Kamerun på randen till inbördeskrig

Kameruns president Paul Biya har närapå världsrekord i tid vid makten. Idag söndag kommer han sannolikt att ges ytterligare sju år. Men landet är alltmer delat. Separatister har utropat självständighet i landets engelskspråkiga delar och våldet eskalerar.

ANNONS
|

– Regeringen har alldeles för länge varit obeveklig inför folks klagomål. Unga människor som behandlats illa av regeringstrupper har nu radikaliserats. Separatisterna dödar soldater och alla som kan misstänkas för att samarbeta med regeringen. Det blir bara värre desto närmare valet vi kommer, säger Edith Kahbang Walla, kamerunsk politiker och social aktivist för de engelskspråkigas rättigheter.

Enligt International Crisis Group finns det runt 1000 stridande separatister. Labata Jude (fingerat namn) är en av dem. I början av året sköt han en kamerunsk soldat för att hämnas en släkting som sköts ihjäl under en massiv protestaktion, berättar han. Dagen efter fick hans by Kombone-Mission och fem andra byar i sydvästra Kamerun besök av kamerunska soldater. De sköt urskillningslöst och brände hus. Byarna ödelades helt.

ANNONS

– Vi ville aldrig kriga men vi har tvingats till det. Vi har radikaliserats av det sätt som regeringen och armén har behandlat våra engelskspråkiga systrar och bröder under strejken och under tidigare år, säger Labata som bland separatisterna nu kallas general.

Hus brända av den kamerunska armén i byn Kwaka där beväpnade separatister misstänktes gömma sig.
Hus brända av den kamerunska armén i byn Kwaka där beväpnade separatister misstänktes gömma sig.

Risk för inbördeskrig

Medan valdebatten pågår varnar vissa för att risken för inbördeskrig rycker allt närmre.

Efter att Robert Mugabe tvingades bort från makten förra hösten är Kameruns president Paul Biya den afrikanska statschef som suttit näst längst vid makten med sina 36 år som president och ytterligare sju år som premiärminister. I söndagens val förväntas 85-åringen vinna igen.

Men den här gången anordnas valet mot en bakgrund av en eskalerande konflikt. Våldet i Kameruns två engelskspråkiga regioner har enligt Amnesty International dödat minst 500 personer och FN beräknar antalet internflyktingar till 180 000. Minst 40 000 kamerunier har flytt till Nigeria.

Konfliktens djupare historiska rötter kan spåras till kolonialismen och dess artificiella gränser. Kamerun var ett tyskt protektorat från 1884 till slutet av första världskriget då Storbritannien och Frankrike tog hand om halva landet var och installerade två olika administrativa system. Efter självständigheten gick delarna samman utifrån en federal modell.

– Men 1972 anordnade regeringen – i huvudsak franskspråkig – en folkomröstning för att göra sig av med det federala systemet. En majoritet av den engelskspråkiga befolkningen röstade mot förändringen men de franskspråkiga som utgjorde mer än 80 % av befolkningen röstade för. Sedan dess har kraven på att återgå till en federal konstitution med större självbestämmande vuxit allt starkare i de engelskspråkiga regionerna, berättar historikern Emmanuel Nformi.

ANNONS

Utropade självständighet

Situationen har nu eskalerat. Engelskspråkiga separatister utropade för ett år sedan självständighet till följd av ett uppror som startade i oktober 2016. Jurister och lärare gick ut i strejk för att kräva lika rättigheter och respekt för det engelska språket och administrativa systemet. Säkerhetstjänsten mördade ett dussintal demonstranter och fängslade hundratals.

President Paul Biya har uttryckt oro över den förvärrade situationen men säger att bara ”bestämdhet och dialog” kommer att lösa konflikten. Han menar att regeringen är öppen för dialog så länge landets sammanhållning och mångfald inte ifrågasätts.

Motorcykelkampanj för den sittande presidenten Paul Biya.
Motorcykelkampanj för den sittande presidenten Paul Biya.

Paul Biyas regim har ofta beskrivits som auktoritär. De kamerunska valens oberoende har ifrågasatts eftersom presidenten själv utnämner och avskedar dem som sitter i Kameruns valkommission – de flesta av dem tidigare aktiva i regeringspartiet. Utöver fördelen att ha valkommissionen på sin sida är oppositionen splittrad. Därför är det högst sannolikt att den sittande presidenten vinner valet. Vid nästa mandatperiods slut kommer han i så fall att vara 92 år och ha styrt landet i 43 år.

– Paul Biya är 85 år och säger till unga att rösta på honom för att han förstår deras problem. Det är verkligen ett skämt! Jag är 35 år och har aldrig levt under någon annan president. Han borde lämna vägen fri för andra, säger Emmaculate Wakam, affärskvinna i Douala. Hon menar att krisen kopplad till de engelskspråkiga regionerna dränerar landet.

ANNONS

– Biya har visat att han inte är kapabel att lösa situationen. Då borde han ge någon från oppositionen möjligheten.

Stöd hos unga

Men det finns också unga kamerunier som stödjer presidenten och hans hårdhänta tag mot separatisterna.

– Presidenten gör rätt när han skickar armén för att krossa de engelskspråkiga rebellerna. Paul Biya driver kriget för att han arbetar för sammanhållning. Vi kommer aldrig att acceptera att Kamerun splittras, säger Genesis Rofur, universitetsstuderande i Yaounde.

Med tanke på att regelrätta strider mellan separatister och regeringstrupper pågår i de engelskspråkiga regionerna kommer vallokaler där att få svårt att hålla öppet. I de större engelskspråkiga städerna står kollektivtrafiken stilla och affärer håller stängt. Miliser blockerar de större vägarna. Många potentiella väljare har gett sig av och inga kampanjmöten hållits.

Det största oppositionspartiet Social Democratic Front (SDF) anser att Paul Biya har misslyckats med att initiera en dialog för att få ett slut på konflikten. De tror att bara en återgång till ett federalt system kan lösa problemen. I ett kampanjtal nyligen sa SDFs kandidat Joshua Osih att om människor förhindras att rösta i de engelskspråkiga regionerna så har Paul Biya de facto bekräftat uppdelningen av landet.

En av få kampanjaffischer på oppositionsledaren Joshua Osih, Social Democratic Front (SDF).
En av få kampanjaffischer på oppositionsledaren Joshua Osih, Social Democratic Front (SDF).

Många engelskspråkiga kamerunier stödjer självständighetsanspråken. Den franskspråkiga lokaltidningen Le Jour rapporterade nyligen att självständighetsandan i de engelskspråkiga regionerna ”tycks rinna i allas vener”.

ANNONS

Men det finns engelskspråkiga kamerunier som häftigt motsätter sig den här kampen– i synnerhet de som arbetar för regeringen.

– Allt det här är ett psykologiskt krig. Vissa grupper har tagit folks tänkande i gisslan och skapat rädsla. Jag vill att vi är kvar i ett enhetligt Kamerun, säger Patrick Ndabe, anställd vid inrikesministeriet.

Ohyggliga illdåd

Precis som separatisterna är Kameruns säkerhetsstyrkor beryktade för ohyggliga illdåd i de konfliktfyllda regionerna. De har inte bara dödat och lemlästat utan också våldtagit civila, enligt Amnesty International.

Internflyktingar samtalar i ett läger i skogen utanför byn Kombone-Mission i sydvästra Kamerun.
Internflyktingar samtalar i ett läger i skogen utanför byn Kombone-Mission i sydvästra Kamerun.

Josephine Manka’a är en av de som flytt våldet. Sedan militärens räd mot Kombone-Mission lever hon – liksom tusentals andra - i spontana bosättningar i bushen.

– Det är inte säkert att återvända till byn. Kulor kommer att döda oss, säger Josephine som har fyra barn.

– Livet här är hårt. Det är svårt att förklara men många dör, säger Samuel Ojong, en respekterad ledare för gruppen som ser deprimerad ut. Han avbryts av en medelålders man.

– Barnen blir sjuka här i bushen. Det finns inga mediciner. För tre dagar sen begravde vi elva personer, säger han.

Den kamerunska regeringen har som mål att ge 19 miljoner euro i humanitärt stöd till internflyktingarna. Donationer från vanliga kamerunier har efterfrågats och regeringen räknar också med stöd från det internationella samfundet. Hos de senare finns dock ett tydligt krav på den kamerunska regeringen att initiera en inkluderande dialog för att få ett slut på konflikten. Men det har inte hänt och kommer sannolikt inte att hända den närmaste tiden. Just nu är Paul Biya alldeles för upptagen med att bli omvald.

ANNONS

Kamerun

*Franska och engelska kom båda till Kamerun genom kolonialismen

*Idag lever ungefär 17% av kamerunierna i de engelskspråkiga regionerna. Många pratar dock både franska och engelska men med ”engelskspråkig” avses någon som härrör i dessa regioner

*Förutom engelska och franska talas minst 230 afrikanska språk i landet.

Text: Arison TAMFU (i Douala)
Text: Arison TAMFU (i Douala)
Foto: Rodrigue Mbock
Foto: Rodrigue Mbock

Översättning: Karin Elfving, OneWorld

Fotnot. Den här artikeln har producerats genom ett journalistprojekt som drivs av organisationen One World. Syftet är att genom lokala fotografer och journalister få in fler perspektiv i utlandsrapporteringen. Projektet finansieras av Sida men är redaktionellt oberoende. GP betalar journalist och fotograf precis som för vanligt frilansmaterial.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS