Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Unidas Podemos ledare Pablo Iglesias och PSOE-ledaren Pedro Sánchez applåderar de som förhandlat å deras respektive partiers vägnar, i samband med att de signerar regeringsunderlaget i Madrid på måndagen. Bild: Paul White/AP/TT

Klartecken nära för spanskt vänsterstyre

Högre skatt för höginkomsttagare, höjda minimilöner och bort med arbetsrättsliga högerreformer.
Socialdemokraterna PSOE och vänsteralliansen Unidas Podemos har en regeringsplattform och är nära att få katalanskt klartecken.

PSOE och Unidas Podemos visade upp regeringsunderlaget – en lunta på 50 sidor – i parlamentet på måndagen, rapporterar bland andra tidningen El País.

Premiärminister Pedro Sánchez, som varit tillförordnad på posten under ett långt parlamentariskt dödläge, säger att deras regering ska vara en progressiv och feministisk förebild för resten av världen.

Om allt går partiernas väg kan en regering efter många om och men sväras in under nästa vecka.

Fyra val på fyra år

Inkomstskatten kommer att höjas för de som tjänar mer än motsvarande ungefär 1,3 miljoner kronor om året och höjningen blir dubbelt så hög för de som tjänar över 3,1 miljoner. En lagändring som den konservative ex-premiärministern Mariano Rajoys regering införde 2012, som bland annat gav arbetsgivare större möjligheter att avskeda anställda som inte kunnat arbeta under längre perioder, kommer också att slopas till stora delar.

Spanien har hållit fyra val på lika många år. Efter ett val i april strandade PSOE och Pedro Sánchez förhandlingar med andra partier helt. Det parlamentariska läget förändrades knappt alls i nyvalet i november, mer än att det högerextrema partiet Vox tog stora kliv, men PSOE och Unidas Podemos meddelade kort därpå att de ville samarbeta.

Överens med katalaner

Några hinder återstår dock innan en vänsterregering kan sväras in. En rad mindre eller regionala partier har utlovat stöd till en sådan regering eller att avstå från att rösta i en votering, men den behöver framför allt få med sig det katalanska separatistpartiet ERC.

Det finns nu en överenskommelse med ERC som innebär att centralregeringen i Madrid och regionstyret i Barcelona ska hålla formella förhandlingar för att nå en lösning på den politiska krisen i Katalonien. ERC:s talesperson beskriver det som en "möjlighet för den katalanska separatismen".

Förhandlingarna med partiet har hållits mot en bakgrund där den katalanske separatistledaren Oriol Junqueras i oktober dömdes till 13 års fängelse för sin roll i Kataloniens utbrytningsförsök 2017. Spaniens statsadvokat gav tidigare på måndagen en formell rekommendation att Junqueras ska friges med hänsyn till hans rättsliga immunitet som vald EU-parlamentariker, vilket spanska bedömare ser som en kompromisslösning.

ERC har kallat till ett extrainsatt partimöte den 2 januari där det ska avgöras om det ska avstå från att rösta när den spanska kongressen tar ställning till att Sánchez ska bli premiärminister på nytt. Om de väljer att göra det kan en sådan förtroendeomröstning hållas mellan den 2 och 5 januari, enligt El País.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Politisk instabilitet har rått i Spanien sedan 2015 då två nya partier – Podemos och Ciudadanos – växte fram i kölvattnet av landets djupa ekonomiska kris och korruptionsskandaler.

Nykomlingarna gjorde slut på den maktväxlande dominans som socialdemokratiska PSOE och konservativa PP haft sedan demokratins återkomst på 70-talet.

Den tillförordnade premiärministern Pedro Sánchez utlyste nyvalet den 10 november sedan hans PSOE misslyckades med att nå en regeringsöverenskommelse efter att ha försvarat sin position som största parti i valet i april, men utan att få egen majoritet.

Valresultatet gjorde i förstone inte mycket för att rucka på dödläget i parlamentet på grund av partiernas motvilja – och ovana – att ingå pakter eller sluta större överenskommelser.

Det spanska valet den 10 november var det fjärde på lika många år. Så här fördelades de 350 mandaten i kongressen (parlamentets underhus):

• Socialdemokratiska PSOE: 120

• Konservativa PP: 89

• Högerextrema Vox: 52

• Vänsteralliansen Unidas Podemos: 35

• Katalanska separatistpartiet ERC (vänster): 13

• Högerliberala Ciudadanos: 10

• Katalanska separatistpartiet JxCat (borgerligt): 8

• Baskiska nationalistpartiet PNV (mitten): 6

Bland övriga partier ligger mindre regionala nationalistpartier och separatistpartier kvar på ungefär samma nivåer som i föregående val (i april). Ett par nya småpartier tog sig också in.

Källa: Spaniens parlament, El País