett misslyckande.

Kommer du vara nöjd eller missnöjd när du lämnar Katowice?

– Jag måste utgå från att jag kommer att vara nöjd. Det måste bli en förbättring de här sista dagarna. Jag vill fortsätta driva på ambitionerna i de mötena som vi har och jag utgår från att politikerna lyssnar på alla de medborgare som vill se en ansvarsfull klimatpolitik. Men jag är nervös, det sticker jag inte under stolen med, säger Jytte Guteland.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.