"Kan man inte fly blir det ännu värre"

Ett år efter att flyktingströmmen ökade dramatiskt är krisen om möjligt ännu värre, men med stängda gränser. Attityden har hårdnat. Genom EU går en spricka i synen på var och hur människor ska få hjälp. Dessutom riskerar pakten med Turkiet att kollapsa. "Kan man inte fly blir det ännu värre", säger Merjem Maslo, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

ANNONS
|

Det okontrollerade flödet av människor stoppades med ett avtal mellan EU ett Turkiet i mars. Den fria rörligheten upphörde, även inom unionen, med taggtråd, vakter, kontroller och hårdare regler.

Bara i Grekland väntar uppemot58 000 migranter och flyktingar - många från Syrien - på besked om framtiden. Nya läger planeras, men väcker protester. Spänningen har ökat utanför stängslen och innanför. Etniska och religiösa motsättningar finns kvar. Hjälparbetare varnar för att förhållandena utnyttjas av kriminella.

Samtidigt, som en påminnelse om ett desperat läge, kommer återigen allt fler människor i båtar från Turkiet till de grekiska öarna, och även landvägen. Enligt myndigheter i Makedonien har försöken att korsa gränsen illegalt ökat markant. I Serben säger en talesman för försvarsministeriet att över 3 000 personer försökt ta sig över den serbiska gränsen på en månad. Vid den franska hamnstaden Calais har antalet migranter ökat med drygt 2400 sedan i juni.

ANNONS

"Situationen är väldigt svår att överblicka", säger Merjem Maslo på Migrationsverket.

Det var den också för ett år sedan när hon kom tillbaka till jobbet efter föräldraledighet. Den intensiva rapporteringen i tv och tidningar om den snabbt växande krisen, alla starka bilder av människor på flykt och i misär, blev en högst påtaglig verklighet.

"Det var svårt att ta in. Det var omtumlande."

På gräsmattan utanför Sagåsen i Kållered satt flera hundra barn och vuxna. Det var människor som, likt så många andra, lämnat krig och umbäranden för att i bästa fall få börja om i fred och trygghet. Därför sökte de sig norrut under stress och med sina få ägodelar i axelremsväskor och plastpåsar. Rekordmånga kom till Sverige innan det enorma trycket satte hela samhällen under extrem press, och lagstiftarna fattade beslut som för många hade varit otänkbara bara ett halvår tidigare.

"Det kom fler och fler för varje dag och vi följde hur de tog sig fram med vad de kunde bära genom Europa. Jag gick upp halv sju på morgonen och det första jag gjorde var att följa nyheterna i media. Det fanns journalister vid varje gräns. Siffrorna steg hela tiden. På morgonen var det tusen människor, på dagen flera tusen, och klockan 22 på kvällen kanske 10 000. Det var helt ofattbart. Jag hamnade i en bubbla, jag levde med krisen. Det vanliga sättet att jobba på är att titta på utvecklingen och statistiken och göra en bedömning. Det här var annorlunda. Verkligen", säger Merjem Maslo.

ANNONS

Flyktingkrisen är i grunden densamma idag, anser hon.

"Från juli till september förra året hade vi ett kraftigt ökat antal människor som anlände till Sverige. Sedan började politikerna reagera kraftigt med lagstiftning och snabba kontrollåtgärder. Det är skillnaden, det politiska landskapet, men inte situationen för flyktingarna."

Via Egeiska havet och de grekiska öarna kom över en miljon migranter och flyktingar i ofta livsfarliga gummibåtar innan överenskommelsen med Turkiet dämpade trafiken. Nu tycks trenden ha vänt igen, om än att ökningen ännu är marginell

Under förra månaden steg också antalet migranter som kom till Italien via Medelhavet med 12 procent, jämfört med samma månad förra året, till 25 300. Flertalet var från Nigeria och Eritrea. Över 280 000 människor har kommit hittills i år, de allra flesta sjövägen. Över 3 100 har påträffats döda eller saknas.

För drygt en vecka sedan drunknade fem personer när en båt kapsejsade utanför Libyens kust. Åtta syriska familjer fanns ombord. En femåring och en åtta månaders baby dog. Det är bara en av de senaste tragiska nyheter med flyktingbarn inblandade snart ett år efter att bilderna på den treårige pojken Alan Kurdis kropp, i vattenbrynet på en turkisk strand, blev en symbol för krisen.

Turkiet är det viktigaste transitlandet. Där finns nu över tre miljoner flyktingar, majoriteten syrier. Enligt EU-kommissionen är cirka 90 procent av de syriska flyktingarna i landet kvar utanför läger med begränsad tillgång till grundläggande service.

ANNONS

En FN-rapport varnade nyligen för att allt fler syriska flyktingar får det svårare att klara dagen. En talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR konstaterar att efter fem års konflikt sjunker många flyktingar allt djupare ner i fattigdom.

En syrier, som jobbar utan arbetstillstånd, uttrycker sin hopplöshet i en intervju:

"Jag har inget land, jag har inga papper. Jag har ingenting. Jag kan bara stanna här, inget annat."

Turkiet lovande EU att försvåra illegal migration och har praktiskt taget stängt sin gräns mot Syrien. Och att vara flykting i gränsområdetär farligt. Nyligen dog minst 32 människor vid ett självmordsdåd mot en buss vid ett flyktingläger i Atimah i den syriska Idlibprovinsen.

Jordanien har för många syrier blivit en tillflykt undan kriget. Statsminister Stefan Löfven besökte tidigare i månaden flyktinglägret Zataari, där cirka 80 000 människor finns. Nästan lika många syrier befann sig dock ute i ett ingenmansland utan att släppas in av de jordanska myndigheterna. Syriska människorättsobservatoriet har sedan rapporterat att villkoren försämrats ytterligare och att människor tvingas tillbaka in på IS-kontrollerat område.

"När gränskontrollerna infördes i Europa spred det sig också i närområdet. Turkiet har redan nästan tre miljoner flyktingar och vill inte släppa in fler. Det gäller även grannländer som Jordanien och Libanon. Nu är gränserna stängda och man har stoppat människor, men det leder till ännu större instabilitet i regionen. Vad hade hänt om ingen kunnat fly till Europa eller närområdet och miljoner tvingats stanna? Vilken konflikt hade vi haft då? Kan man inte fly blir livet ännu värre", säger Merjem Maslo.

ANNONS

Det blirtoppmöten om flyktingar och migranter i USA 19-20 september. Det är första gången som världens stats- och regeringschefer möts för att försöka komma överens om åtgärder som är mer humana, samordnade och långsiktiga. "Frågan är", heter det, "för omfattande för en stat att hantera den själv. Världssamfundet måste arbeta tillsammans för att finna hållbara lösningar."

Det gäller även EU. Men unionen är inne i en tid av osäkerhet och handlingsförlamning efter Storbritanniens folkomröstning om att gå ur. Inställningen till migration och asylfrågor delar de återstående 27 länderna. En uppgörelse om att fördela flyktingar solidariskt fungerar inte. Ungern tänker inte ta emot personer som skickas dit från andra EU-länder för att få sin asylansökan prövad.

Den 2 oktober håller landet en folkomröstning. Frågan är om medborgarna vill att EU, utan det ungerska parlamentets medgivande, ska kunna beordra inflyttning av icke-ungrare till Ungern.

Det är, kort sagt, ovisst vad som sker under hösten.

Merjem Maslo har följt utvecklingen sedan den Arabiska våren inleddes 2010 med politiska protestyttringar och omvälvningar i arabiska länder i Nordafrika, på Arabiska halvön och i Mellanöstern, och alla oväntade händelser och beslut.

"Jag ser det som ett större systemskifte med historiska förändringar, säger hon. Men vi möter dem med traditionella åtgärder, precis som vi har gjort innan. Turkietöverenskommelsen är en del i det. Om den faller kan vi då militarisera hela den europeiska gränsen? Det finns inget entydigt svar. Det är en av alla faktorer som gör det svårt att göra förutsägelser."

ANNONS

I början av nästa månad möts EU:s utrikesministrar i Bratislava om Turkiet. Det rör EU:s framtid, men också relationen till Turkiet efter kuppförsöket. Det är ett land som nu präglas av terrordåd, utrensningar, inskränkningar i fri- och rättigheter och krig mot kurdisk gerilla och jihadister.

Den turkiske utrikesministern Mevlut Cavusoglus har ställt ett ultimatum, att om EU inte ger turkar visumfritt resande i unionen senast under oktober faller flyktinguppgörelsen. Turkiet tänker inte heller ändra sina terrorlagar, och överväger att införa dödsstraff.

Merjem Maslo:

"Spricker Turkietuppgörelsen kommer effekterna troligen att bli stora. Flyktingströmmarna skulle kunna öka igen och Grekland, Italien och Balkanländerna utsättas för nya påfrestningar. Frågan är vad Europa gör om 10 000-tals människor återigen fastnar längs gränserna. Kommer man att stoppa dem vid gränsen eller måste de europeiska ledarna sätta sig ner och hitta andra lösningar?"

I Migrationsverkets senaste prognos från förra månaden beskrivs ett scenario när flyktingströmmarnaökar igen till följd av att pakten upphör och patrulleringen på Egeiska havet minskar:

"I samband med detta öppnas åter en större möjlighet för flyktingar och migranter att nå Europa."

Samtidigt antas Italien inteha kapacitet för att ta emot ytterligare en ökning av ankommandelängs den centrala Medelhavsrutten.

"Båda dessa händelseutvecklingar skulle innebära stora påfrestningar på gränserna även i övriga Europa", konstaterarMigrationsverket.

ANNONS

Merjem Maslo är också oroad för flyktingarna i Turkiet:

"Hur går det för dem när det blir turbulent? De har hamnat i skuggan. Att kunna jobba och sätta barnen i skolan var ett skäl för dem att tidigare lämna Turkiet. Vad kommer att hända med dem när den turkiska regimen gjort upp med sina andra problem? Blir de ännu mer utsatta och ses som en börda och belastning? Min bedömning är att även om flyktingöverenskommelsen håller, kommer det att bli mycket tuffare för dem i Turkiet."

Vid förhandlingarna med landet fanns inte ett kuppförsök med i beräkningen, understryker hon.

"Vad sker om Turkiet får viseringsfrihet och turkiska medborgare börjar söka asyl i andra europeiska länder i och med att det sker stora utrensningar? Det behövde EU inte ta hänsyn till i mars-april. Nu är det ett nytt läge. Frågan är hur det kommer att hanteras med tanke på konflikten i sydöstra Turkiet och situationen efter kuppförsöket."

Terrorattacker, som självmordsdådet i Gaziantep i sydöstra Turkiet förra helgen, där 54 människor dog, gör inte tillvaron lättare för vuxna och barn på flykt när polisen jagar misstänktaäven långt ner i åldrarna, övervakningen ökar och misstänksamhet och rädsla sprids mot utlänningar. Det gäller i Turkiet, och hos oss i EU.

ANNONS

Fakta: Paktenmellan EU och Turkiet

Avtalet slöts den 18 mars 2016 och trädde i kraft två dagar senare. Huvudsyftet är att stoppa migrationen till EU via Turkiet.

Enligt överenskommelsen ska alla migranter som olovligen tar sig till Grekland från Turkiet och inte söker asyl, eller får sin asylansökan nekad, skickas tillbaka till Turkiet. Turkiet ska även vidta "alla nödvändiga åtgärder" för att hindra att nya vägar över havet eller via land öppnas upp från Turkiet till EU.

För varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet ska EU att ta emot en annan syrier från Turkiet.

I utbyte har Turkiet fått ett löfte om att landets medborgare ska få visumfrihet till EU-länder. Detta utlovades först till slutet av juni, men har skjutits upp då EU menar att Turkiet ännu inte uppfyller alla de krav som unionen ställer på bland annat utformning av pass.

Turkiet har även lovats 30 miljarder kronor av EU för att bygga upp sin flyktingmottagning, och möjligen ytterligare 30 miljarder kronor till slutet av 2018.

Samtidigt ska förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap påskyndas.

Källa: EU-kommissionen

ANNONS