Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Striderna fortsätter i Kiev, men trots missilanfall och stor militär närvoro så tror inte Kievbon Inna Voloshyna att Ryssland kommer att lyckas ta den ukrainska huvudstaden.
Striderna fortsätter i Kiev, men trots missilanfall och stor militär närvoro så tror inte Kievbon Inna Voloshyna att Ryssland kommer att lyckas ta den ukrainska huvudstaden.

Kievbon Inna Voloshyna: ”Kiev kommer aldrig att falla”

Striderna fortsatte under natten i den ukrainska huvudstaden Kiev. Under morgonen träffades ett högt bostadshus av en rysk missil. Men Kievbon Inna Voloshyna tror inte att staden kommer att falla.
– Tusentals har tagit upp vapen för att slåss. De kommer inte att ta Kiev, säger hon.

Inna Voloshyna, 40, har tillbringat natten i källaren i sitt bostadshus i centrala Kiev. Tillsammans med flera familjer sökte de skydd från de ryska missilattackerna under natten.

– Jag, min man, mina grannar och deras barn samlades i källaren. Och de som är för gamla för att kunna ta sig ner har fått sova i vår lilla lägenhet. Jag lyckades sova några timmar i natt, men i går natt gick det inte att sova för att det var explosioner hela natten, säger hon.

GP når henne strax innan lunch på ett röstsamtal genom chattverktyget Whatsapp. Än så länge fungerar elektricitet, vatten och internet i Kiev och många Kievbor försöker hålla världen uppdaterade.

– Vi kommunicerar mycket med varandra över hela staden. Alla håller sig uppdaterade och vi försöker ha koll på varandra och koordinera så att de som bor nära områden där det är strider kan bo hos vänner.

Inna Voloshyna sover tillsammans med sina grannar och deras barn i källaren av sitt bostadshus i centrala Kiev. Bild: Privat
Inna Voloshyna sover tillsammans med sina grannar och deras barn i källaren av sitt bostadshus i centrala Kiev. Bild: Privat

Under morgonen har ett hus ett par kilometer bort träffats av en rysk missil. Videoklipp och bilder visar ett stort gapande hål i ena hörnet av huset. Inna Voloshyna berättar om människor med brutna ben som skadats i attacken. Och att hon har vänner som bor i ett hus bredvid höghuset.

– Det är klart att man blir rädd man hör missiler slå ner, eller skottlossning. Mina vänner har barn som är två, åtta och tio och tillbringade också natten i sin källare.

Våldsamma scener från den ukrainska huvudstaden när ett bostadshus träffades av en missil. Bild: Privat
Våldsamma scener från den ukrainska huvudstaden när ett bostadshus träffades av en missil. Bild: Privat

Hon och hennes familj förbereder sig nu för ytterligare en natt mitt i den krigsdrabbade staden.

– Vi är på väg till en affär för att köpa mer vatten och försöka få tag på mer kartong att lägga på källargolvet för att det ska bli bekvämare för mina grannars barn att sova. Vi stannar i Kiev och kommer inte att åka någonstans. Min bror, som har småbarn har åkt till Ivano-Frankivsk, men jag och min man har inga barn än, så vi stannar.

Hon berättar att många människor är ute och rör sig i staden nu under dagen. Strider pågår ett par kilometer från stadskärnan och hon berättar att det känns förhållandevis säkert att röra sig åtminstone i de centrala delarna dagtid.

– Vi korsade precis en bro över Dnepr och ska ta oss till en livsmedelsbutik. Så mycket är som vanligt, trots att det är krig. Vi tvinga leva vårt liv mitt i det, även om vi såklart inte är säkra någonstans så länge ryska missiler skjuts in i staden.

Inna Voloshyna berättar om vardagen i Kiev under lördagen. Bild: Privat
Inna Voloshyna berättar om vardagen i Kiev under lördagen. Bild: Privat

Plötsligt bryts samtalet av dålig mottagning och det dröjer innan Inna Voloshyna bryter igenom den skakiga telefonlinjen. Hon förklarar att hon såklart är rädd, men ännu mer är hon arg.

– Vi är arga på Ryssland. De är våra bröder och borde aldrig anfalla oss. Men jag tror inte att många ryssar förstår vad som pågår. Jag har släktingar i Ryssland som jag håller uppdaterade, så de vet. Men det finns också ryssar som inte ens tror på att kriget pågår, som inte tror på att det skjuts missiler in i Ukraina, säger hon.

Är du rädd att ryska trupper ska ta Kiev?

– De kommer inte att ta Kiev. Jag tror inte att de kommer att klara det, eftersom jag sett hur många människor det finns i staden med vapen. Inte bara armén, utan vanliga människor också. Folk vet hur man slåss, de vet hur man gör molotovcocktails och hela dagen igår så delades det ut vapen till civilbefolkningen. Vårt folk kontrollerar gatorna och tusentals har tagit upp vapen för att slåss. De kommer inte att ta Kiev.

Hon berättar att det ukrainska folket står bakom sin president.

– Han gör sitt bästa. Vi har varit kritiska mot honom tidigare, men nu säger även de som tidigare varit kritiska mot honom att de stöttar honom. Vi är stolta över hur han agerat. Historiskt har Ukraina haft en politiskt komplicerad situation, men nu sluter alla upp bakom presidenten, regeringen och till och med borgmästare som tidigare anklagats för att vara ryssvänliga.

Vad hoppas du på nu?

– Vi behöver hjälp från omvärlden. De måste stänga luftrummet och det ryska hotet från luften. Vår armé klarar sig bra på marken, men i luften är det svårare. Vi hade behövt mer vapen från Europa för att klara oss i luften.

– Ryssland skjuter missiler rakt in i vår stad och Europa måste hjälpa oss. Det finns fortfarande miljoner civila i staden, gamla som har svårt att gå och kvinnor som föder barn. Det kanske är svårt för folk att föreställa sig, men vi lever mitt i det här kriget, och behöver hjälp.

Juli Lytvynenko har lämnat västra Kiev efter att ett hus i närheten av hennes bostad började brinna av fallande missildelar. Bild: Privat
Juli Lytvynenko har lämnat västra Kiev efter att ett hus i närheten av hennes bostad började brinna av fallande missildelar. Bild: Privat

"Kändes som vi var mitt i andra världskriget”

I en annan del av Kiev, i stadens sydvästra delar, når GP Juli Lytvynenko, 31. Hon berättar att det känns som att kriget pågått länge.

– Det är bara tredje dagen, men det känns redan som det gått flera veckor eftersom det hänt så mycket. När jag och min make väcktes av explosionerna härom natten kändes det som att vi var mitt i andra världskriget, berättar hon.

Hon har flytt Kievs vänstra bank efter att hon väcktes av en explosion på torsdagsmorgonen.

– Jag hörde en hög smäll och sedan såg jag rester av en nedskjuten missil landa i närheten av vårt hus. Jag såg hur det började brinna med mina egna ögon och bara frös till, säger hon.

Juli Lytvynenko befinner sig i säkerhet på Kievs högra bank på vad som är första soliga dagen på länge. Bild: Privat
Juli Lytvynenko befinner sig i säkerhet på Kievs högra bank på vad som är första soliga dagen på länge. Bild: Privat

60 timmar senare försöker hon hålla huvudet kallt i vad hon bedömer som lugnare delar av staden. Trots strider och nattligt bombardemang är det fortfarande relativt smidigt att ta sig runt i staden. Kollektivtrafiken fungerar och stadens taxibilar kör gratis. En av stadens tre tunnelbanelinjer har dock stängts av och används som skyddsrum.

– Jag försöker hålla mig lugn och hjälp folk på alla sätt jag jag. Men det är klart att det inte är säkert någonstans i hela Kiev. Det är bara 8 kilometer från mitt nuvarande hus till en flygplats som varit mål för Ryssland tidigare.

På en karta märker Juli Lytvynenko ut var hon befinner sig, samt var boendet hon tvingades lämna ligger. Med rött har hon markerat ut områden där strider pågår.
På en karta märker Juli Lytvynenko ut var hon befinner sig, samt var boendet hon tvingades lämna ligger. Med rött har hon markerat ut områden där strider pågår.

Även Juli Lytvynenko slås av hur det ukrainska folket sluter upp för varandra i kriget. Hon berättar om återvinningscentraler som fått slut på plastflaskor för att folk använder dem till molotovcocktails. Och att det fötts ett barn i en av tunnelbanestationerna som används som skyddsrum under natten.

Hur håller man sig säker i Kiev?

– Svår fråga. Vi skriver till varandra hela tiden och håller varandra informerade. ”Är ni säkra?”, ”Hur mår ni?”, ”Var är ni?”, ”Kan vi hjälpa till?”, och ser till att flytta folk från områden som inte är säkra. Eller ut från staden.

Går det att tänka på framtiden?

– Nej, nej. Vi vet inget och det är omöjligt att veta var man är imorgon, eller vad man ska göra. Ingenting går att planera. Det är bara affärer och en del samhällsfunktioner som håller öppet, så folk behöver inte gå till jobbet. Jag vet inte vad som kommer att hända, men jag vet att jag kommer stanna i Kiev.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.