Zhurong, uppkallad efter en kinesisk eldgud, har sex hjul, drivs av solenergi och väger ungefär ett kvarts ton. Uppdraget är att samla in och analysera prover från Mars yta och sonden väntas vara där i tre månader.
Slätten Zhurong ska arbeta på, Utopia Planitia, tros ruva på mycket fruset vatten vilket kan ge ledtrådar kring eventuellt liv på planeten.
Landarens ben nådde planetytan klockan 07.18 Pekingtid (01.18 svensk tid) på lördagen, rapporterar nyhetsbyrån Nya Kina. Ankomsten skedde efter de "minuter av skräck" som alla Marslandningar går igenom – då markkontrollen här på jorden svävar i ovisshet eftersom radiosignalerna tar ungefär en kvart på sig att nå fram.
– Avståndet är så stort att rymdfarkosten måste göra allt själv, säger Chen Lan, analytiker med Kinas rymdprogram som specialitet, till nyhetsbyrån AFP.
– Om något går snett kan vi här på jorden inte hjälpa till.
Tände aldrig
Det har flera amerikanska, ryska och europeiska expeditioner tidigare fått erfara. Senast 2016 missbedömde den rysk-europeiska tefatsformade sonden Schiaparelli avståndet till marken inför landningen, och kraschade.
Även Kina har i och för sig misslyckats. 2011 lyfte en ukrainsk raket sonden Yinghuo-1 från Bajkonur-basen i Kazakstan med sikte på vår grannplanet. Men de raketsteg som skulle slunga i väg sonden från omloppsbanan runt jorden tände aldrig, så projektet slutade med en krasch i havet.
Yinghuo-1 hade dock ingen landningsmodul, utan var tänkt att utforska Mars på avstånd. Så när det gäller landare är Zhurong Kinas första försök.
"Ni har placerat vårt land bland de främsta i planetär utforskning", skriver president Xi Jinping i ett gratulationsmeddelande enligt diktaturens statliga medier.
Velat kartlägga
Och prestationen gör att Kina ur en synvinkel bokstavligen hinner ifatt USA. Zhurongs moderskepp Tianwen-1 nådde fram till omloppsbana runt Mars den 10 februari. Några dagar senare susade USA:s sond Perseverance förbi, och gick direkt in för landning på planeten.
Varför Kina tagit så lång tid på sig att skicka ner rovern för landning har inte förklarats. Men experter har sagt till TT att landet sannolikt velat göra sin egen kartläggning och analys av markytan i förväg. Det jobbet har USA till stor del gjort med tidigare expeditioner – exempelvis landade sonden Viking 2 i Utopia Planitia-området redan 1976.
Henrik Samuelsson/TT
Fakta: Kinas satsning på rymden
Kina siktar på att bli en stormakt i rymden till 2030. Redan har landet skickat upp människor i rymden, sänt sonder till månen – och nu alltså landat på Mars, en prestation som betecknas som den kanske allra svåraste i rymdkapplöpningen.
En viktig del i satsningarna är också bygget av en egen rymdstation. Kina är inte med i samarbetet kring Internationella rymdstationen (ISS), som dessutom snart är redo för pension. Första modulen till Kinas rymdstation skickades upp i april, och målet är att få dit människor under 2022.
Däremot riktas internationell kritik mot Kina för att de inte tar hand om sitt rymdskrot. I USA har Nasa börjat använda företaget Space X raketer där de viktigaste delarna återanvänds, men Kinas Chang Zheng-raketer är av äldre "slit och släng"-snitt. Flera gånger, senast i förra veckan, har delar från Chang Zheng ("Långa marschen") okontrollerat nått jordytan.