Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/5

Klimatet viktigt – ändå bryr sig få om största delstaten

Vid den här tiden på året borde det vara snö på marken i Fairbanks i Alaska.
– Men nu är det barmark och jag har knoppar på rosorna i trädgården, säger Ritchie Musick. Klimatet förändras.

Alaska drabbas hårt av klimatkrisen. Permafrosten är hotad, havet fryser inte på samma sätt som tidigare, områden eroderar vid kusterna och hus spolas bort vid våldsamma stormar. Delstaten visar alla tecken på en allvarlig klimatkris.

Jag pratar på telefon med Ritchie Musick i Fairbanks med drygt 31 000 invånare vid den fiskrika Chena River.

– Här är det fortfarande höst men i vanliga fall brukar snön ligga och inte smälta förrän framåt våren, berättar hon. På vintern kan det vara uppemot 25 minusgrader. Nu blommar mina plantor med ärtor i trädgårdslandet och rosorna har knoppar. Det är märkligt.

Störst men minst befolkad

Alaska är USA:s till ytan största delstat, men den minst tätbefolkade med 698 000 invånare. Alaska köptes av Ryssland 1867. Först 1959 blev Alaska USA:s 49:e delstat för att dessförinnan ha varit amerikanskt territorium. Även Hawaii blev USA:s 50:e delstat 1959.

– Vi är inte särskilt intressanta för presidentkandidaterna just nu, säger Ritchie Musick.

Ointresset i kampanjens slutskede hänger samman med att Alaska med sin lilla folkmängd bara har tre elektorsröster. Då finns det andra delstater med större folkmängd och fler elektorsröster som är betydligt viktigare och som kan svänga valresultatet. Elektorsrösterna fördelas i förhållande till folkmängden.

Men samtidigt finns klimatet högt upp på listan över sakfrågor som engagerar väljarna och Alaskas utsatta läge är en kraftig varningssignal. Dessutom riskerar en av delstatens viktigaste fredade vildmarker, Artic National Wild Life Refuge, att öppnas för oljeexploatering om Donald Trump återväljs som president.

– Alaska ägs i praktiken av den mäktiga oljeindustrin, säger Ritchie Musick med en suck som inte signalerar uppgivenhet utan snarare viljan att fortsätta arbetet med miljöfrågorna.

Kom till Alaska på 1960-talet

Ritchie Musick flyttade från Los Angeles till Alaska 1968, hon läste naturvetenskapliga ämnen och utbildade sig till lärare. I Fairbanks ligger ett bra universitet.

– Jag längtade till den orörda naturen, säger hon. Alaska var den sista utposten.

Ritchie Musick har svenskt påbrå. Hennes morfar Arvid emigrerade från Bohuslän och han träffade hennes mormor Selma, som också emigrerat från Sverige, i stålstaden Gary i Indiana.

– Ibland tänker jag på hur mycket Sverige utvecklats positivt sedan dess och att samma sak inte hände med Gary, säger hon.

Området kring det nedlagda stålverket i Gary, där Arvid och hans bröder arbetade och där Ritchies mamma växte upp, är numera närmast en spökstad med övergivna små medfarna hus, en huvudgata där affärer, biograf och barer är igenbommade och där gräs och buskar tagit över de smala gatorna.

Oljeindustrin tog över

I Alaska mötte Ritchie sin blivande man Michael som också kommit till Fairbanks för att studera och de bestämde sig för att stanna kvar.

– Men snart tog oljeindustrin över Alaska när oljeexploateringen tog fart.

Delar av Alaska blev som ett Klondyke, många såg oljan som Alaskas framtid. Andra som Ritchie Musick och hennes man, som arbetade inom konstruktionsbranschen, var redan då mer tveksamma. Det handlade främst om oljeborrningens inverkan på miljön.

Oljebolagen beskattades inte och det skapades en oljefond, alla invånare slapp federal skatt och kan nu kvittera ut 1 000 dollar om året från fonden. Men med sjunkande oljepriser håller fonden på att ta slut.

– Alaska är på väg mot bankrutt, säger hon. Ny oljeborrning i naturskyddsområden är därför på gång.

Försökte rädda miljön

Barack Obama införde med presidentdekret en rad restriktioner för att rädda miljön, inte bara i Alaska utan även i övriga USA.

– Nu har Donald Trump upphävt dem. Men vi har satt upp solceller på taket till vårt hus för att markera att alla kan vara med och ge sitt lilla bidrag till en mer hållbar utveckling. Oljan är inte framtiden.

Alaska är numera en republikansk delstat, Donald Trump vann den 2016. Den mest kända politikern var för en tid Sarah Palin som var guvernör och vicepresidentkandidat till John McCain 2008.

– Nu är hon borta från politiken och vi hör ingenting om henne, säger Ritchie Musick. Såvida man inte läser skvallertidningarna.

Antalet postlådor minskar

Röstningen den 3 november bekymrar henne. Det amerikanska federala postverket har börjat monteras ned under Donald Trump, med en ny chef som Trump utnämnt. Trump talar om valfusk med brevröstning. Men i många delstater har också antalet platser med postlådor där rösterna kan avlämnas minskats. Domstolar över hela USA behandlar klagomål mot inskränkningarna.

– Jag tror att jag kommer att rösta på valdagen, säger Ritchie. Förtida röster och poströster räknas sist och jag vill att min röst skall räknas redan på valnatten.

Hon säger att många inte förstår att lokala val kan vara viktigare än vad man tror. För en kort tid sedan hölls det val till den lokala skolstyrelsen och republikanerna mobiliserade mot att svartas historia och hbtq-frågor skulle vara en del av undervisningen, republikanerna vann. Den 3 november väljs även en av Alaskas två senatorer (alla delstater har två senatorer var) och den enda kongressledamoten (antalet avgörs av delstatens folkmängd). De nuvarande är republikaner.

– Vi som vill ha förändring måste rösta, framhåller Ritchie Musick. I år är det viktigare än någonsin med tanke på att Donald Trump kan bli omvald.

LÄS MER: Flest röster totalt innebär inte en presidentpost

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.