Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En man sitter intill översvämningen i Morigaon i Assam i Indien. Kraftiga skyfall har gjort att floden Brahmaputra som flyter genom Indien och Bangladesh svämmat över och lett till några av de värsta översvämningarna på årtionden. Bild: Anupam Nath/AP
En man sitter intill översvämningen i Morigaon i Assam i Indien. Kraftiga skyfall har gjort att floden Brahmaputra som flyter genom Indien och Bangladesh svämmat över och lett till några av de värsta översvämningarna på årtionden. Bild: Anupam Nath/AP

Klimatflykt: Världen "har inte några svar"

De pågående översvämningarna i Sydasien driver tiotusentals människor på flykt. Och trots att allt fler riskerar samma öde på grund av klimatrelaterade händelser i framtiden har klimatflyktingar få juridiska rättigheter, och i Sverige har de tagits bort helt.
– Världen har inte några svar på vad som kommer att hända, säger Francesca Rosignoli, forskare inom miljörättvisa och klimatflyktingar vid Stockholms Universitet.

Under den senaste månaden har över 63 000 människor flytt sina hem i Bangladesh på grund av översvämningarna, enligt Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC).

I världen tvingades under förra året 24,9 miljoner människor på flykt till följd av olika klimat- och väderrelaterade händelser. FN beräknar att antalet i framtiden kommer bli betydligt högre och trots att det föränderliga klimatet ofta ses som en risk för nästa stora flyktingvåg så är statusen för klimatflyktingar väldigt osäker.

Sverige var tidigare ett av få länder som hade miljökatastrofer som skäl för skyddsstatus. Men när den tillfälliga utlänningslagen trädde i kraft 2016 så ströks det och enligt Migrationsverkat har bara en person fått uppehållstillstånd i Sverige av detta skäl någonsin.

Per Strängberg, pressekreterare för Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister, säger i ett mejl till TT att det enda sättet att minska antalet klimatflyktingar är att minska klimatförändringarna. Han skriver också: "Det svenska regelverket säkerställer att ingen person avvisas eller utvisas i strid med EU-rätten eller ett svenskt konventionsåtagande".

Rätt som flykting

Ser man till FN:s flyktingkonvention är inte miljö- eller klimatrelaterade händelser skäl till flyktingstatus. Klimatflykting är också ett begrepp som är svårt att definiera av flera skäl, dels då begreppet kan innefatta väldigt olika grupper, dels att kausalt samband kan vara svårt att bevisa.

– Kollar man på klimatflyktingar kan det vara svårt att bevisa att de tvingas bort från sitt land, säger Francesca Rosignoli.

Klimatflyktingar delas ofta in i två grupper: de som flytt från ett långsamt skeende exempelvis långvarig torka eller från ett snabbt skeende, exempelvis en översvämning.

Då de som tillhör den första gruppen ofta inte flyr från ett akut hot kallas den ofta klimatanpassad migration. I dessa fall menar Francesca Rosignoli att migrationen kan ses som vald, vilket strider mot flyktingdefinitionen, då en flykting ska ha tvingats bort från sitt hem.

I den andra gruppen, som innefattar flykt från akuta hot, så korsas ofta ingen nationsgräns – vilket är ett krav för att kallas flykting.

Juridisk skillnad

Skillnaderna mellan att definieras som flykting eller migrant handlar om vilka rättigheter personen har i det land den kommer till. En flykting, från exempelvis ett krig, kan enligt flyktingkonventionen inte skickas tillbaka så länge personens mänskliga rättigheter är i fara. En flykting har även rätt till mer hjälp än en migrant.

Rosignoli lyfter även fram negativa aspekter som en klimatflykting skulle kunna möta om begreppet erkänns.

– Det finns händelser då folk inte vill definieras som klimatflyktingar. Det kan handla om att de är rädda att hamna i ett flyktingläger och då riskera att få sitt liv blockerat under flera år, säger hon.

Tidigare i år beslutade FN att klimatflyktingar ska kunna söka asyl. Det efter att migrant från Kiribati skickades hem från Nya Zeeland utan asylprövning och han skickade ett klagomål till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

I beslutet skrev kommittén att det inte behöver föreligga ett omedelbart hot mot liv och hälsa för den som hänvisar till klimatförändringar som asylskäl, eftersom det både kan handla om långsamma förändringar och akuta katastrofer.

Francesca Rosignoli menar att beslutet var ett första och viktigt steg, men att ytterligare beslut kommer att krävas.

– Stater som Bangladesh är i stor fara och i nära framtid behöver man ta ett beslut. Bangladesh är inte en liten ö i Stilla havet utan det rör en stor mängd människor.

Troy Enekvist/TT

FN:s flyktingkonvention är från 1951, med ett tillägg från 1967 då den utökades från att tidigare varit skriven främst för personer i andra världskrigets spår i Europa. Klimatflyktingar inkluderas inte i konventionen, som är det huvuddokument som definierar och reglerar rättigheterna för personer på flykt.

Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN:s flyktingkonvention, men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Vid klimatmötet i Paris 2015 skapades en speciell grupp inom FN för att undersöka frågan kring flyktingstatus för personer som flytt av klimatskäl.

Källa: FN

Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) i Genève är en del av den icke-statliga Norge-baserade organisationen Flyktninghjelpen. IDMC anses vara en av de mest tillförlitliga källorna till statistik över antalet människor som är på flykt inom sitt eget land, så kallade internflyktingar, i världen.

Siffror över internflyktingar är det enda sättet i dagsläget att skapa en bild av hur vanligt det är med klimatflykt i världen, då flykt av klimatskäl till ett annat land inte sammanställs på ett övergripande sätt.

2019 skapades 24,9 miljoner internflyktingar på grund av klimat- och väderrelaterade katastrofer, enligt IDMC:s beräkningar. De senaste tio åren har sett fyra toppar: 2010 hade det högsta antalet, med 42,2 miljoner nya flyktingar av samma anledning, men även 2012, 2016 och 2018 hade ovanligt höga siffror.

IDMC sammanställer sina siffror och gör sina uppskattningar utifrån data från en lång rad källor: siffror från regeringar, lokala myndigheter, FN och andra internationella organisationer som Röda Korset och Röda Halvmånen, civilsamhällesorganisationer, forskningsinstitut, databaser och medier.

Den årliga statistiken över nya internflyktingar kan också innefatta människor som redan flytt en eller flera gånger tidigare, då det är mycket svårt att i datan skilja förstagångsflyktingar från de som flytt många gånger.

Källa: IDMC

Ett flertal rapporter under senare år har visat på det stora antal klimatflyktingar som är att vänta. I mars 2019 uppskattade organisationen Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) att det kan bli fråga om uppemot 700 miljoner flyktingar fram till år 2050 till följd av ohållbart jordbruk, gruvbrytning, klimatutsläpp och städer som växer sig allt större. FN:s flyktingorgan UNHCR har har en lägre prognos, 250 miljoner fram till år 2050.

Världsbanken har också gjort en bedömning, som landade i att år 2050 kan 86 miljoner människor vara på flykt undan klimatförändringar i Afrika söder om Sahara, 40 miljoner i Sydasien och 17 miljoner i Latinamerika – totalt 143 miljoner klimatflyktingar.

Källa: IPBES, Världsbanken