Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Valets segerherre i Serbien – president Aleksandar Vucić – vid en pressträff efter att ha röstat i en vallokal i Belgrad på söndagen. Bild: Darko Vojinovic
Valets segerherre i Serbien – president Aleksandar Vucić – vid en pressträff efter att ha röstat i en vallokal i Belgrad på söndagen. Bild: Darko Vojinovic

Klart utslag i serbiska valet

Söndagens val i Serbien gick som väntat. Det styrande konservativa partiet SNS såg enligt vallokalundersökningar ut att få över 60 procent av rösterna.
Därmed stärker president Aleksandar Vucić sin position i landet som bedömare tvekar att kalla demokrati.

Serbien blev det första landet i Europa att genomföra ett nationellt val sedan pandemin slog till. Någon större spänning om utgången fanns egentligen aldrig; delar av oppositionen bojkottade valet och SNS har ett fast grepp om opinionen.

Partiledaren Vucić kandiderade inte själv till parlamentet, men agerade kampanjlok med sloganen "Aleksandar Vucić – för våra barn".

Formellt är presidentposten ceremoniell, fast det hindrar inte den mäktige Vucić från att ha stort inflytande över parlamentet och statliga institutioner.

– Jag använder begreppet tävlingsinriktad autokrati (envälde). Det finns en konkurrens men deltagarna är inte likvärdiga, säger statsvetarprofessorn Dusan Spasojevic vid universitet i huvudstaden Belgrad.

Lägre valdeltagande

Enligt opinionsmätningarna får SNS 62,4 procent av rösterna. Näst störst blir Socialistpartiet med 10,7 procent. De första verkliga valresultaten kommer i natt från valmyndigheten.

SNS har regerat sedan 2010. Serbiens framgångsrika hantering av viruset – sjumiljonerslandet har hittills registrerat runt 260 dödsfall – har fått Vucićs politiska stjärna att stiga ytterligare.

Parlamentsval var planerat till april men sköts upp på grund av coronautbrottet. Valupptakten blev stillsam sedan de flesta publika kampanjevenemang ställts in.

I vallokalerna på söndagen fanns handsprit, munskydd och ansiktsmasker. Men oron över att smittas kan ha bidragit till ett lägre valdeltagande jämfört med valet 2016, från 56,7 till 48 procent enligt vallokalundersökningarna.

Dessutom bojkottade delar av oppositionen valet med hänvisning till Vucićs alltmer maktfullkomliga styre, inte minst över landets medier.

Tveksam demokrati

Den amerikanska tankesmedjan Freedom House beskriver Serbien – ett kandidatland till EU – som en "hybridregim" med såväl demokratiska som auktoritära inslag. EU-organet EESK har uttryckt oro över "demokratins sorgliga tillstånd i landet".

Men på hemmaplan är Vucić, som bland annat satsat på infrastrukturprojekt och utlovat kraftigt höjda minimilöner om SNS röstas fram, som sagt populär.

Enligt professorn Spasojevic spelar Vucić på samma strängar som andra populister på kontinenten.

– Han hittade ett sätt att tala för fattiga och mindre utbildade människor på platser där man inte får många möjligheter i livet. Han gav dem hopp, säger Spasojevic.

I Belgrad säger den 58-årige maskiningenjören Radojko Sovrlic att presidenten gjort mycket för landet.

– Han har byggt flera vägar, tunnlar, broar, förskolor. Han har byggt ganska mycket under sitt styre.

Den nya regeringen kan räkna med att pressas allt hårdare av EU och USA för att erkänna Kosovos självständighet. Det lilla grannlandet var tidigare en provins i Serbien. Att lösa den frågan anses var en nyckel till regional stabilitet.

Rättad: I en tidigare version av texten uppgavs ett felaktigt antal invånare i Serbien.

Demonstrationer mot president Aleksandar Vucić och hans regering framför det serbiska parlamentet på lördagen.
Demonstrationer mot president Aleksandar Vucić och hans regering framför det serbiska parlamentet på lördagen. Bild: Darko Vojinovic/AP/TT

Stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa med drygt sju miljoner invånare (2019). Huvudstad är Belgrad.

Landet var tidigare en del av Jugoslavien. När Jugoslavien upplösts 1992 ingick Serbien som en av två parter i Förbundsrepubliken Jugoslavien, vilken 2003 ändrades till en lösare sammanslutning: unionen Serbien och Montenegro.

Den 5 juni 2006, två dagar efter Montenegros självständighetsförklaring, utropades även Serbien som självständig stat. Den 17 februari 2008 fortsatte sönderfallet då Kosovo (1,8 miljoner invånare) ensidigt utropade sig som självständig stat.

Källa: Nationalencyklopedin